Apoteket klart…..och andra ärenden

Idag skrev jag kvartalsrapport och lite annat på jobbet. Mellan rapporterna måste jag rensa huvudet och få lite luft. Passade på att gå snabba ärenden på stan. Växla till mig dollar eftersom kursen på svenska kronor när man växlar i Kathmandu är ytterst osäker. Enklare med amerikanska dollar eller Euro.

Över ån till Söders parfym för att få rätt hudkräm för att slippa bli helt uttorkad i Himalayas torra luft och starka sol. Jag fattar aldrig vad jag ska ha men det gör inget för det vet Camilla.

Elindas har jag redan varit på och fått en dos Ducoral koleravaccin. Allt annat räcker ännu ett tag till. Apoteket viktigt! Både för att köpa skavsårsplåster och smärtstillande om jag skulle ha otur och känna av gallan. Den har hållit sig lugn sedan jag tog en ayurvedisk kur men om det slår till och jag får en gallsten som fastnar så vill jag ha något riktigt rejält och då spelar det faktiskt ingen roll att det är kemikalier, naturvidrigt och vad som helst för gallstensanfall är bland det ruskigaste man kan ha. Tycker jag.  Och så allt det andra som behövs. Vätskeersättningstabletter om magsjukan skulle slå till. Åksjuketabletter till barnen som brukar börja kräkas bara man sätter dem i en bil och de får ju göra utflykter ibland. Åksjuketabletter i Nepal har jag inte begripit mig på hittills. Diverse andra för-säkerhets-skull-mediciner både till mig och våra barnhemsbarn. Hellre lite reserver än inga mediciner när man behöver. De håller ju i evigheter.

Och så efter jobbet åka till Evas dotter för att lämna in saker som ska med till Nepal och som vi kan fördela mellan oss som ska resa nu i oktober. Decimera lagret med kläder och leksaker i källaren för att ta med till Nepal.

Så tid att skriva, uppdatera föreningens adressregister. Kolla hur mycket pengar som nu kommit in från Nordiska yogadagen. Jag tror att vi fått in allt och det blev 18 729:- sammanlagt. Hurra för alla mina vänner bland yogalärarna som hållit donationsklasser till förmån för barnen i Nepal.

Snart får jag träffa alla mina fina vänner och alla barnen på våra barnhem i Nepal igen. Bara 12 dagar kvar tills dess.

 

2011 vandrade vi i Langtang tillsammans. I morgon träffas vi igen.

I morgon kväll får jag träffa Annica igen. Vi har vandrat i Langtang tillsammans. En vandring i lätt terräng för att vara Nepal. Upp till ca 4 000 meter. En vandring med många skratt. Langtang ligger ganska nära Kathmandu men är dåligt elektrifierat. På något guest house där vi bodde var vi lite bekymrade över om någon skulle slarva med de levande ljusen i sovrummen. Och ”badrummet” på ett annat ställe bestod av ett kluvet bamburör där vattnet från en bäck leddes ner som en iskall dusch där gästerna kunde duscha till allas beskådan. Där sköttes också restaurangens disk och tvätten av lakan.

 

Nu har jag bestämt hur löneläget är i Nepal om 5 år

Vi har ansökt om 90-konto i Föreningen för gatubarn i Nepal. Tyckte att vi noga fyllde i allting men det kom ändå en hel drös med följdfrågor. Bland annat måste vi lämna in en femårsbudget. Osäkerhetsfaktorer:
Hur kommer hyrorna att utvecklas? Hittar vi ett större hus till flickorna eller måste vi stapla dem på höjden? Hur ser löneläget ut om ett par år? Får vi in mer gåvor än i år så kan vi utöka antalet barn vi tar hand om men det är ju svårt att veta nu. Blir någon av ungarna svårt sjuk? Sjukvård kostar pengar. Kanske kommer den stora jordvävningen som förutses i Kathmandudalen och då finns det ju inte på kartan att vi säger att ”Nä, vår budget till hälsovård är slut för i år”
Fem år är en lång tid. För tre år sedan fanns inte ens vår organisation och nu försörjer vi tack vare alla generösa vänner 31 barn och ungdomar och betalar löner till 5 personer på heltid och 3 personer på deltid. Undrar hur det ser ut om 5 år?

Om mindre än fyra veckor åker jag till Nepal

Idag kom hösten till Gävle. Sådär abrupt. Första dagen det behövdes tröja på Hälsans stig. Fast det gör inget egentligen. Jag sitter ju mest och grottar ner mig framför datorn på jobbet ändå. Ibland bara sådant som MÅSTE göras, ska bli klart en viss tid fast ofta sådant som är intressant och jag förlorar mig i jobbet långt efter arbetstid. Fast det gör inget det heller för jag har ett intressant jobb på Arbetsförmedlingen.

På kvällen hem och så sätta igång med det andra jobbet. det jag inte får betalt för. Det jobb jag skaffat mig själv. Jobbet med att driva och finansiera två barnhem i Nepal. På det ena bor 14 flickor mellan 5 och 16 år. På det andra 8 förskolebarn, både flickor och pojkar och  två större tjejer som av olika skäl bor med förskolebarnen. Och så är det ytterligare några barn som kan bo hos någon släkting, oftast en mormor som inte har råd med skolgång för barnen. Då betalar vi istället. Och så det nya stora projektet: Att utbilda barnmorskor. Det ska vi börja med nu.

Och om mindre än fyra veckor är jag hos dem igen.