Val i Nepal – en stökig historia med många hinder på vägen

19 november är det val i Nepal.
En kort resumé: Senaste parlamentsvalet 2008, när inbördeskriget var slut, gav ungefär 28 partier plats i parlamentet. Största parti blev maoisterna med nästan 35 % av rösterna. Efter mycket stök bildade de en koalitionsregering som efter ett flertal ombildningar till slut bestod av 22 partier.

Våren 2013 gick det inte längre och en interimsregering med en domare i spetsen tog över. Kort därefter gjordes en 33-partiöverenskommelse om att landet ju borde styras av politiker och inte tjänstemän och så var cirkusen igång igen. Strejker och demonstrationer avlöste varandra under våren. Att det plötsligt var 33 partier beror på att många av de olika kommunistpartierna hade förökat sig genom delning.

Nu är val utlysta, men det är inte parlamentsval därför att först skall en 650 ledamöter stor konstituerande församling väljas för att sy ihop en konstitution. Det har man försökt med sedan 2008 när den gamla konstitutionen formellt upphörde att gälla, i praktiken hade konstitutionen på grund av inbördeskriget upphört att existera långt tidigare. Valsedlarna har tryckts och är under distribution till valdistrikten. Totalt finns 6 138 kandidater att välja mellan, av dem är 672 kvinnor och 1 person har angivit sig som könsobestämd. Tråkigt nog är det i många valkretsar de kvinnliga kandidaterna som är från partier med ytterst låga chanser att vinna en plats till den konstituerande församlingen, så slutresultatet kommer att bli en överväldigande majoritet av män.

Valmöten och manifestationer sker överallt  nu och bilar far omkring och ropar ohörbara meddelanden i megafoner. Men det viktigaste syns och det är den symbol varje kandidat eller snarare partiet har och det gör det enkelt också för dem som inte kan läsa att se varifrån kandidaten kommer.

Maoisterna säger att de kommer att störa valen men att de inte kommer att ta till våld. Vi får väl se hur det utvecklar sig.

Valdeltagandet då? Troligen lågt eftersom Nepal har ett galet system där man bara kan rösta på valdagen och bara i ens hemdistrikt. Hemdistrikt betyder inte vad vi tänker, där man bor, utan hemdistriktet är där man är född. Det innebär att det är både dyrt och besvärligt att för bara valdagen ta sig ”hem” kanske långt bort i västra Nepal vilket kan ta flera dagars resa från t ex Kathmandu. Mycket praktiskt för då slipper man människor som flyttat och börjat arbeta i städerna och kan skrämma slag på landsbygdsbefolkningen eller köpa sig röster.

Publicerat av

gatubarnnepal

gatubarnnepal

Eva Holmberg Tedert är 59 år och bor i Gävle. Efter flera års engagemang i andra projekt startade Eva 2010 Föreningen för gatubarn i Nepal och grundade 2011 ett flickhem i Gokarna, Kathmandu. Hösten 2012 startade nästa hem för yngre barn i Jorpati, Kathmandu. Ungefär samtidigt började föreningen sponsra den första studenten på Medical College sjuksköterskeprogram, de har nu blivit 12 stycken och Eva engagerade sig med start 2013 också i barnen i slumområdet Shantinagar och med att stötta barn i familjer för att de ska kunna behålla sina barn. Efter de stora jordbävningarna 2015 startade Eva bygget av en skola med finansiering från vännerna Deva Premal, Miten och Manose, musiker som turnerar världen runt. Arbetet i Nepal tar all fritid och semester samt tjänstledigheter på ca tre månader per år för att kunna följa upp utveckla verksamheten tillsammans med den svenska styrelsen och de två nepalesiska styrelserna.

4 reaktioner till “Val i Nepal – en stökig historia med många hinder på vägen”

  1. You have made some really good points there. I looked on the web for additional information about the issue and found most people will go along with your views on this website.|

    1. Thank you,
      Do follow us and the work we are doing in Nepal.
      Next step now will be a school in the village Rathankot in Sindupalchowk and an irrigation project in the village Maghi Gaun.

      Kind regards
      Eva

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *