Att skapa nätverk för framtiden

Frukostmöte med professorer på Tribhuvan-universitetet innan de ska fortsätta sitt helgfirande. Deras syfte är att få föreläsningar av mig vår och höst med fokus på valsystem i Skandinavien, demokratifrågor och hur ett litet land klarar sig inom EU och hur man drar nytta av friheterna inom unionen. Jag kan ämnesområdet hyfsat bra och bjuder gärna på detta. MITT SYFTE är som vanligt att bygga vidare på nätverket av personer som våra barnhemsbarn kan ha nytta av i framtiden. De har inga familjer som kan ge dem kontakter och här är man väldigt beroende av att känna människor gärna på betydelsefulla poster så jag gnor vidare och är också öppen med att jag vill att de ska hjälpa våra barn i framtiden.
På ett sätt är det lättare som utlänning att knyta an till människor på högre poster för att de blir så häpna och tycker det är lite kul och spännande när det kommer utlänningar och är intresserade av deras arbete. Men vissa människor är omöjliga att närma sig om man inte är nepales och kommer från rätt kretsar. Så hur mycket jag än jobbar på med detta kommer nätet ändå att ha stora hål här och där.

Varje skolår försvinner minst 5 % av flickorna i nepalesiska skolor

64 % av skolorna i Nepal har toaletter. 40 % har separata toaletter för flickor och pojkar. Nu undrar du säkert på vilket sätt det har att göra med rubriken att minst 5 % av flickorna försvinner varje skolår. Jo, tillgången till toaletter är viktig för att flickor ska få fortsätta gå i skolan tillsammans med många andra faktorer.

Många flickor missar skolgång när de har mens för att de då betraktas som orena i stora delar av Nepal. Detta är särskilt vanligt i västra delarna av landet och ute på landsbygden. där det fortfarande är vanligt att flickor och kvinnor lever avskilt från familjen i s.k. chaupadi ute i ett skjul med djuren. De får till exempel inte vistas i köket eller ha med matlagning att göra och systrar anses orena sina bröder om de är i närheten.

Många flickor slutar skolan när de börjar menstruera, det är inte ovanligt att det börjar redan i 8 – 10-årsåldern och varje skolår slutar 5 % av flickorna grundskolan och i de högre klasserna är det ca 6,5 % som slutar varje år. Detta innebär att andelen kvinnor som kan söka sig till högre utbildning blir väldigt låg när de har avslutat 12:te klass i Nepal där motsvarigheten till grundskolan omfattar 10 år och motsvarigheten till gymnasieskolan är 2 år.

Val i Nepal – en stökig historia med många hinder på vägen

19 november är det val i Nepal.
En kort resumé: Senaste parlamentsvalet 2008, när inbördeskriget var slut, gav ungefär 28 partier plats i parlamentet. Största parti blev maoisterna med nästan 35 % av rösterna. Efter mycket stök bildade de en koalitionsregering som efter ett flertal ombildningar till slut bestod av 22 partier.

Våren 2013 gick det inte längre och en interimsregering med en domare i spetsen tog över. Kort därefter gjordes en 33-partiöverenskommelse om att landet ju borde styras av politiker och inte tjänstemän och så var cirkusen igång igen. Strejker och demonstrationer avlöste varandra under våren. Att det plötsligt var 33 partier beror på att många av de olika kommunistpartierna hade förökat sig genom delning.

Nu är val utlysta, men det är inte parlamentsval därför att först skall en 650 ledamöter stor konstituerande församling väljas för att sy ihop en konstitution. Det har man försökt med sedan 2008 när den gamla konstitutionen formellt upphörde att gälla, i praktiken hade konstitutionen på grund av inbördeskriget upphört att existera långt tidigare. Valsedlarna har tryckts och är under distribution till valdistrikten. Totalt finns 6 138 kandidater att välja mellan, av dem är 672 kvinnor och 1 person har angivit sig som könsobestämd. Tråkigt nog är det i många valkretsar de kvinnliga kandidaterna som är från partier med ytterst låga chanser att vinna en plats till den konstituerande församlingen, så slutresultatet kommer att bli en överväldigande majoritet av män.

Valmöten och manifestationer sker överallt  nu och bilar far omkring och ropar ohörbara meddelanden i megafoner. Men det viktigaste syns och det är den symbol varje kandidat eller snarare partiet har och det gör det enkelt också för dem som inte kan läsa att se varifrån kandidaten kommer.

Maoisterna säger att de kommer att störa valen men att de inte kommer att ta till våld. Vi får väl se hur det utvecklar sig.

Valdeltagandet då? Troligen lågt eftersom Nepal har ett galet system där man bara kan rösta på valdagen och bara i ens hemdistrikt. Hemdistrikt betyder inte vad vi tänker, där man bor, utan hemdistriktet är där man är född. Det innebär att det är både dyrt och besvärligt att för bara valdagen ta sig ”hem” kanske långt bort i västra Nepal vilket kan ta flera dagars resa från t ex Kathmandu. Mycket praktiskt för då slipper man människor som flyttat och börjat arbeta i städerna och kan skrämma slag på landsbygdsbefolkningen eller köpa sig röster.