En sorg att lämna Bhutan men kul att besöka Arunachal Pradesh

En sorg att lämna Bhutan men också kul att komma till Arunachal Pradesh i Indien.
Sista dagarna i Bhutan åkte vi till Merak längst upp i nordöstra hörnet nära gränsen till Indien och till Tibet. Där finns ett Bodon

gkloster som Pema Dorjee ville besöka. Vi åkte så långt vägen räckte på Buthan Highway som ser ut ungefär som en svensk grusväg väldigt långt ute på landet.

Över bergspass där vår chaufför serverade thé och vi satte upp böneflaggor med böner och mantran som fladdrar upp till universum med vinden.

När det inte gick att köra länge mötte två fyrhjulsdrivna jeepar så att vi skulle kunna fortsätta mot byn. Tvilingarna Nima och Dawa som mötte oss hade jättesnygga tovade och hemsydda jackor på sig. Jag gör ett försök att beställa så vi får se om de kan skicka över en med någon som ska till Kathmandu längre fram. Vår chaufför kombinerade guide lovar att försöka ordna denna transport när jackan kan tänkas bli färdig framåt hösten kanske.

Mörkret föll och vi kom så långt det gick att köra med 4-hjulsdrift och döm om vår förvåning när det stod ett äldre par och väntade på oss med smörthé och något litet tilltugg. Mitt ute i ingenting, i mörkret. Det är noga med théet här och oftast är det svart thé med mjölk och socker. Det gäller att vara tydlig och säga till att man vill ha svart thé utan mjölk och socker och i allmänhet hoppar de då över mjölken. Att någon skulle vilja dricka thé utan socker förefaller så komplett ofattbart att det kräver en extra förklaring. Om man har otur är det smörthé man får och det är inget vidare. Det är smält salt smör i thé och får min mage att vända sig men är populärt här.

Så fortsätter vi till fots i mörkret och jag anar i kanten av ficklampans sken att det stupar brant ner mot floden som hörs längre ner. Det är stenigt och rätt så oländig terräng och vi går någon timme innan ett ljussken lyser upp över bergskammen längre fram. Klostret vi är på väg till har uppenbarligen elektricitet.

Det är en bit kvar och det blir välkomstceremonier i mörkret på väg dit. Det är uppenbart att lama Pema Dorjee är en efterlängtad gäst och vi utlänningar som kommer i hans sällskap får de liksom på köpet att ta hand om. Vi får under kvällens middag som intas på golvet nära den vedeldade kaminen veta mer om byn och om templet här. Bhutan är ett väldigt buddhistiskt land där 95 % av befolkningen är buddhister och tempel och kloster finns överallt. Kungafamiljen understödjer aktivt utövandet av alla ceremonier och ger också stöd till kloster som inte klarar ekonomin.
Med på besöket i Bhutan är förutom lama Pema Dorjee också Siri från Norge, bosatt i Dharamsala och utövande buddhist, Johanne från Sverige som forskar i Bodongtraditionen och Choedak som hjälper Pema och oss andra också med logostiken och Ingela från ”Hands on” i Sverige, som arbetar med frågor om hur företag kan stödja den ideella sektorn och då särskilt projekt som initierats av Pema Dorjee.
Jag skrev lite högre upp om de snygga jackorna som Nima och Dawa hade men det finns fler skojiga eller fina kläder lokalt i Bhutan. Eftersom det tar ungefär 100 år att ladda upp varje bild här i bloggen så kommer det fler bilder i mitt album på Facebook istället.

Publicerat av

gatubarnnepal

Eva Holmberg Tedert är 59 år och bor i Gävle. Efter flera års engagemang i andra projekt startade Eva 2010 Föreningen för gatubarn i Nepal och grundade 2011 ett flickhem i Gokarna, Kathmandu. Hösten 2012 startade nästa hem för yngre barn i Jorpati, Kathmandu. Ungefär samtidigt började föreningen sponsra den första studenten på Medical College sjuksköterskeprogram, de har nu blivit 12 stycken och Eva engagerade sig med start 2013 också i barnen i slumområdet Shantinagar och med att stötta barn i familjer för att de ska kunna behålla sina barn. Efter de stora jordbävningarna 2015 startade Eva bygget av en skola med finansiering från vännerna Deva Premal, Miten och Manose, musiker som turnerar världen runt. Arbetet i Nepal tar all fritid och semester samt tjänstledigheter på ca tre månader per år för att kunna följa upp utveckla verksamheten tillsammans med den svenska styrelsen och de två nepalesiska styrelserna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *