Brasilien – ett paradis

Rio de Janeiro är verkligen staden som har allt.
Fantastiska stränder överallt i staden, både ut mot Atlanten och inne i den stora bukten. Höga kullar överallt bryter upp stadsbilden och med all växtlighet gör det att denna stad med ungefär lika många innevånare som hela Sverige aldrig känns tät eller jobbig.

Maten är ett särskilt kapitel. Vi har nog aldrig fått så otroligt god och vällagad mat gjord på så fina råvaror som vi får här. Allt är pinfärskt, skaldjur, fisk, fågel, kött, grönsaker, alla slags frukter, ja allt man vill ha finns. Sedan är maten inte sådär jättebillig om man jämför med det genomsnittliga löneläget i landet. En stor och växande medelklass klarar sig fint men det kan inte vara så himla enkelt med en lön som servitör, gatsopare eller snabbköpskassörska. Och faktiskt är det sådana vanliga människor i rätt så vanliga yrken som också kan tänkas bo i ”favelorna” – kåkstäderna som kryper uppför de vackra sluttningarna.

Min jämförelsebas är som vanligt Kathmandu och jag ser att folk här har det otroligt mycket bättre. Infrastrukturen fungerar, människor har jobb och arbetslösheten är bara 5 % jämfört med Nepals svindlande 49 % arbetslöshet.

I kåkstäderna finns det elektricitet, sluttningarna lyser upp på kvällarna. Det finns till och med en del som har vatten inomhus. Troligen är det största problemet i kåkstäderna att det är knarkhandlare som styr ”sin” kåkstad. Laglösheten är ett problem som spiller över ut i den planerade staden och gör gatulivet osäkert. Relativt få tiggare på gatorna. Jag tvivlar inte ett ögonblick på att det finns massor av människor i Brasilien som lever under förfärliga förhållanden i yttersta armod men de favelas, kåkstäder, jag ser klättra uppför sluttningarna har tämligen välbyggda hus och är inte den slum jag hade förväntat mig. Utvecklingen har gått framåt i Brasilien och människor har faktiskt fått det mycket bättre.

Landets största problem är nog ändå den utbredda korruptionen som förstör mycket av den ekonomiska utvecklingen. En titt i ”Transparency International’s” index över korruptionen i världen visar att Brasilien ligger på plats 72.Som jämförelse kan nämnas att Sverige ligger på plats 3 och Nepal ligger på plats 116. Brasilien ligger alltså relativt sett bra till globalt men har lång väg att gå för att befolkningen ska kunna få sina rättigheter utan att behöva muta sig fram bland myndigheter.

Skatterna ligger förvånansvärt högt. 15 % för medelinkomsttagare, 27,5 % för höginkomsttagare låter kanske inte så mycket för en svensk men om man räknar med de skyhöga skatterna på till exempel bilar och elektronik så innebär det att en ny bil i Brasilien kostar mångdubbelt mer än i USA. Till exempel kostar en Ford Focus 65 000 US dollar istället för 17 000 USD som den kostar i USA. Mellanskillnaden är skatter och avgifter. Egentligen häpnadsväckande att bilparken ser så bra och förhållandevis ny ut. Och gisslet med de eviga bilköerna överallt i den ofta helt stillastående trafiken.

En jämförelse av BNP per capita i US Dollar år 2013:

Brasilien 12 221
Sverige 41 188
Nepal 1 508

Brasilien är alltså inte precis utfattigt men ligger långt efter de rika länderna som t ex USA, länder i norra Europa eller i Persiska viken.

Problemet är att medelklassen inte anser sig få något för skattepengarna. För att få bra sjukvård skaffar man sig egna försäkringar, man sätter barnen i privatskolor och det blir dyrt. Fler och fler ungdomar pratar om att lämna landet för att få bättre inkomster och livskvalitet i andra länder. Många av dem som har bra utbildning och pratar främmande språk tar chansen att emigrera.

I frihet ligger Brasilien rätt så bra till numera efter att ha arbetat hårt med att minska antalet personer som lever som slavar eller under slavliknande förhållanden. Brasilien ligger nu på plats 94 att jämföra med Nepal som ligger på plats 5 och Sverige som ligger på plats 150 i Walk Free Foundations Global Slavery Index.

Hur hållfast är en princip?

VI BETALAR INTE MUTOR
Så enkelt och så bra att fastställa. Mutor är ett gift i samhället och förstör möjlighet till utveckling av normala samhällsfunktioner, skapar orättvisor och godtycke etc etc.
En del av våra barn saknar födelsebevis. För två systrar har vi hållit på att på laglig väg försöka ordna upp detta i över två år. Flickorna ”finns inte” De är inte registrerade någonstans. De här flickorna har faktiskt föräldrar i livet och de har försökt hjälpa till också. Fast barnen är födda i Kathmandu och inte i föräldrarnas hemby där de skulle ha varit registrerade. Det finns inte fem personer i byn som kan intyga att flickorna är barn till sina föräldrar. De har ju aldrig varit i byn ens. Det går att med hjälp av mutor skapa födelsebevis men på laglig väg har vi inte lyckats ännu och det tar gissningsvis flera år till att lösa detta.
Skolan har haft överseende med att barnen saknar födelsebevis men nu går den äldsta i sjuan och kommer inte att få delta i de prov som krävs för att få gå vidare till åttan. Så enkelt det blev nu då att bestämma att vi betalar inte mutor!
Sverige är ett av de minst korrumperade länderna i världen, Nepal är ett av de mest korrumperade länderna.
Ska en ytterst begåvad 16-åring inte få fortsätta skolan bara för att hon lever i ett samhälle där det inte finns någon fungerande folkbokföring? En 16-åring som började skolan för knappt 3 år sedan och på den korta tiden lyckats gå igenom alla klasser från ettan till sjuan. Ett av de mest begåvade och studiemotiverade barn jag träffat. En tjej som drömmer om att bli advokat och försvara de fattiga och kastlösa eller kanske läkare för att också de som står utanför samhället ska få läkarvård. En tjej som har potential att bli vad hon vill eftersom hon har oss sm är villiga att betala hennes utbildning. Hur förklarar jag för henne att hon inte får fortsätta skolan bara för att det inte gick att lösa problemet med ett födelsebevis till henne?