Tankar om miljöarbete

Tankar om miljöarbete när man driver barnhem i Nepal

Det vore förmätet av oss att tro att vi kan komma susande från Europa och lära personalen och barnen på barnhemmen i Nepal så mycket om miljö. Nepal är fattigt, miljöfrågorna är på ett sätt totalt eftersatta med en bilpark som är urgammal, fattiga sitter i gathörnen och eldar sopor för att hålla värmen och ökar därmed på partikelhalten i luften. Luften i Kathmandu som redan är dålig. Näst sämsta luftkvalitén bland huvudstäder i världen faktiskt. Nepal drabbas av jordskred av episka dimensioner varje monsun för att skogarna är uthuggna och inga rötter håller kvar jorden på bergssluttningarna.
Mitt i denna miljömässiga misär finns ett helt annat tänkesätt som är framtvingat av fattigdomen och som genomsyrar barn och personal på våra barnhem. Ett tänkesätt som är miljömässigt helt rätt.
*
Alla kläder används tills de faller i småbitar. Inga textilier kastas bara för att de inte är moderna längre. Det finns alltid ett mindre barn som kan använda det urvuxna.
*
Kläder sys om och ändras, byxben förlängs i takt med att barnen växer. Allt på en trampsymaskin.
*
När kläderna inte går att använda längre repas stickade plagg upp och garnet återanvänds. Bomull hackas och lämnas till papperstillverkningen.
*
Rissäckarna sys om och blir bärkassar.
*
Plast samlas ihop, pressas och slås snören runt och säljs för ett par öre per kilo till återvinningen.
*
Matrester, grönsaksrens, blast som blir över i matlagningen läggs i en hink och ges till kon som bor på gatan och kommer förbi varje dag.
*
Köttkonsumtionen är låg. Det mesta som äts på hemmen är ris, grönsaker och frukt producerat i Nepal. Ägg och mjölk från lokala producenter kompletterar med proteiner.
*
För att slippa köpa dricksvatten har vi installerat egen vattenrening på det ena barnhemmet och planerar att göra det på det andra hemmet också så småningom.
*
Småbarnshemmet har hela tiden haft en odlingsbar tomt där grönsaker till husbehov odlas utan kemikalier.
*
Bakom det nya flickhemmet har vi arrenderat ett fält där vi skall ha köksträdgård och odla grönsaker till husbehov, utan kemikalier eller konstgödsel. Skolbarnen blir delaktiga i arbetet från ax till limpa.
*
Flickhemmet har solpaneler för elektricitet och varmvatten.
*
Vi har hyrt hus nära skolorna för att slippa onödiga transporter.
*
Barnen får lära sig cykla och får tillgång till cyklar för att i framtiden kunna använda icke miljöbelastande transportmedel.
*
Läslampor med solceller och ficklampor med vev finns att använda vid de ständiga strömavbrotten.
*
Våra barnhemsbarn och barnen i slummen vet precis hur man återanvänder chipspåsar man hittar på gatan och gör väskor, bälten, sittunderlag och annat av dem. De kan göra skor av gamla bildäck och säckväv. De kan göra leksaker av de enklaste saker de hittar och det bästa vi kan göra för miljön är att inte påverka för mycket och inte komma dragande med en massa konstiga leksaker som kräver batterier eller saker som måste bytas ständigt. Vi ska inte heller ändra barnens matvanor och skapa behov som inte finns. Importerade matvaror, godis och sådant behöver barnen inte vänja sig vid. Vi behöver bygga på med proteiner och mineraler men gör detta med lokalproducerade livsmedel.

Med de större barnen och med våra studenter pratar vi miljöfrågor i ganska stor utsträckning men det är oftast de som lär oss hur man kan återanvända saker och ha smarta lösningar.

Eva Holmberg Tedert

Publicerat av

gatubarnnepal

Eva Holmberg Tedert är 59 år och bor i Gävle. Efter flera års engagemang i andra projekt startade Eva 2010 Föreningen för gatubarn i Nepal och grundade 2011 ett flickhem i Gokarna, Kathmandu. Hösten 2012 startade nästa hem för yngre barn i Jorpati, Kathmandu. Ungefär samtidigt började föreningen sponsra den första studenten på Medical College sjuksköterskeprogram, de har nu blivit 12 stycken och Eva engagerade sig med start 2013 också i barnen i slumområdet Shantinagar och med att stötta barn i familjer för att de ska kunna behålla sina barn. Efter de stora jordbävningarna 2015 startade Eva bygget av en skola med finansiering från vännerna Deva Premal, Miten och Manose, musiker som turnerar världen runt. Arbetet i Nepal tar all fritid och semester samt tjänstledigheter på ca tre månader per år för att kunna följa upp utveckla verksamheten tillsammans med den svenska styrelsen och de två nepalesiska styrelserna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *