Att ha tillgång till en toalett

Bristen på toaletter brukar hänga ihop med hälsoläget i ett land. Ju fler människor som saknar toalett och måste uträtta sina behov lite var de kan utomhus, desto fler sjukdomar. Många uträttar sina behov i floder och vattenburna sjukdomar tar livet av många barn i södra Asien.

Glädjande är att Nepal, där 64 % av befolkningen saknade tillgång till toalett år 2000, förbättrat läget till att ”bara” 40 % av befolkningen saknade toalett år 2012. Detta läge har sedan dess förbättrats i distrikt som slapp känna av jordbävningarna medan det försämrats helt gräsligt i de värst drabbade områdena i jordbävningarna våren 2015. Men läget är trots allt bättre.
De flesta andra länder har ett mycket bättre läge. Som exempel kan nämnas att i Kina är det bara 1 % av befolkningen som saknar tillgång till toalett, egen eller i grannskapet. I Bangladesh som generellt har ganska låg standard är det bara 3 % som saknar tillgång till toalett, vilket är en mycket bra siffra för ett rätt så fattigt land. Afghanistan, krigsdrabbat och mer eller mindre sönderslitet i interna konflikter ligger trots allt betydligt bättre till än Nepal på toafronten, bara 15 % av befolkningen anses sakna tillgång till toalett.

Siffrorna kommer från Unicef och från WHO och är publicerade 2014.

Kanske skulle vårt nästa projekt bli att ordna fler toaletter i Nepal? Eller ska vi lämna den frågan till någon av de stora organisationerna som har bättre ekonomiska muskler än en liten aktör som Föreningen för gatubarn i Nepal.

Här är ett exempel på hur en bostad kan se ut och om man behöver gå på toa får man gå ut på baksidan av huset.

 

Temporary home after quakes Path to Maghi Gaun

Publicerat av

gatubarnnepal

Eva Holmberg Tedert är 59 år och bor i Gävle. Efter flera års engagemang i andra projekt startade Eva 2010 Föreningen för gatubarn i Nepal och grundade 2011 ett flickhem i Gokarna, Kathmandu. Hösten 2012 startade nästa hem för yngre barn i Jorpati, Kathmandu. Ungefär samtidigt började föreningen sponsra den första studenten på Medical College sjuksköterskeprogram, de har nu blivit 12 stycken och Eva engagerade sig med start 2013 också i barnen i slumområdet Shantinagar och med att stötta barn i familjer för att de ska kunna behålla sina barn. Efter de stora jordbävningarna 2015 startade Eva bygget av en skola med finansiering från vännerna Deva Premal, Miten och Manose, musiker som turnerar världen runt. Arbetet i Nepal tar all fritid och semester samt tjänstledigheter på ca tre månader per år för att kunna följa upp utveckla verksamheten tillsammans med den svenska styrelsen och de två nepalesiska styrelserna.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *