Minska antalet barn på gatan i Kathmandu

Sonam Dolma, blivande sjuksköterska och Pema Dechhen, blivande läkare. Med på bilden en annan liten tjej som ville synas 🙂

Det är inte alltid självklart att se sambanden och svårt att se kortsiktiga effekter av det arbete vi driver i Nepal. Här är en del av den verklighet jag möter och lite statistik bakom människoöden.

”Hungry Ma’am!”

”School pen Sir!”

Det vimlar av ungar på gatorna i Kathmandu. Det finns tusentals barn som tigger. Särskilt i turistområden som Thamel i centrala Kathmandu. Och rätt många av de här pojkarna, för det är mest pojkar, lyckas få ihop lite pengar. Till mat åt dem själva och kanske familjen. Men mycket av de hoptiggda pengarna går till lim eller andra droger.

Många av de barn som tigger på gatorna har familjer. En del bor på gatan med hela familjen, andra har ett hem som de flytt ifrån, kanske på grund av föräldrars missbruk eller våld. För de flesta har en ganska våldsam bakgrund. En hel del av ungarna hamnade på gatan när mamma dog och pappa saknar förmåga eller intresse att ta hand om barnen.

Flickorna är få. De blir snabbt upplockade av människohandlare och sålda till bordeller i Indiens storstäder istället. Ofta lockade med löfte om ett arbete som ska ge bra lön.

En mycket stor andel av barnen som lever på gatorna sniffar lim. Självklart för att döva hunger och smärta, för att slippa känna vinternattens kyla. Lim är billigare än mat. Du som kommer som turist till Kathmandu underhåller allt detta genom att ge pengar till barnen på gatorna.

Om du vill hjälpa till kan du istället göra det på ett mer strukturerat sätt och stötta någon av de organisationer som finns på plats och arbetar med att ge hem, mat, skolgång, hjälp till självhjälp så att människor kan försörja sig och ta hand om sina barn själva. Välj en organisation du kan lita på och som arbetar i den anda du vill stödja.

De samband jag ser och arbetar med är:

Minska antalet barn på gatorna genom att hjälpa familjer att själva ta hand om sina barn. Det kan ske genom att ge människor arbete. Köp kläder producerade i Nepal istället för att ta med en massa saker från Sverige att dela ut. Hyr en bärare och en guide när du ska ut på trekking. Skänk pengar till en organisation som ordnar höns, getter, bikupor och annat man kan leva av på landsbygden. Då kan familjerna själva betala mat och skolböcker till sina barn. Om fler familjer har råd att försörja sina barn är det också färre flickor som säljs till bordellerna i Indien.

Stötta unga nepaleser som går yrkesutbildningar. Utbildning kostar pengar i Nepal. Många arbetar bara med barn upp till och med 10:de klass. Det innebär att man stöttar barn att gå ut grundskolan. Men det får man inget arbete på utan vi behöver gå vidare.  Därför bekostar vi utbildning och uppehälle till 12 unga kvinnor för utbildning på Medical College. Där studerar de till sjuksköterskor, Health Assistants och får sedan påbyggnad till Skilled Birth Assistant, som är en lightversion av barnmorska. En av våra studenter ska gå läkarutbildning. Efter avslutad utbildning kommer ungdomarna att arbeta i sina hemdistrikt på landsbygden där en av de viktigaste uppgifterna är att se till att fler mammor överlever. Om fler mammor överlever hamnar färre barn på gatorna i Kathmandu.

Lite statistik:
Barnadödligheten i Nepal var 1990 så hög som 141 per 1 000 födda. Samtidigt hade Sverige då 6,9 döda barn per 1 000 födda.

Nepal har jobbat hårt med de så kallade milleniemålen och år 2015 har man kommit ner till en barnadödlighet på 36 per 1 000 födda. Det är fortfarande mycket. Som jämförelse så har Sverige kommit ner strax under 3 döda per 1 000 födda år 2015.

Mödradödligheten var år 1996 enligt Nepal Family Health Survey on Maternal Mortality 539 per 100 000 levande födda. Även denna siffra har förbättrats radikalt och Nepal är nu nere på 281 i mödradödlighet. I länder med mer tillgängliga hälsovårdsfaciliteter och med mödravård, som till exempel Sverige, är det numera rätt ovanligt att mammor dör under graviditet och förlossning.

Om du läst såhär långt är du uppenbarligen intresserad av ämnet och kanske vill du också vara med och stötta en ung kvinna från en fattig by i Nepal att få läsa på Medical College? Du är välkommen för det är många distrikt som ännu helt saknar hälsovård och de 12 vi ger utbildning räcker ju inte till hela landet. Maila mig på [email protected] så kan du också få del av en egen barnmorska.

 

 

Publicerat av

gatubarnnepal

gatubarnnepal

Eva Holmberg Tedert är 59 år och bor i Gävle. Efter flera års engagemang i andra projekt startade Eva 2010 Föreningen för gatubarn i Nepal och grundade 2011 ett flickhem i Gokarna, Kathmandu. Hösten 2012 startade nästa hem för yngre barn i Jorpati, Kathmandu. Ungefär samtidigt började föreningen sponsra den första studenten på Medical College sjuksköterskeprogram, de har nu blivit 12 stycken och Eva engagerade sig med start 2013 också i barnen i slumområdet Shantinagar och med att stötta barn i familjer för att de ska kunna behålla sina barn. Efter de stora jordbävningarna 2015 startade Eva bygget av en skola med finansiering från vännerna Deva Premal, Miten och Manose, musiker som turnerar världen runt. Arbetet i Nepal tar all fritid och semester samt tjänstledigheter på ca tre månader per år för att kunna följa upp utveckla verksamheten tillsammans med den svenska styrelsen och de två nepalesiska styrelserna.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *