Make Brynäs great again!

Jag skulle vilja ha en auktoritär ledare, sa en hockeyspelare i Brynäs när den lågmälde tränaren fick sparken.
Jag skulle vilja ha en auktoritär ledare, sa en fotbollsspelare i Gefle IF när den tuffe lagbyggaren valde att gå vidare till ett mer spännande uppdrag.
Utan att dra alldeles för långt gångna slutsatser och inga jämförelser i övrigt är de båda identiskt klingande uttalandena tecken i vår tid där namn som Erdogan, Trump och Kim Jong-Un toppar det mesta i nyhetsväg.
Make Brynäs great again!
… and Gefle too!
Ett auktoritärt ledarskap ses ofta som motsats till ett demokratiskt. I Sverige är vi vana att mötas och våra argument blötas i en ofta ganska mödosam ringdans innan helig konsensus kan uppnås. Enighet där alla går hem nöjda eller kompromiss där alla lommar i väg med ledsna miner.
Det har vi både hyllats och häcklats för. Management by perkele, säger våra grannar och ler lite överseende.
I det auktoritära ledarskapet förväntas att den med makt ska bli åtlydd. My way or the highway, som jänkarna säger. Andra mer intellektuella menar att en upplyst despot vore att föredra. Kanske är det inte just det som de två idrottsmännen menar. Kanske är det ett tydligt ledarskap som eftersöks där beskeden lämnas klara och alla förstår sina arbetsuppgifter. Det behöver inte göras med arga ögonbryn, det kan nog även göras med huvudet på sned och med ett inkännande leende.
En klok person sa en gång: Att vara ledare är som att vara förälder.
Du ska få dem att göra som du vill, men inte för att du kräver det utan för att de själva vill.
Det är en vacker teori. Men den tarvar mycket svett för att omsättas i praktiken.

Publicerat av

Jan Sundström

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *