Deras drömmars stad

Det kan klinga falskt, när eftervalet svallar som mest och alla inblandade försöker jämka ihop en fungerande majoritet både i Gävle och i Stockholm, att prata om visioner och drömmar. Det avkrävs ju politiker ibland att de ska lyfta huvudet från förhandlingsbordet och sakpolitiken och blicka framåt – mot fjärran och de visioner som där dväljs.
Gävle har stirrat i kristallkulan några gånger, sett något som hägrat vid horisonten, men tyvärr har de storslagna drömmarna ofta drabbats av pyspunka.
På 60-talet skulle ett kärnkraftverk uppföras på Orarna utanför Bomhus. Krångede köpte 36 hektar mark och skickade in en koncessionsansökan. Den ekonomiska satsningen beräknades till svindlande 17,5 miljarder kronor i dagens penningvärde. Det blev inget. Forsmark valdes i stället.
På 70-talet hotades fritidshus och hundratals hektar mark på Norrlandet av ett nytt industriområde. Ett valsverk med en personalstyrka på 500 personer skulle förädla ämnen norrifrån. Stålverk 80 i Luleå visade sig dock vara en felspekulation och drog med sig Gävleverket i fallet.
Furuviksprojektet föddes i nästa årtionde. Rikssimstadion, mässhall på 10 000 kvadratmeter och lyxhotell med utsikt över Bottenhavet. En halv miljard skulle det kosta men så antogs också 800 000 komma på besök varje år. En given tävlingsplats för VM och OS. Tyvärr snodde Göteborg hela idén. Sex kommunala utredningsmiljoner gick till spillo.
Men flygplatsen i Rörberg blev av. En egen hållplats för avresa ut i stora världen. Men alla räkningar hamnade i Gävle kommuns knä efter oljekris, snabbtåg och flygbolag utan pengar. 1972 var flygplatsens intäkter 935 kronor. ”Färdtjänst för portföljbärare” sa en kritiker. Läs mer om en av Gävles många dyrköpta drömmar på sidorna 16-17.

Publicerat av

Jan Sundström

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *