Midsommar 1940

När det i unga år begav sig, i början av 1940-talet, firade vi varje midsommarafton i Hällby, Säby socken. Min bror och jag blev tvagade och uppklädda. Sedan gick vi i det vackra vädret, det var alltid vackert väder på den tiden, genom skogen till Hällbyberget.

På Hällbyberget restes en himmelshög majstång. En kopia av stången finns på Vallby friluftsmuseum. När den var stagad ordentligt dansade och sprang vi ungar runt den allt vad vi orkade. Det var på ett berg så det var ingen jämn mark. Ett år snubblade en glad och dansande pojke så illa att han fick en stor reva i byxorna, stackars pojke. Han var finländskt krigsbarn som nu fick gå hem till fosterföräldrarna och visa vad som hänt.

Efter dansen kring majstången gick vi ner till en hästhage för att dansa ringlekar. Någon musik hade vi inte. Det var till att sjunga de gamla, på den tiden, välkända visorna och dansa med flickorna och följa vad texten föreskrev: ”Jag håller dig så kär. Jag stiger dig så när. Jag kan inte säga hur vacker du är men jag låter dig stå för en annan.”

Mot kvällningen när korna var mjölkade hemma i Vallby och allt annat var överstökat i ladugården kom mamma och pappa med en kaffekorg. Ett uppskattat tillfälle att få sätta sig tillsammans med dem i gräset och dricka saft och äta bullar. (Mindre uppskattade tillfällen var vid höbärgningen.) Pappa Erik stärkte sig också med något som han slog i kaffet.

Så tog midsommarfirandet vid för de vuxna. Man samlades på ett lövat magasin och till dragspel och fiol började så dansen. När det började skymma var det dags för bror min och mig att gå hem, mamma skyndade på oss. Hon vände alltid själv tillbaks till Hällby. Pappa var duktig att dansa och tänkte kanske inte så mycket på morgondagen. Mamma fick nog påminna honom med sitt standarduttryck: ”Det blir en dag i morgon också”

Vem ville inte ha stannat kvar? Vi hade ju sett hur glada alla var, även de som till vardags såg stränga ut. Ibland såg vi några karlar som gick till stallet för att se till hästarna, som de sa.

Traditionen med majstången på Hällbyberget hålls vid liv än i dag. Hur det är med dansen på magasinet vet jag ej.

Trevlig midsommar!

Kurt

Länk till blogginlägg före 15/2 2015

”Utmaningar jag ställdes inför i arbetsliv”  En biografi i 12 avsnitt.

“Så var det på stenåldern” En biografi i 11 avsnitt.

 

Publicerat av

Kurt Larsson

Kurt Larsson

Skrivandet på bloggen som började 2010 handlar inte bara om Kolbäcksbygden utan jag, en 30-talist, gör även tillbakablickar på ett spännande liv samt tar upp nu aktuella företeelser.

2 reaktioner till “Midsommar 1940”

  1. Sedan mycket länge har jag med förtjusning läst Herr Larssons blogg – utan att komma mig för att skriva ens minsta lilla kommentar. Inte OK eftersom jag verkligen uppskattar det både innehållsrika och lättsamma sätt Kurt skriver på. Att utgå från en personlig upplevelse och sedan nästan omärkligt glida över till något tidstypiskt eller lokalhistoriskt gör berättandet väldigt innehållsrikt. Det ger så mycket att associera till och hos mig väcker det genast en massa minnen som annars slumrar. Att blogga om sina egna livserfarenheter på ett sätt som samtidigt blir så givande och ofta lärorikt för andra – härligt. Jag väntar alltid nyfiket på nästa inlägg…
    En liten undring: hur många fler därute gör som jag: läser och njuter men kommer sig inte för att höra av sig? Kom igen!
    hälsar
    Anne-Charlotte Röttger

  2. Vi är nog många som tänker och vill skriva, men det blir liksom inte av!
    Jag gillar också Kurts blogginlägg. Dels är välskrivna och underhållande – rakt in i ämnet ! Och så får man alltid lära sig något av dem också.
    Midsommar 1940 gjorde mig nostalgisk, jag har liknande minnen från min barndom.
    Ha en trevlig sommar "Herr Larsson" 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *