Den nya ekonomin


Hemsida i HTML kod 

Läste nyligen en bok med titeln Generation.com av Johan Eckerstein. Den gav en beskrivning av ett Internetföretags start, kapitalanskaffning, nedgång och fall.

Vi kommer väl alla ihåg Jonas Birgersson en svensk IT-entreprenör som var mycket omskriven under den så kallade IT-bubblan i slutet av 1990-talet. Nystartade företag kunde bli värderade till skyhöga belopp och äga en hel industri inom loppet av sex månader. Det var – Den nya ekonomin.

I backspegeln kan vi konstatera att Jonas Birgersson var många år för sin tid när han iklädd fleecetröja missionerande om bland annat hemsidor (webbsidor) som var ett måste för företagen. Det är klart att även jag drogs till fenomenet, då som tekniker.

I januari 1997 köpte jag min första moderna PC en IBM, en riktig höjdare med den tidens mått mätt. Samma år började jag studera HyperText Markup Language i akt och mening att snickra ihop just några hemsidor. (Dagens webbsidor skrivs med olika kodsystem och scripts.)

Efter ett år och med stort mått av envishet blev jag klar och kunde publicera den första sidan. Den uppmärksammades och det blev en intervju i VLT den 22 december 1997 med rubriken – Nu finns Säby på nätet.

Efter en tid tog jag mig för att ragga potentiella kunder för att prata hemsida och dess fördelar. Lyckades också övertala en handfull att vara med på nymodigheten. På så sätt var jag tillbaks till business efter några odramatiska år som pensionär.

Kurt

Eriksgatans Vilda västern


Förspänt skjutsekipage med provryttare 1920

Eriksgata kallades den resa som nyvalda medeltida svenska kungar måste fullfölja genom olika landskap för att bekräftas av landskapens lagmän. Färdvägen gick bland andra landskap också genom Västmanland och samhällena som Köping, Kolbäck och Västerås.

Kolbäcks Gästgivaregård med Kolbäcks skjutsbolag var en anhalt efter Eriksgatan.

Gästgivaregården erbjöd resenärer mat och logi och möjlighet att byta trötta och hungriga hästar mot utvilade. Traktens bönder var tvungna att låna ut sina hästar för detta behov. 12-15 hästar skulle finnas redo per dygn vilket var mycket betungande för dem.

Den tidens försäljare behövd också skjuts på sina affärsresor. Därom kunde min pappa berätta då han en tid var skjutskarl åt provryttare på Gästis.

Provryttaren var namnet på Föreningen Sveriges Aktiva Handelsresandes pressorgan som gavs ut ända in på 1940-talet. Det är så nära en provryttare jag kommit.

I Eric Ericssons memoarer kan vi läsa om böndernas syn på uppgiften.

”Vi hörde till reserven vid Kolbäcks skjutsstation och då ett visst antal hästar utgått där kom hållkarlen och tog hästar och skjutskarl. Trots att det var aldrig så brått för oss, spändes hästarna från plogen och skjutspojken måste följa med nästan som han befann sig. Resande for i två- och trespända åkdon.

Diligenser som gick med fyra hästar i bredd från Stockholm till Malmö och Göteborg fram och åter två gånger i veckan. De var svåra att möta på de smala vägarna, det var bäst att köra ur vägen långt före, köra in i skog eller ut på gärdena eller i värsta fall i diket. Det skedde många olyckor men det fäste sig ingen vid.”

Kurt

 

Motorcykeldressin


En bild berättar – från Gustaf Åhmans arkiv

När vi i hembygdsföreningen botaniserade i fotograf Gustaf Åhmans arkiv, på glasplåtar, fann vi denna bild. Han hade noterat i loggboken att den var beställd 1928 av Järnvägscykelverkstaden. Man kan ana att den skulle användas som reklam.

Bilden är tagen vid Cementgjuteriets smedja. Bakgrunden visar att utefter Östra Åvägen fanns bar ett hus. I dag är hela sträckningen bebyggd. I fonden syns Forsta gård.

Så långt berättar bilden.

På nätet kan man läsa att motordrivna dressiner började tillverkas för 100 år sedan när motorer för motorcyklar blev tillgängliga. I dag kan man hyra dressincyklar och färdas efter nedlagda trafiksträckor.

På 1920-talet fanns i Kolbäck en verkstad som tillverkade cyklar av märke EJE, som i Ernst Julius Eriksson. Min pappa, född 1901, jobbade där en period och passade också på att köpte en cykel därifrån. Det var en bastant tigelse med ballongdäck, pakethållare både fram och bak samt en barnsits på ramen.

Själv introducerade jag 2013 den nu så populära el-assistanscykeln i Kolbäck.

Kurt

Brist på halvledare

I dag har vi halvledare i snart sagt alla tekniska prylar. Transistorn, en typ av halvledare, kom i bruk på kontorsmaskiner på 1960-talet. Dessförinnan användes elektronrör i radioapparater och IBM:s hålkortsmaskiner. Jag arbetade på den tiden från Malmö som servicetekniker.

Med en nyinköpt Saab 92, även kallad Trollhättemoped, för 9 700 kronor besökte jag kunder runtom i Skåne, Halland och Blekinge. Saabens motor var bara på 23 hästkrafter. Dagens bilar är mycket kraftfullare. Någon air kondition fanns heller inte i bilen.

Det tog sin tid innan jag var hos kunden. Motorvägarna var inte utbyggda, förutom den mellan Malmö och Lund. För besök hos en kund i Halmstad fick jag färdas genom många, i dag pittoreska, samhällen efter skånekusten som Lomma, Bjärred och Löddeköpinge. Sedan vidtog den långa klättringen uppför Hallandsåsen med gasen i botten.

Det var också före mobiltelefonernas tid. Fick jag ett så kallat backskubb, problem med kundens utrustning igen, fick jag först reda på det vid återkomsten till kontoret på Kaptensgatan i Malmö.

Uppslaget till det här tillbakablickande inlägget fick jag efter att nyligen ha bytt hårddisken i min gamla dator till en halvledardisk utan rörliga delar. Och fick en mycket snabbare dator.

Detta på  tala om teknisk utveckling!

Kurt