Han står mot Timrå

Senaste nytt om målvaktssituationen i VIK.

Henrik Lundberg har stått för flera fenomenala insatser den senaste tiden. Men det blir ingen Lundberg i målet mot Timrå. När laget lämnade Rocklunda-området fanns han inte ens med på bussen. Klart är därför att Marcus Dahlbom står i kvällens match. Positivt är att Dahlbom nu får ett ”naturligt” tillfälle att matchas in i laget. Eftersom han fick hoppa in senast har han också hunnit bli lite uppvärmd efter en tid på sidan om. Trots att formtoppade Lundbergs frånvaro är ett avbräck, tror jag det här kan vara ett bra läge att byta målvakt. Det hade behövt komma förr eller senare ändå.

600

Säsongens överraskningar

De flesta lagen i Hockeyallsvenskan har spelat 16 matcher och det är väl runt den här tiden man kan börja ana en sluttabell. Det sägs att det härifrån och framåt bara blir något lag som lyfter samt sjunker rejält, men jag tror att vi kan få se en liten större rockad än så. Jag tänkte i det här inlägget lista vilka tre lag som överraskat positivt respektive negativt så här långt.

Seriens 3 positiva överraskningar

Karlskoga
Tappade inför säsongen flera spelare som gjort mycket poäng och jag såg inte riktigt vilka som skulle ta över. Efter inledningen är Ejdsell, Persson och Lavoie några av de som har bevisat att de är redo. Laget har dessutom lyckats med målvaktsvärvningen Andrew Engelage. Har just nu seriens bästa powerplay. 

Västervik
Har visserligen svajat litegrann efter en fenomenal inledning, men tar fortfarande tillräckligt med poäng för att husera i toppen. Stommen från förra säsongen har visat sig vara tillräckligt bra för Hockeyallsvenskan, samtidigt som man har hittat guldkorn i spelare som Fredric Andersson och Olle Liss. Ovanligt med nykomlingar är att de vill spela offensiv hockey, men visst har Västervik bevisat att man kan vinna med frejdig ishockey i flera av matcherna. 

Pantern
Bottentippade av undertecknad men tar poäng här och där, när man minst anar det. Det är klart att lånen från Malmö spelar in en hel del, men Pantern har med små medel format en grundstomme som är ännu viktigare för att ta poäng. Är kanske det laget tillsammans med Södertälje som imponerat minst när jag sett dem mot VIK, så frågan är om inte det här är seriens mest oförutsägbara lag. Hittills har de mestadels varit en otäck överraskning för många motståndare.

Seriens 3 negativa överraskningar

AIK
Topptippade så långt ögat kunde nå på försäsongen, men har inte kunnat levt upp till förväntningarna ännu. Har haft problem i både box- och powerplay vilket naturligtvis har gjort det problematiskt att vinna matcher. Meriterade nyförvärven Jonas Almtorp och Jens Jakobs har inte riktigt levt upp till förväntningarna poängmässigt, och på backsidan har ingen direkt levererat offensivt. Senaste nyförvärvet, målvakten Gasper Kroselj, kommer inte göra några mål framåt, men har tidigare visat att han kan stjäla vinster i den här serien. 

Modo
Sett till delar av spelartruppen ett intressant lag som borde kunna spela frejdigt, men har i de matcher jag sett laget lyckats gjort det ungefär 20% av tiden. Laget saknar ett djup i spelarmaterialet vilket gör att prestationerna i matcherna har svajat rejält. Släpper in tredje mest mål i serien och med namn som Karlkvist, Ritchie, Paris och Björklund borde dessutom laget göra mål i fler än 16.98% av sina powerplay. 

Oskarshamn
Nu kanske ni trodde att VIK, Södertälje eller Vita Hästen skulle dyka upp, men det är lag som jag på förhand trodde skulle placera sig längre ned i tabellen. Oskarshamn förväntade jag mig i toppen. Nu har visserligen laget haft en del skador, men jag tycker att de har seriens bästa backuppsättning. Och den borde laget ha fått ut mer av. Men framförallt är det väl målskyttet som varit lagets problem. Ska väl också tilläggas att Oskarshamn har spelat en match mindre än de flesta, och att de vid seger skulle placera sig över topp 8-strecket. Med andra ord har lagets säsong knappast varit någon katastrof. 

Gåshud när ni sjöng – tack!

– Stark seger igår. Stark på det sättet att VIK vann över ett topplag som tagit poäng i sju raka matcher.

– Och hemmalaget spelade i sina snygga svarta tröjor. Om det är möjligt, kan vi inte bara bestämma att laget för alltid använder den tröjan i ABB Arena.

– Få saker oroade igår. Men skadan på Henrik Lundberg går inte obemärkt förbi. Var det någon jag inte ville skulle bli skadad så var det just formtoppade Lundberg.

Marcus Dahlbom som inlett säsongen svajigt fick således hoppa in. Bra tänkte jag, en chans från ingenstans och han hinner inte fundera. Bra gick det också. VIK behöver två bra målvakter om det här ska bära hela vägen.

– Till er som sjöng Dahlboms namn när han klev in på isen – den energi-boosten som målvakt är enorm. Speciellt efter en mindre bra säsongsinledning. Jag vet. Och fick gåshud när ni sjöng. Tack!

– Jag gillar Linus Svedlunds mål på alla sätt och vis. Men ”pinchen” och frånvändningen från Karlskogas Victor Berglind höll division tre klass.

Anton Mylläri gör en av sina bättre matcher för säsongen. När han får möjlighet att skjuta direktskott, får rätt träff och träffar mål, ja då blir det farligt varje gång. Den här gången betydde det mål.

– Om ni inte visste det så fick ni se vilket hårt och vältajmat skott Lukas Zetterberg har. 2-1 var en bomb à la Williams.

– Skönt med Niklas Lihagen tillbaka i laget trots att han inte var mest tongivande i segern. Kändes ändå som att hans kedja höjde sig ett snäpp bara av hans närvaro.

– Det finns fler nivåer i inlånade backen Anton Öhman. Jag ser att han har det, ge han lite tid.

– Ett fortsatt disciplinerat försvar och ett vasst powerplay, det avgjorde matchen igår. Den kombinationen kan avgöra fler.

Ta frågan på allvar!

Det är inte gårdagens VIK-förlust i sig, utan min upplevelse av Hockeyallsvenskan så här långt som får mig att skriva ett kortare inlägg. Där gårdagens sämre ishockeymatch, sett till spelkvalitén, har blivit en ganska vanlig syn snarare än ett undantag.

Utöver min egen upplevelse så skrivs det också mer och mer om den dåliga spelkvalitén i Hockeyallsvenskan. Ett exempel på det var när profilen Stefan ”Stiffen” Holmgren twittrade:

skarmavbild-2016-11-01-kl-10-09-16

Jag håller till stora delar med men inser att det finns ett par naturliga orsaker. En stor sådan är att vi som följer Västerås nu får se ett mindre spelskickligt lag än på många år. Laget har varken en Berglund, Backlund, Olausson, Arlbrandt, Little eller Karlsson, som är några av spelarna som höjt spelkvalitén under flera år. Men tack vare den dåliga ekonmin och bortfallet av extrema talanger, så har säsongens lag byggts efter helt andra förutsättningar. Därför tror jag att vi Västeråsare upplever att Hockeyallsvenskan blivit ännu sämre överlag, än vad till exempel dagens Timrå-supportrar gör.

Men visst har spelkvalitén i serien blivit sämre sett med neutrala ögon. Jag tänker framförallt på passningar, tajming, målskytte och spelförståelse. Det som kräver det lilla extra utav en spelare. Kvar finns lag som kämpar, dumpar puck, försvarar och är bättre på att spelförstöra än att föra spelet. Så klart med vissa undantag, till exempel årets Timrå som är ett av få, om inte det enda, som har visat upp ett eget kreativt spel utöver hårt arbete.

En vanlig fras från tränare och spelare är att det får se ut hur f-n som helst bara laget vinner. Självklart. ”Tråk- och desperationshockey” glöms bort vid segrar, för det är alltid roligare att se laget vinna. I alla fall för vissa. Men om vi tar diskussionen ett steg längre och ser det från ett större perspektiv, vad händer med serien i stort när spelkvalitén markant blir sämre? Och med lagen som inte skördar framgång? Hur ska serien attrahera fler människor än bara coacher, spelare och de mest inbitna? Det är en grymt tuff utmaning när beslutsfattare verkar nöjda med en sämre produkt än på länge. Och det stora grundproblemet, ekonomin, överlag blir sämre. Men av de som bestämmer har ingen skrikit högt, så det kanske är jag som har fel. Min största rädsla är att det just nu går fort och åt fel håll. Någon måste på allvar ta tag i frågan om hur Hockeyallsvenskan egentligen mår.