Hockeysverige

Tillbaks efter vår resa hem till vardagen, det är skönt att vara hemma igen men så längtar man till att planera nästa resa igen. Men nu har det varit fint väder, verkligen sol varje dag och jättevarmt sedan vi kom hem för en månad sedan. Man kan knappt tro att vi är i Sverige och jag älskar det här vädret! Hoppas det håller i sig.

Här är intervjun som släpptes i boken Old School Hockey AIK i slutet av förra året, nu är den släppt på Hockeysverige. Har fått många fina ord av folk som läst boken eller intervjun nu när den släpptes, tack för det!
Och framförallt – tack för allt AIK!
Länken till intervjun för er som vill läsa;
http://www.hockeysverige.se/2018/05/27/storklubbens-guldkapten-old-school-hockey-gizela-ahlgren-bloom/

Alla fina minnen från hockeyn ♥

Vecka 27 och det är full fart i magen. Bobby pratar med bebisen och klappar magen, även om han säkert inte riktigt förstår är det så himla gulligt.
Går in i vecka 28 imorgon.
Vädret!
Bobby har kommit in i en så himla rolig period, superglad, skrattar massor och älskar att vara ute. Han har även börjat prata mycket mer, det kommer nya ord hela tiden nu.

Exakt samma humor som pappa 🙂

Nya benskydden är populära fortfarande

När han försöker vara rolig, haha!
Såhär glad blir man när man kissar på pottan första gången medvetet. Han tog av sig blöjan, sa ”kiss” gick och kissade på pottan och kom och skrek ”MAMMA”! Och visade upp pottan, stolt och väldigt glad! 🙂
Ute i skärgården i helgen, så himla mysigt när det är bra väder och vara ute på sjön
Vi har flyttat vårt kontor från Hötorget inne i stan till Kungsholmen. Här är utsikten från terassen med utsikt över hela Stockholm, väldigt fin miljö att jobba och se ut över hela stan.

Toronto del 2

Och såhär avslutades Toronto resan.
Vi flyttade från Missisauga som ligger 15-20 minuter utanför stan.
Jocke överraskade oss med ett nytt hotell, och inte vilket som helst. Det var SÅ FINT!

Älskar hotellsängar. Men den här sängen, kuddarna, täcket och lakanen ville jag sno med mig hem, alltihop! Haha, så skönt var det!

Ska sno lite idéer från inredningen till vårt nästa hem


Är van med att bo högt upp eftersom vi bor på 13e våningen hemma, men man vänjer sig aldrig riktigt ändå. Våning 25, såå högt!

Blev lite bad på hotellet, eftersom Bobby älskar att bada

Downtown Toronto, lite som ett mini New York tycker jag.
Ser ni i mitten av all reklam? Hockey affischen! Så kul att Canada har kommit så långt att det inte spelar någon roll om man är man- eller idrottskvinna – Poulin, en riktigt grym hockesplare som jag mött många gånger genom åren när Sverige mötte Canadas landslag.

Om man är i Toronto eller i närheten tycker jag att man ska åka till Niagara fallen. Mäktigt, häftigt och vackert på samma gång. Vi står på Canada sidan, andra sidan är USA, häftigt när två länder möts på sånt här sätt.

Lilla gänget

Bobby var imponerad av fallet men man förstår inte förens man varit där hur högt brus det blir av fallet och där vi står på bilden blir man helt nerstänkt av allt vattenstänk

Mina fina killar och jag

Och all fin natur runtomkring, så himla fint

Vi var vid Niagara fallen i september förra året men det var värt att åka dit igen. Vackra platser besöker man gärna igen

Sista dagen i staden

Då hade vi picknick nere vid vattnet

Härligt att vara mitt i en storstad men ändå så nära vattnet och naturen

Bobby spelade hockey

Och övade på målgester 🙂

Vi gick förbi Hockey Hall Of Fame

Passade på att träffa en gammal vän och lagkamrat, Anna och hennes Tommy som precis flyttat till stan. Hockeyn har verkligen gjort att man fått vänner för livet! Vi var på Wayne Gretzkys restaurang.

Igår var jag på möte med mitt jobb som jag är mammaledig ifrån. Känns konstigt att börja tänka på att börja jobba igen, känns som det var länge sen. Ska inte börja än men vi hade ett bra snack och nu ska jag njuta av sommaren (om det blir någon här i Sverige 🙂 ) Sen får vi se vad som händer i höst.

JRM Skates and Skills on tour

Jocke och Mickes Podcast JRM Skates and Skills on tour, har ni lyssnat på den?
Såhär såg det ut då förra fredagens avsnitt spelades in, då gästade jag (och Bobby) podden 🙂
Det är alltid konstigt att lyssna på sig själv men eftersom jag klipper podden och lägger till musik och lite sånt var jag tvungen att lyssna. Det blev ett helt okej avsnitt, men helt nöjd är jag aldrig.
Däremot ville jag komma in på topp 10 mest lyssnade avsnitten. Och det gjorde jag! Jag ligger topp tre av samtliga avsnitt, roligt! Tack för det – alla ni som lyssnat.

För er som undrar så handlade avsnittet om min karriär, hockey i allmänhet, mitt nuvarande liv som mamma, om JRM och vad som ska hända i mitt liv närmsta framtiden och mycket mer.

Här är en direktlänk till avsnittet, se nu till att jag går om dem två första killarna (Robin Blidstrand och Micke Rosell) som toppar podcastens lyssningar och hamnar på nummer ETT 🙂

https://jrmskatesandskills.podbean.com/e/41-gizela-ahlgren-bloom/?token=7503c797da8250867e8cefcb85c3f7b6

Annars om ni inte vill lyssna via länken går ni in i Podcaster appen och söker på JRM Skates and Skills on tour, avsnitt nummer 41 är med mig. Men jag vill såklart tipsa er om att lyssna på alla avsnitt från början om ni inte gjort det, riktigt roliga och intressanta möten i varje avsnitt och massa hockeysnack såklart.

Känslosamt avsked

Igår var det avtackning, avsked eller om jag ska kalla det hyllning för min hockeykarriär. Det var i min hemmaarena, Ritorp. Stället som inte bara varit som mitt andra hem utan känts och känns fortfarande som mitt hem. Många tycker nog det är konstigt men jag älskar verkligen det där stället.

Men innan jag ska berätta om avtackningen var jag och klippte och slingade mitt hår i veckan, äntligen!


Det blev lite skridskoåkning med min syster och hennes tjejer i veckan också, Bobby var med och var lika intresserad som alltid


Vattenkammad kille


Jocke fyllde år i veckan och igår firade vi honom. Det blev lite mat med nära och kära och efterrätten blev en av mina favoriter, gör lite eget recept med maräng, glass, grädde och massa bär-tårta, en Pavlova. Glömde florsockret på, skulle sett bättre ut då 😉


Som sagt skulle jag hyllas igår innan nedsläpp, matchen var mellan mitt gamla lag AIK och Modo. Här var gårdagens klädsel, ny klänning från Massimo Dutti


Bobby och alla fyra kusinerna lekte tillsammans


Nära och kära på plats hemma hos oss


Tjejerna spelade hockey 🙂


Sedan var det dags att åka till Ritorp, dem har gjort en damhockey vägg i ishallen. Blir glad i hjärtat att jag får äran att sitta uppe där på väggen, båda bilderna är från två olika SM-guld.


Innan matchstart. Då var jag nervös, känslorna var utanpå kroppen kändes det som och jag kände en klump som började sätta sig i halsen och ögonen började nästan fyllas med tårar redan innan. Det kändes verkligen som om jag skulle säga adjö till hockeyn.


Killarna redo att titta på när jag skulle gå på isen


Alltså, vilken FANTASTISK hyllning jag fick!
Tjejerna klappade länge och högt med klubborna i isen, bara en sån liten sak betyder så mycket. Men jag började gråta redan innan det där.
Vår låt, eller AIKs låt som alltid spelas när vi går ut på isen är ”Åh vi e AIK” som börjar med Vi ser hur solen stiger över Råsunda… Redan vid den meningen rann tårarna nerför mina kinder. Innan jag ens hade gått in på isen.


Ordförande Håkan Svensson var på plats och gav mig blommor och en jättefin tavla.
Det kanske låter konstigt att jag blev så känslosam eftersom jag spelade min sista match för 1,5 år sedan, men nu blev det verkligt på riktigt, att jag skulle sluta spela hockey.
Men det finaste var efter själva avtackningen åkte tjejerna fram till mig, en efter en och klappade om mig och dem som jag spelat med sa lite olika, fina saker. SÅ FINT!!
Det blev jättefint alltihop och jag tillät mig själv att gråta, jag grät rätt mycket men kände att jag ville tillåta mig själv att känna det jag verkligen kände just där och då.


Här är tavlan jag fick, hoppas ni kan läsa texten, den är verkligen så fin och välskriven. Den texten läste dem upp medan jag var på isen och då grät jag mycket


Fina blommorna


När något som är så stor del av ens liv tar slut händer så mycket. Jag är klar med hockeyn men eftersom jag älskat och fortfarande älskar sporten så mycket är det svårt att förstå att det är slut. Men jag kommer fortfarande ha hockeyn i mitt liv så det försvinner inte helt, vilket är skönt. Det blev 14 säsonger, 4 SM-guld och 4 EM-guld totalt. Men det är inte bara medaljerna som varit det viktiga för mig, även fast jag ÄLSKAR att vinna. Vägen dit har varit minst lika viktig – alla minnen, med- och motgångar, mycket tårar, glädje, sinnessjukt jobbiga träningspass, massor av matcher och massa annat som jag tar med mig.

Att få stå med min son, Bobby, som jag älskar så galet mycket, var helt otroligt. Även om han inte förstår just nu så kommer det vara ett roligt minne att berätta för honom senare i livet. Jag är så otroligt tacksam över allt jag fått vara med om – fått träffa och lära känna alla fantastiska spelare, tränare, materialare, lagledare, supportrar, föräldrar, vänner och så många andra. Är så tacksam över hur min och Jockes familj alltid ställt upp och funnits där.
Men Jocke har såklart en helt egen kategori. Det han gjort för mig under alla år är helt ovärderligt. Han vet vad jag kämpat och slitit och har stöttat, tröstat, pushat, hjälpt och bara varit där för mig, alltid. Tack hockeyn för ALLT du givit mig, jag kommer alltid att älska dig.
Men nu är det dags att göra annat i livet och ge över nummer 27 till min son, för spela hockey tror jag att han kommer göra 🙂