Gert håller takten på jobbet – och i dansbandet Wickys: “Spelar för att det är jävligt roligt”

Gert Söderström i Köping.

I 50 år har Gert Söderström marscherat i musikkåren i Köping.
I 35 år har han hållit takten i dansbandet Wickys.
I 30 år har han trummat på för annonspengar i Köping.
Möt slagverkaren och säljaren med rytmen i blodet.

Hans pappa och farfar var med i Musikföreningen Lyran, det senaste halvseklet har även Gert Söderström deltagit, och de senaste 15 även hans son, i det som numera även är en musikkår inom hemvärnet. Vi hittar honom längst fram i ledet, det som kallas för tutti-trumslagare.
– Vi gör en hel del konserter och har ganska mycket jobb åt Försvarsmakten med ceremonier och statsbesök. Ungefär en gång om året går vi högvakt. Då står man för ceremonimusiken vid Armémuseum och hämtar truppen som ska vakta slottet och spelar fram den till slottet. Sedan är det en liten konsert på borggården, berättar Gert Söderström.
Musikkåren har dessutom varit utomlands flera gånger och uppträtt – en höjdpunkt var 2006 när de reste till Bremen och som enda amatörorkester bland flera professionella fick göra fem figurativa framträdanden, som innebär framträdanden med koreografi, inför flera tusen åskådare.

När Gert Söderström inte själv marscherar får han andra att svänga runt på dansgolvet. Utöver musikkåren sitter han bakom trummorna i dansbandet Wickys.
– Jag var med och startade bandet 1983, sen flydde jag därifrån på 90-talet och spelade i andra band. Hösten 2013 skulle han som tog över efter mig sluta och då hörde gänget av sig. Nu ska vi försöka fira någon form av 35-årsjubileum, säger Gert Söderström.
Under åren i dansbandet har han märkt hur publiken som går på dans förändrats – den har blivit nyktrare och mer professionell.
– De som tog sig ett par stadiga järn innan de gick ut finns nästan inte, i dag är det väldigt dansanta som är ute och en hel del yngre, säger Gert Söderström.
Hur länge tänker ni hålla på?
– Vi har precis köpt en ny buss och den är en gammal färdtjänstbuss med ramp så vi funderar ju på om vi kan rulla upp där framöver, säger Gert och skrattar.
Oavsett hur det blir med den saken är det fortfarande lika roligt att åka ut med bandet och spela.
– Jag spelar för att det är jävligt roligt. Sitter man klockan fem på morgonen i en orkesterbuss och skrattar då har man jävligt roligt, säger Gert Söderström.

Till Bärgslagsbladet/Arboga Tidning kom han på våren 1988. Efter att sportbutiken han jobbade i gick i konkurs blev det halvår på Volvos industri i staden innan en bekant på tidningen hörde av sig och frågade om han ville ha ett vikariat som säljare.
– Det är en föränderlig värld. På den tiden kan man inte kalla sig för annonssäljare – man var annonsmottagare och annonserna gjordes för hand med penna och linjal. I ett stort plåtskåp hade vi företagens logotyper samlade, minns Gert Söderström.
Numera säljer han alla kanaler – från print till native och sökannonsering.
– Man har ju sålt väldigt mycket print och nu ska man kliva in i den digitala världen. Först ska man lära sig själv och sedan ska man lära kunderna, säger Gert Söderström.
Hans bästa råd för att bli en duktig säljare handlar om att vårda sina relationer med kunderna.
– Jag har jobbat så pass länge så jag känner de flesta kunderna och jag anser att försäljning bygger väldigt mycket på relationer. Har du en bra relation så är det lättare att sälja, säger Gert Söderström.

Namn: Gert Söderström
Gör: Säljledare i Köping.
Ålder: 60 år.
Familj: Fru, två grabbar.
Bor: Villa i Köping.

Företagsmarknad om tuffa 2017 – och planerna för 2018: ”Är rustade och börjar få utväxling”

Staffan Lönner, chef på företagsmarknad.

Mittmedias annonsintäkter minskade med 14 procent 2017.
2018 ska bli ett bättre år, med fokus på de digitala intäkterna.
– Vi ökar under de första månaderna, säger Staffan Lönner, företagsmarknadschef.

Förra året var tungt för Mittmedias annonsförsäljning. Intäkterna föll med 14 procent jämfört med föregående år. Störst är fallet på print, som står för en betydande del av omsättningen. De digitala intäkterna lyckas inte kompensera och missade även budget.
Företagsmarknadschefen Staffan Lönner är inte nöjd med fjolårets intäktsnivå – ”det ska man inte vara när man inte når målen” – men är nöjd med de aktiviteter som genomfördes under året för att nå ett bättre resultat 2018. Bland annat utvecklingen av annonssystemet Reacher, affärsutveckling och ett stort utbildningsprogram för alla säljare.
– 2017 användes mycket för att lägga tillrätta för 2018. Vi skapade verktyg och system som gör att vi är rustade för 2018 och börjar få utväxling nu, säger Staffan Lönner.
Vad är det som talar för utväxlingen kommer nu?
– Under sista kvartalet 2017 såg vi en positiv utveckling på de digitala kanalerna och det är skönt att gå in i 2018 med det i ryggen. 2018 har börjat bra och i januari ökade display med 31 procent mot föregående år och native, sök och socialt med 622 procent mot föregående år även om vi ändå inte riktigt nådde budget, säger Staffan Lönner.
Som helhet ökade den totala försäljningen i januari med 6 procent mot föregående år, men nådde inte budget.

För februari pekar däremot prognosen på att den digitala budgeten kommer att passeras. Ambitionen för hela året är att tappet på print nästan helt ska kompenseras av digitala intäkter.
– Nyckeln är att träffa fler kunder och det är därför vi har satt det som en av våra KPI:er. De senaste åren har inte snittintäkten per kund förändrats men vi har många färre köpande kunder i dag än för två år sedan och måste börja motverka den siffran. Vi kan inte nöta på de kunder som vi för närvarande har, säger Staffan Lönner.
Hur går det för printförsäljningen, den står ändå för mycket omsättning?
– Print är vår i särklass största intäkt och är jätteviktig för oss och för kunden i mixen av kanaler, säger Staffan Lönner.

Under fjolåret ökade de nationella annonsintäkterna under sista kvartalet, enligt Lönner som en följd av att Mittmedia gick över till header bidding – och därmed öppnade upp för fler mediebyråer att sälja displayannonser i Mittmedias kanaler.
– I slutet av 2016 fattade vi beslutet om att ändra vår strategi och det var en skön bekräftelse på att det var rätt att tillgängliggöra vårt lager för fler aktörer, säger Staffan Lönner.

Under 2017 lanserades annonsverktyget Reacher och det har gjort det enklare för säljarna att sälja digitala medier
– I början av fjolåret av var cirka 25 säljare aktiva i Reacher. Den sista juni hade alla säljare genomfört minst en affär i verktyget och under det här året måste vi få fler att använda det varje dag, varje vecka. Då kommer vi få den stora utväxlingen, säger Staffan Lönner.

Utgivaren lanserar länk för att PO-anmäla – läggs in manuellt på varje artikel: “Viktig funktion”

Länken till PO:s hemsida ska finnas på alla artiklar. Dessutom finns på samma plats en länk för att rätta text- och faktafel som går till Daniel Nordström.

Nu blir det enklare att PO-anmäla artiklar.
I alla fall på de sajter Daniel Nordström är utgivare för.
– Det är så viktigt för mig att vi löser det på egen hand, säger han.

I förra veckan gjorde Daniel Nordström, utgivare för Mittmedias sajter i Västmanland och Stockholm, det enklare för användarna att anmäla artiklar till Pressombudsmannen, PO.
Genom en länk längst ner i varje artikel kommer användaren direkt till PO:s hemsida där artikeln kan anmälas.
– Jag tycker det är viktigt att ha den funktionen. Att vi berättar att vi tar ansvar tror jag gynnar oss i längden, säger Daniel Nordström.
Länken läggs in manuellt av alla reportrar som jobbar på redaktionerna i Västmanland och Stockholm.
– Det är en klok service åt läsarna och ett minimalt merarbete för oss. Men man kan ju tycka att det borde kunna läggas in automatiskt, säger Jan Ernheimer, liveredaktör på desken i Västerås och huvudskyddsombud på VLT.

Daniel Nordström. Bild: Kenneth Hudd/Mittmedia

Frågan var uppe på det senaste utgivarmötet, men inget beslut togs. Då valde Nordström att införa det på sina redaktioner.
– Jag känner att jag inte vill vänta och att det är så viktigt för mig så vi löser det på egen hand. Jag har full respekt för att vår digitala utvecklingsavdelning har väldigt många saker att prioritera även om det här har hög prioritet för mig, säger Daniel Nordström.
Markus Sandin, produktägare för apparna, menar att det inte går att prioritera någon utveckling av funktionen för att den ska fungera automatiskt – eftersom annat, affärskritiskt, ligger före i kön.
– Jag är inte emot grejen som sådan, men vi måste ha väldigt klart för oss vad vi vill ha ut av det och vi utveckla rätt saker. Om vi gör det för att stärka vår trovärdighet, då blir den självklara frågan om vi har ett problem med vår trovärdighet. Det finns vad jag vet inget som pekar på att så är fallet, tvärtom, säger Markus Sandin.

Anmälningslänken finns inte med på artiklar skrivna av Mittmedias robotar, på artiklar skrivna av andra Mittmedia-redaktioner – eller när den enskilda medarbetaren glömmer att lägga dit länken. Vid en stickprovskontroll av VLT:s tio mest lästa artiklar på tisdagseftermiddagen saknade hälften PO-länken.
– Vi har inte lovat att det ska vara på alla, men det ska det såklart vara. Jag ska ta upp och påminna om det, säger Daniel Nordström.
Du var den mest fällda utgivaren av alla i Mittmedia med fem fällningar i Pressens opinionsnämnd 2017, vill du verkligen ha mer att göra med PO?
– För mig får folk anmäla oss så mycket de vill. Det är viktigt att vi som granskare granskas, jag är inte rädd för att utsätta vår journalistik för granskning. Det är många läsare som inte vet att möjligheten finns att PO-anmäla oss och när de ringer med synpunkter brukar jag informera om det, säger Daniel Nordström.

 

Fakta: Pressombudsmannen, PO
En fristående granskare av medier, som anslutit sig till systemet, dit allmänheten kan vända sig om de anser att en tidning eller sajt brutit mot god publicistisk sed. Pressombudsmannen kan fria en anmälan själv. Om PO däremot vill fälla en tidning går ärendet vidare till Pressens opinionsnämnd som fattar det avgörande beslutet.
PO ska också ”genom opinionsbildning verka för god publicistisk sed”. Nuvarande Pressombudsman är Ola Sigvardsson.
PO finansieras av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen och Sveriges Tidskrifter.

Stort projekt i växeln – byter telefonnummer till kundcentret: “Blir gemensamt för hela Mittmedia”

Kim Ekström, chef på Mittmedias kundcenter som är placerat i Örebro.

130 telefonnummer till kundcentret ska bli 30.
Antalet kopplade samtal som inte blir besvarade ska minska.
Just nu genomför Mittmedias växel ett stort projekt med målet att skapa “mediesveriges bästa kundupplevelse”.

I dagsläget finns flera telefonnummer som går till Mittmedias gemensamma kundcenter i Örebro. Närmare 130 stycken – många med egna unika “talträd”, där kunderna knappar sig fram, som ska underhållas. Nu genomförs ett projekt för att minska antalet inkommande telefonnummer.
– Vi kommer skapa ett nytt nummer till kundcentret som blir gemensamt för hela Mittmedia, säger Kim Ekström, chef på kundcentret.
Det nya numret kommer att börja användas under februari, vilket nummer det blir är inte klart än. Då kommer växeln och kundcentret att få varsitt 010-nummer.
– Nästan 40 procent av alla samtal till växeln kopplas vidare till kundcentret, det innebär dubbel volym – ett samtal blir två samtal. Och det blir besvärligare för kunderna, säger Kim Ekström.
När det nya numret är taget i bruk tas de gamla bort från sajter, fakturor och annat informationsmaterial. Under en övergångsperiod kommer dock de gamla att fungera. Lokala nummer till utebliven tidning blir kvar, för att kunna lägga in lokala så kallade “lavinmeddelanden” om tidningen är försenad.

Nummerbytet är bara en del i ett omfattande växelprojekt. Projektet är indelat i fyra stycken områden där det första, som handlar om att se över de “talträd” som kunderna möts av när de ringer in, redan är genomfört. Ett annat område handlar om att se över den databas som växeln använder sig av för att koppla samtal – och länka ihop den med lönekontorets system och it-systemet för behörigheter. I dag ligger informationen om de anställda i separata system och blir snabbt inaktuell.
– Växeln har inte helt rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb, säger Kim Ekström.

Den sista delen handlar om att minska andelen samtal som inte besvaras. I dag är det ungefär en tredjedel av alla samtal som kopplas från växeln som åker tillbaka eftersom personen som ska ha samtalet inte svarar.
– Det är en väldigt stor fråga och i grunden tycker jag att vi är otroligt duktiga på att svara. Men det skapar en frustration från kunden när vi kopplar ett samtal och kunden inte får svar, säger Kim Ekström.
Han tipsar om att telefonisystemet har en app (Trio Referral) som alla kan ladda ner till sin jobbtelefon och där enkelt knappa ur sig när man inte är anträffbar.
– Den digitala förändringen vi är inne i gör att många kunder hör av sig med synpunkter. Jag har full respekt för att om, till exempel, chefredaktörerna hade svarat på alla samtal vi kopplar skulle de inte få så mycket annat gjort. Då behöver vi hitta en rutin för hur vi ska hantera de här kunderna och vad vi ska göra istället. Det kan ju vara affärskritiska samtal eller nyhetstips, säger Kim Ekström.

Utgivaren stoppar opinionsundersökningar i valbevakningen: ”Att betrakta som spekulationer”

Daniel Norström stoppar rapportering om opinionsundersökningar.
Anledningen är att han anser de vara opålitliga.

Daniel Nordström. Bild: Kenneth Hudd/Mittmedia

Valrörelsen har knappt börjat, men den som tänkt följa den i de kanaler som Daniel Nordström är ansvarig utgivare för får klara sig utan rapportering om opinionsundersökningar. Han menar att de inte går att lita på. ”Vi publicerar fakta, inte spekulationer. I många fall anser jag att opinionsundersökningar är att betrakta som just spekulationer”, skriver Nordström i sin blogg.
Beslutet att inte rapportera om opinionsundersökningar gäller inte för ledarredaktionen eller för den inrikessida i papperstidningen som produceras av nyhetsbyrån TT.

Nordströms beslut ifrågasätts av Tomas Sjöström, vd på opinionföretaget Novus. Han skriver på Twitter att beslutet är absurt. ”Redaktionellt kan man göra hur man vill. Men att vara så faktaresistent som redaktionen verkar vara kring undersökningar och inte ens tagit reda på fakta kring Brexit och USA är helt otroligt. Det är ju direkta faktafel man återger som grund för beslut”, skriver han på Twitter.

Daniel Nordström är ansvarig utgivare för Mittmedias sajter och tidningar i Västmanland och Stockholm, dock inte Länstidningens pappersupplaga i Södertälje. Där har stf ansvarig utgivare Carina Sigurdson Löpp tagit samma beslut.

Anmälde inte bomb- och mordhot till Arbetsmiljöverket

Mordhotet mot Gefle Dagbladets chefredaktör Anna Gullberg anmäldes inte till Arbetsmiljöverket.
Det rapporterar Journalisten.

Mordhotet riktades mot GD:s utgivare Anna Gullberg, bombhotet mot den tidigare redaktionen på Hattmakargatan. På bilden de nuvarande lokalerna.

I slutet av februari 2016 mordhotades Gefle Dagblads chefredaktör och ansvarig utgivare Anna Gullberg av en person med anknytning till moskén i Gävle. Mannen dömdes senare för hotet.
Efter att Gullberg mordhotades gick det en månad innan redaktionen informerades om hotet – i samband med att tidningen rapporterade om det. Nu rapporterar tidningen Journalisten att hotet inte anmäldes till Arbetsmiljöverket, något som skulle ha gjorts. Inte heller det bombhot som riktades mot redaktionen ett halvår tidigare har anmälts till Arbetsmiljöverket.
– Det är vår bestämda uppfattning att bombhot och mordhot är sådana tillbud som ska anmälas till oss, säger Mikael Syk, enhetschef på Arbetsmiljöverket till Journalisten.

Mittmedias personalchef Carin Andersson skriver i ett mejl till Journalisten att man vidtog en rad åtgärder – men att ingen tillbudsanmälan skickades till Arbetsmiljöverket. Hon skriver också att ett arbete med att se över företagets krishanteringspolicy initierades liksom en intern arbetsmiljöutbildning för chefer.
Att inte göra en tillbudsanmälan kan leda till böter, enligt arbetsmiljölagen.

Skyddsombudet Sanna Wikström riktade i samband med att mordhotet blev offentligt kritik mot att inte redaktionen informerades tidigare. I anslutning till kritiken stängdes hon av från sitt arbete för att senare skriva på ett avgångsvederlag.

Nytt förslag till presstöd ska stödja bevakning i svagt bevakade områden

Förslaget till nytt presstöd presenteras nu på DN Debatt.
Nuvarande presstöd till andratidningar förlängs och ett särskilt stöd till journalistik i svagt bevakade områden införs.

Mittmedias tidningar med driftstöd, som totalt får 63 miljoner kronor i presstöd.

I debattartikeln, som undertecknats av kulturministern Alice Bah Kuhnke och samtliga partier utom Sverigedemokraterna, presenteras ett helt nytt stöd som ska gå till journalistik i områden som är svagt eller inte alls bevakade. Stödet ska kunna gå till allmänna nyhetsmedier som lever upp till vissa kriterier och vara på maximalt en miljon kronor per område, vilket i normalfallet definieras som en kommun.

Utöver det förlängs de nuvarande reglerna för presstöd, men mer pengar tillförs. Driftstödet som ges till andratidningar höjs med tio procent. Distributionsstödet höjs med 50 procent och dagens utvecklingsstöd vidareutvecklas och förlängs.
Totalt innebär förändringarna att statens kostnader för presstödet ökar med 20 procent.
”I kontrast till de stora förändringar som prövar landets nyhetsredaktioner förblir den demokratiska betydelsen av deras arbete orubbligt konstant. Oberoende mediers granskning är en förutsättning för varje välfungerande demokrati. Inte minst finns det ett stort värde i kontinuerlig nyhetsbevakning av oberoende och självständiga redaktioner på lokal nivå”, skriver undertecknarna i debattartikeln.

Mittmedias andratidningar fick 2017 knappt 63 miljoner kronor i driftstöd. Det totala distributionsstödet för företagets tidningar uppgick till drygt 8 miljoner kronor. Uppräknat med de besked som ges i debattartikeln skulle det nya förslaget innebära runt tio miljoner kronor mer i statligt stöd för Mittmedia.
Skulle företaget även kvalificera sig för det nya stödet till svagt bevakade områden kan man få ytterligare stöd.

Vinsten halverades – så ska resultatet klaras 2018: “Kommer vara färre anställda vid årets slut”

Mittmedia-koncernen minskade omsättningen och halverade vinsten under 2017. Bild: Oskar Nord

Vinsten halverades i Mittmedia under 2017.
För att bibehålla resultatet ska bland annat personalkostnaderna minska under 2018 samtidigt som de digitala annonsintäkterna behöver vända uppåt.
– Nyckeln är att få en tillväxt i våra digitala intäktskanaler och fortsätta vara kostnadseffektiva, säger Thomas Wilson, finanschef.

När böckerna stängdes för 2017 kan Mittmediakoncernen summera ett rörelseresultat på drygt 40 miljoner kronor. Det är en halvering mot 2016 års resultat och mindre än budget.
– Det är betydligt sämre än förväntat och en liten besvikelse, säger Thomas Wilson, finanschef.
Annonsintäkterna föll under året med hela 14 procent. I slutet av året sågs ett trendbrott i tillväxten på digitala annonsintäkter och förhoppningen är att det ska fortsätta under 2018.
– Försäljningsmässigt är det en rejäl utmaning i budget, framförallt på annonssidan där vi måste vända och få en digital tillväxt, säger Thomas Wilson.

Upplageintäkterna faller också, men fallet dämpas av nya digitala prenumerationsintäkter. Vid årsskiftet hade Mittmedia 50.000 digitala prenumeranter – till sista december 2018 är planen att i princip fördubbla den siffran. Kostnaderna minskade med sex procent under 2017 jämfört med året före. Tryckeriverksamheten och de mindre bolagen i koncernen gick däremot bättre än budgeterat. Totalt gick omsättningen ner med 162 miljoner kronor och landade på 2,037 miljarder kronor.
De två regioner i Mittmedia som gick bäst 2017 var Hälsingland och Stockholm. Vilka som stack ut åt andra hållet vill Wilson inte avslöja – men säger att de övriga “avviker rejält från budget”.

Thomas Wilson.

En stor post där Mittmedia sparat mycket under de senaste åren är personal. På tre år har personalkostnaderna minskat med över 100 miljoner kronor genom flera stora sparpaket. Inför året gick koncernledningen ut med beskedet att det inte skulle bli några sådana under 2018 – och det beslutet ligger fast.
– Ja det ligger fast, även om vi måste fortsätta att sänka kostnadsnivåerna. Över tid är det inte med kostnadssänkningar vi får en långsiktig trygghet utan genom att vi får fart på våra intäkter. För 2018 är målet att bibehålla den här resultatnivån, säger Thomas Wilson.
Hur ska man kunna klara det utan några personalminskningar?
– Vi kommer att gå ur 2018 med färre personer än vi är i dag och det kommer vi jobba med när tillfälle uppstår. Men det blir inget generellt sparprogram, säger Thomas Wilson.

Carin Andersson.

Carin Andersson, personalchef, säger att det i den budget som togs av styrelsen för två veckor sedan finns ett mål för hur mycket personalkostnaderna ska minska under året.
– För att vi ska klara budget 2018 så behöver vi sänka personalkostnaderna. Kommande vecka ska vi informera lokalt om hur vi ska jobba med det och rent generellt handlar det om att se över vakanser och sommarbemanning, vara restriktiva med vikarier och titta på våra arbetssätt och organisationer, säger hon.
Även vd Per Bowallius berörde personalminskningar i sitt informationsmejl till de anställda i fredags: “Vi har flera år av nedbemanning bakom oss och många medarbetare har tvingats sluta, vilket varit påfrestande för alla. Men att sänka våra personalkostnader har tyvärr varit nödvändigt och vi måste fortsätta att sänka våra kostnader även i år”, skrev han.

Under 2018 kommer Örnsköldsviks Allehanda gå över postdistribution – ett försök att få ner kostnaderna för distributionen, som tillsammans med tryck utgör knappt hälften av Mittmedias alla fasta kostnader.
– Ö-vik är något vi tror på och det ska bli väldigt spännande att se om det fungerar som vi tänker oss, säger Thomas Wilson.
Den stora fördelen, enligt Wilson, med att gå från morgondistribution med bud till dagdistribution med post är att kostnaden för utdelningen minskar när upplagan minskar. De fasta kostnaderna för just distribution har legat i princip stilla de senaste åren.

Carina kombinerar reporterjobbet med forskning om hyperlokala sajter: “De brinner för sin bygd”

Carina Tenor i Örebro.

Carina Tenor är akademiker på halvtid.
De senaste åren har hon kombinerat journalistjobbet med forskning.
– Jag uppskattar att ha en fot i båda världarna, säger hon.

Hösten 2014 bestämde sig Carina Tenor för att ta ett sabbatsår från journalistjobbet på Nerikes Allehanda för att läsa en magisterexamen på Södertörns högskola. Efter studierna fick hon frågan om att fortsätta i ett projekt om hyperlokala medier.
– För första gången i mitt liv var det en merit att ha varit lokalredaktör, berättar Carina Tenor, som började sin bana på Nerikes Allehanda som lokalredaktör i Nora i mitten av 90-talet.

Hennes uppdrag blev att kartlägga mediesverige och de lokala medier som fanns genom att att fråga kommunerna vilka redaktioner som bevakade dem.
– Jag började med Norrbotten och det var som att vrida på en kran. De hade jättemycket tankar om medieutvecklingen och det fanns mycket besvikelse över rapporteringen. Lokalpressen är den viktigaste kommunbevakaren och de kritiserar utifrån väldigt höga förväntningar men deras kritik är värd att ta på allvar, säger Carina Tenor.
Intervjuerna med de 290 kommunerna resulterade särskilt i ny kunskap om vilka nystartade hyperlokala sajter som finns ute i landet.
– Vi hittade nästan 100 hyperlokala sajter i Sverige och det var första gången man fick en inblick i hur det såg ut här, säger Carina Tenor.

Nästa forskningsprojekt blev att gå djupare in på de nystartade sajterna och se vilka drivkrafter som fanns bakom att de startats och vilka förutsättningar de jobbar under. En forskning som även uppmärksammats internationellt.
– Generellt kan man säga att man inte kan säga något generellt, de är väldigt olika. Den gemensamma nämnaren är att de brinner för sin bygd, säger Carina Tenor.
Är konkurrensen från de hyperlokala sajterna något som Mittmedia borde oroa sig för?
– Jag tycker konkurrens och mediemångfald är jättebra. Det vore fantastiskt om de kom och utmanade oss i en nisch där vi inte alltid är så närvarande. På sikt de få en allt viktigare roll som underleverantörer åt andra medier på orter där de inte finns, säger Carina Tenor.

Utöver forskningsarbetet på Södertörns högskola fick hon 2017 Journalistfondens stipendium för att åka till London school of economics och jämföra hyperlokala medier i Sverige och Storbritannien.
Forskningsarbetet är pausat nu, men hon behåller en fot på högskolan – nu som lärare på en kurs i hyperlokal journalistik. Samtidigt jobbar hon halvtid som reporter på redaktionen i Örebro, något hon gjort under hela sin tid som forskare.
– Jag tror att det är bra att ha en fot i båda världarna och uppskattar det. Jag kan tröttna på att journalistiken blir lite snuttig och när jag forskar blir det å andra sidan väldigt djupgående, säger Carina Tenor och skrattar.

Hon är intresserad av demokratifrågor och mediernas roll i den lokala demokratin, och känner sig bekymrad över att den tredje statsmakten, som i alla år klarat av att finansiera sin egen verksamhet på kommersiella villkor, nu kämpar för att klara ekonomin – och sin granskande uppgift.
– Det är jätteviktigt att vi börjar prata om det – och inte bara att mediebranschen gör det utan alla som är intresserade av demokrati. Antingen får man acceptera att samhället förändras och att vi inte längre har den oberoende kontrollfunktionen, eller så måste man hitta nya vägar för att behålla den, säger Carina Tenor.

På fritiden är Carina Tenor en flitig kulturkonsument – “allt från fin till ful” – och stickar och broderar. Dessutom har hon ett Instagramkonto där hon recenserar cider.

Namn: Carina Tenor.
Ålder: 50 år.
Gör: Projektforskare och reporter.
Bor: Lägenhet i Örebro. Hus på landet som vi hyr ut just nu.
Familj: Sambo och fyra döttrar, varav tre utflugna.

Läs tidigare Måndagsmöten:
►Gothen har varit gift med jobbet i 48 år – är bäst i Sverige på att tippa: “Älskar det här jobbet”
►Pierre föddes in i branschen – egenföretagaren som blev försäljningschef: “Jag är en förändringsknarkare”
►Margaretha är Norrtäljes deckardrottning – ger sina bästa skrivtips: “Lita på dina infall”

Carl-Johan Bergman om att bli redaktionell chef: “Väldigt roligt och mycket omtumlande”

Carl-Johan Bergman. Bild: Mikael Hellsten

Carl-Johan Bergman blir ny redaktionell chef i Mittmedia.
Han lämnar sitt Dalarna och blir högst ansvarig för all redaktionell verksamhet.

Carl-Johan Bergman började på Dalarnas tidningar, DT, som 18-åring. Då som allmänreporter – nu lämnar han i rollen som chefredaktör och blir redaktionell chef för hela Mittmedia.
– Det känns otroligt spännande, väldigt roligt och mycket omtumlande, summerar han sina känslor.

Tjänsten som redaktionell chef har varit vakant sedan Anders Ingvarsson blev chefredaktör i Hälsingland. Utgivarna har under den perioden rapporterat direkt till vd Per Bowallius.
– Det har fungerat väl, utgivargruppen är väl sammansvetsad med många spetskompetenser. Men min uppfattning är att det krävs samordning för att klara av de saker vi har framför oss. Det kan vara både organisatoriska eller operativa saker, någon som håller ihop det och gör Mittmedia “even better”, säger Carl-Johan Bergman.

Han beskriver sig själv som en “social och glad” person – men också “envis och forcerad”. Utmaningarna framåt ligger inom den resa som Mittmedia redan gör med att gå mot en allt mer digital verksamhet.
– Det finns flera utmaningar såklart. Vi måste hantera hela frågan om print där projektet i Örnsköldsvik är spännande att se på. Sedan har vi också ytterligare utmaningar när det kommer till vår paid content-affär Plus. Plus är ju både en affärsmodell men också en satsning på god journalistik, säger Carl-Johan Bergman.
Du ska vara både redaktionell chef och chefredaktör för DT en tid framöver nu, hur ska det gå?
– Jag är otroligt stolt över alla medarbetare som varje dag tar ett så stort ansvar för att leverera unik lokaljournalistik, det gör det lite enklare att kombinera de här uppdragen. Sen är det klart att jag personligen önskar att efterträdaren på DT ska vara på plats inom en rimlig framtid.
Hur bra koll har du på övriga redaktioner i Mittmedia?
– Jag skulle nog vilja hävda att jag har tämligen god insyn eftersom jag drivit en rad koncernprojekt. Min sambo brukar hävda att jag är Sveriges mest nyfikna människa och det är nog bra.
Det senaste året har arbetsmiljön inom Mittmedia uppmärksammats, bland annat med den enkät som gjordes i våras. På vilket sätt ska du verka för att arbetsmiljön blir bättre på redaktionerna?
– Det är en otroligt viktig fråga. Jag tror att vi måste definiera vad som är arbetsmiljö och både hur jag som arbetsgivare och jag som medarbetare bidrar till den gemensamma arbetsmiljön. Vi ska ha en bra arbetsmiljö och jag vill hävda att arbetsmiljön är god. Sen har vi utmaningar att hantera och det är därför vi jobbar med det, säger Carl-Johan Bergman.

Vd Per Bowallius är nöjd med den nya redaktionella chefen.
– Vi är mycket glada att Carl-Johan Bergman vill axla rollen som redaktionell chef. Han har en gedigen publicistisk erfarenhet som kommer att vara viktig för Mittmedias fortsatta utvecklingsresa, säger han i ett pressmeddelande.

Tre saker du inte visste om Carl-Johan Bergman
►Var hundrädd i nästan 30 år men har nu irländska settern Bastian. “Jag är otroligt förtjust i honom.”
►Är mer friskus än man kan tro, åtminstone för tillfället. “Vår förre tv-chef Nicklas Hermansson skulle göra 100 träningspass före midsommar som en grej och då tänkte jag, utan att räkna efter, att jag också ska göra det. Det är 4,2 pass per vecka och just nu snittar jag på fem.”
►Tycker mycket om att laga mat men är urusel på att plåta den till sociala medier. “Jag lagar gärna husmanskost, mat som är lite brun. Kött, potatis och riktig sås.”

Fakta: Carl-Johan Bergman
Ålder: 35 år.
Bor: Falun och lägenhet i Stockholm.
Familj: Sambon Cecilia Ekebjär, kulturchef i Mittmedia, och hennes tre barn.
Fritidsintressen: Journalistik, samhällsfrågor och att laga mat.
Favoritresemål: Grängesberg och New York.