Experterna: Så fungerar illojalitet mot arbetsgivaren – det säger lagen om begreppet

Få fall som handlar om illojalitet drivs till Arbetsdomstolen – de flesta tvister görs upp genom avtal mellan parterna. Bild: Claudio Bresciani / TT

Arbetsgivaren kallade Sanna Wikström för illojal.
Det har väckt frågor hos många vad det egentligen innebär.
Experterna Johan Lif och Hans O Andersson reder ut begreppen.

I det omtalade fallet med Sanna Wikström menade Mittmedia att hon agerat illojalt mot arbetsgivaren, en anklagelse som ledde till att hon skrev på ett avgångsvederlag (extern länk). Enligt facket fanns det ingen grund för anklagelserna – och flera medarbetare har lyft frågan om vad som krävs för att arbetsgivaren ska kunna kalla en anställd för illojal.
– Ingen förstår på vilket sätt hon varit illojal och var gränsen för att vara illojal går, sa skyddsombudet Johan Järvestad på Gefle Dagblad i en intervju tidigare i veckan.

I Lagen om anställningsskydd står att “avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”. Även i journalisternas kollektivavtal finns lojalitetsbegreppet – och där betonas att det är ett ömsesidigt förtroende mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Johan Lif, förhandlingschef på SJF. Bild: Theresia Viska

– Man ska inte behöva gå runt och oroa sig för att vara illojal, det är man uppsåtligen och på ett sätt som innebär att du borde förstått att man inte gör så. Det är väldigt få som är illojala av misstag, säger Johan Lif, förhandlingschef på Svenska journalistförbundet, SJF.
Exempel på illojalitet kan till exempel vara att en anställd ägnar sig åt verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens, men arbetsgivarorganisationen Medieföretagen lyfter också fram hur anställda offentligt uttrycker sig om sin arbetsgivare.
– Du kan prata med dina nära anhöriga om kritik du har mot din arbetsgivare men kritik som framförs till kunder och affärspartners, då börjar det bli besvärligt och man kan toucha frågan om illojalitet, säger Hans O Andersson, förhandlingschef på Medieföretagen.

Båda förhandlingscheferna håller med om att lojalitetsplikten inte är juridisk glasklar och att det finns utrymme för tolkningar i lagen, något som även Arbetsdomstolen konstaterar i en dom från 2004:
”Självfallet kan man inte med någon enkel formel beskriva vad som åvilar arbetstagaren i normalfallet, men en gemensam synpunkt på dennes förpliktelser har angivits vara att arbetstagaren är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget samt att undvika lägen, där han eller hon kan komma i en pliktkollision”, skriver domstolen.
Få lojalitetsfall har drivits till Arbetsdomstolen, det är vanligare att anställda och företag kommer överens utanför lagboken.
– Det brukar vara bra för båda att undvika domstol, konstaterar Johan Lif.
– Alla vinner på att göra upp i godo. Medarbetaren slipper ha en konflikt på sitt CV och arbetsgivaren får en medarbetare som är någorlunda glad när den går ut genom dörren, säger Hans O Andersson.

Medieföretagen och SJF hamnade i våras i en konflikt om den misstroendeomröstning som genomfördes på Mittmedia i Gävle, där Medieföretagen menade att de som tagit initiativ till omröstningen mot två chefer kunde betraktas som illojala.
– Den som tar initiativ till det mobbar sin chef enligt vårt sätt att se på det. Det är en kränkande särbehandling vilket är ett allvarligt brott mot Arbetsmiljölagen, säger Hans O Andersson.
Facket håller inte alls med.
– Det där är bara trams som ingen ska fästa någon vikt vid, säger Johan Lif på SJF.

Tre fall där anställda i medieföretag varit illojala enligt Arbetsdomstolen
1991: En redaktionschef på en mindre tidning försöker mot ansvarig utgivares beslut publicera en granskande artikel om just tidningens ansvarige utgivare, som även var riksdagsledamot. Tryckeriet kontaktade ansvarig utgivare, som hann stoppa artikeln före tryckning. Redaktionschefen avskedas – vilket var rätt enligt Arbetsdomstolen.

1996: Två nyhetsredaktörer läser i varsin radiosändning upp ett telegram som ansvarig utgivare meddelat inte skulle sändas om en chefsrekrytering på kanalen. De två nyhetsredaktörerna avskedas – vilket var rätt enligt Arbetsdomstolen.

1999: En redigerare på en mindre tidning skickar en inskickad insändare till skribentens arbetsgivare med skribentens namn, vilket är att bryta mot meddelarskyddet. Redigeraren avskedas – vilket var rätt enligt Arbetsdomstolen.

Publicerat av

Oskar Nord