Karin startade ”Glesbygdsgirls” – deltog på FN-konferens i New York: “En stereotyp nidbild av glesbygden”

Karin Gahnström Jonsson i Östersund.

Karin G Jonsson försöker lyfta fram glesbygden i sin kulturbevakning.
På Facebook har hon startat gruppen Glesbygdsgirls.
– Jag ville snacka om livet utanför stan, säger Karin G Jonsson.

Karin G Jonsson är uppvuxen i Kälarne i Jämtland. När hon skulle börja på gymnasiet gick flyttlasset in till Östersund och efter journalistikstudier på folkhögskola sommarjobbade hon på ÖP:s webbredaktion och fortsatte som frilansande ledarskribent. Det var då, 2015, som hon genomförde sin idé Glesbygdsgirls, en Facebookgrupp för kvinnor på glesbygden.
– Jag hade skrivit mycket om glesbygd och feminism men funderade på vad det gör att jag skriver på ledarsidan – når det folk? Så en dag bara drog jag igång det och det blev så jävla stort. På bara ett dygn var det typ tusen personer som ville gå med, berättar Karin G Jonsson.
Glesbygdsgirls är en grupp på Facebook där kvinnor som bor på glesbygden kan dela sin vardag med varandra. Ett sätt att bekräfta varandra och göra upp med storstadsnormen.
– Jag kände att jag behöver ett ställe där tjejer kan snacka om hur det är att vara brud på glesbygden. Det är ett tryck på tjejerna att flytta till städerna om de “vill bli något”, säger hon.
Vad beror den här stadsnormen på?
– Jag tänker att det är en kvarleva från industrialiseringen och en önskan att effektivisera samhället. Schablonen är att om man bor på glesbygden så är man lite efter och långsam. Från staden kommer det många berättelser och att vi får en varierad bild av livet där, men från glesbygden har det bara fått plats en stereotyp nidbild, säger Karin G Jonsson.

Glesbygdsgirls fick stort genomslag. I fjol tilldelades hon Mittmedias Klara Lindh-stipendium och förra veckan bar gruppen Karin G Jonsson till New York och FN-högkvarteret. Där deltog hon i ett panelsamtal om kvinnor och glesbygd som Sveriges representant på ett nordiskt arrangemang med rubriken “Rural realitys in the nordics”.
– Min utgångspunkt var att berätta varför jag startade Glesbygdsgirls och det viktiga i att lyfta glesbygdsberättelser, säger hon.
Hur kändes det att vara där?
– Det var en otrolig lättnad när det var färdigt. Jag kände att min ingång behövdes, men jag kände mig ändå oviktig – “jaha, var det här allt?”, tänkte jag efteråt. Men jag tycker att det gick helt okej, säger Karin G Jonsson.

Att lyfta fram annat än det som händer i staden är något som Karin också tänker på i sitt jobb som kulturredaktör.
– Det är svårt eftersom jag måste prioritera jättehårt. Men jag kan kompensera tyngden för en glesbygdsgrej jämfört med en stadsgrej som jag kan promenera bort till. Vi kanske har varit på ett evenemang i stan varje år men så händer det något i en by där vi inte varit på flera år – då kan det väga tyngre att åka dit, säger Karin G Jonsson.
På fritiden är hon en flitig kulturkonsument, umgås med vänner och familj – och är en frekvent loppisbesökare.

Karins tips på fyra glesbygdsgirls du borde följa på sociala medier:
Underbara Clara. “En bra introduktion, hon är lite ansiktet utåt för glesbygdsliv – både på gott och ont.”
Elin Löwenhaupt. “Köttbonde i Småland som delar med sig av sitt liv på en bondgård.”
Stina Stoor. “Författare från Västerbotten som blev jättehyllad för sin debutbok. Skriver nyanserat om glesbygdsliv.”
Amanda Bergman. “Sångerska i hajpade bandet Amason som berättar om sin hästgård i Dalarna och hur det är att vara kulturskapare och bo på glesbygd.”

Fakta: Karin Gahnström Jonsson
Ålder: 24 år.
Bor: Lägenhet i Östersund.
Gör: Kulturredaktör på Östersunds-Posten.
Familj: Mamma, pappa och två yngre systrar.

Publicerat av

Oskar Nord