Karin startade ”Glesbygdsgirls” – deltog på FN-konferens i New York: “En stereotyp nidbild av glesbygden”

Karin Gahnström Jonsson i Östersund.

Karin G Jonsson försöker lyfta fram glesbygden i sin kulturbevakning.
På Facebook har hon startat gruppen Glesbygdsgirls.
– Jag ville snacka om livet utanför stan, säger Karin G Jonsson.

Karin G Jonsson är uppvuxen i Kälarne i Jämtland. När hon skulle börja på gymnasiet gick flyttlasset in till Östersund och efter journalistikstudier på folkhögskola sommarjobbade hon på ÖP:s webbredaktion och fortsatte som frilansande ledarskribent. Det var då, 2015, som hon genomförde sin idé Glesbygdsgirls, en Facebookgrupp för kvinnor på glesbygden.
– Jag hade skrivit mycket om glesbygd och feminism men funderade på vad det gör att jag skriver på ledarsidan – når det folk? Så en dag bara drog jag igång det och det blev så jävla stort. På bara ett dygn var det typ tusen personer som ville gå med, berättar Karin G Jonsson.
Glesbygdsgirls är en grupp på Facebook där kvinnor som bor på glesbygden kan dela sin vardag med varandra. Ett sätt att bekräfta varandra och göra upp med storstadsnormen.
– Jag kände att jag behöver ett ställe där tjejer kan snacka om hur det är att vara brud på glesbygden. Det är ett tryck på tjejerna att flytta till städerna om de “vill bli något”, säger hon.
Vad beror den här stadsnormen på?
– Jag tänker att det är en kvarleva från industrialiseringen och en önskan att effektivisera samhället. Schablonen är att om man bor på glesbygden så är man lite efter och långsam. Från staden kommer det många berättelser och att vi får en varierad bild av livet där, men från glesbygden har det bara fått plats en stereotyp nidbild, säger Karin G Jonsson.

Glesbygdsgirls fick stort genomslag. I fjol tilldelades hon Mittmedias Klara Lindh-stipendium och förra veckan bar gruppen Karin G Jonsson till New York och FN-högkvarteret. Där deltog hon i ett panelsamtal om kvinnor och glesbygd som Sveriges representant på ett nordiskt arrangemang med rubriken “Rural realitys in the nordics”.
– Min utgångspunkt var att berätta varför jag startade Glesbygdsgirls och det viktiga i att lyfta glesbygdsberättelser, säger hon.
Hur kändes det att vara där?
– Det var en otrolig lättnad när det var färdigt. Jag kände att min ingång behövdes, men jag kände mig ändå oviktig – “jaha, var det här allt?”, tänkte jag efteråt. Men jag tycker att det gick helt okej, säger Karin G Jonsson.

Att lyfta fram annat än det som händer i staden är något som Karin också tänker på i sitt jobb som kulturredaktör.
– Det är svårt eftersom jag måste prioritera jättehårt. Men jag kan kompensera tyngden för en glesbygdsgrej jämfört med en stadsgrej som jag kan promenera bort till. Vi kanske har varit på ett evenemang i stan varje år men så händer det något i en by där vi inte varit på flera år – då kan det väga tyngre att åka dit, säger Karin G Jonsson.
På fritiden är hon en flitig kulturkonsument, umgås med vänner och familj – och är en frekvent loppisbesökare.

Karins tips på fyra glesbygdsgirls du borde följa på sociala medier:
Underbara Clara. “En bra introduktion, hon är lite ansiktet utåt för glesbygdsliv – både på gott och ont.”
Elin Löwenhaupt. “Köttbonde i Småland som delar med sig av sitt liv på en bondgård.”
Stina Stoor. “Författare från Västerbotten som blev jättehyllad för sin debutbok. Skriver nyanserat om glesbygdsliv.”
Amanda Bergman. “Sångerska i hajpade bandet Amason som berättar om sin hästgård i Dalarna och hur det är att vara kulturskapare och bo på glesbygd.”

Fakta: Karin Gahnström Jonsson
Ålder: 24 år.
Bor: Lägenhet i Östersund.
Gör: Kulturredaktör på Östersunds-Posten.
Familj: Mamma, pappa och två yngre systrar.

Utrikesdepartementet misstänker avlyssning av politisk redaktör – mejl begärdes ut direkt

Utrikesdepartementet i Stockholm. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Mejl från den politiska redaktören på Hudiksvalls Tidning, Patrik Oksanen, kan ha avlyssnats.
Det misstänker Utrikesdepartementet, enligt Dagens Nyheter.

Det är en mejlväxling mellan Patrik Oksanen, politisk redaktör på Hudiksvalls Tidning som ofta skriver om säkerhetspolitik i Mittmedias titlar, och Utrikesdepartementet, UD, som står i centrum för Dagens nyheters artikel. Vid lunchtid den 13 februari mejlade Oksanen och UD för att boka tid för en intervju med en ukrainsk människorättskämpe. Knappt ett dygn senare begärdes all mejlkorrespondens mellan parterna ut – av Pelle Zackrisson, redaktionschef på högerpopulistiska sajten Nyheter idag.
Zackrisson har tidigare varit reporter på Helahälsinglands redaktion i Söderhamn men lämnade Mittmedia för drygt en månad sedan.

Att det gått så kort tid mellan mejlväxlingen och Zackrissons begäran om utlämnande är enligt Dagens nyheters källor anmärkningsvärt – och den mest troliga teorin är att mejltrafiken mellan Oksanen och UD har avlyssnats. Enligt Dagens nyheter finns det misstankar på UD om att avlyssningen skett av främmande makt i ett försök att misskreditera Oksanen.
Att mejl begärs ut är en vanlig arbetsmetod för journalister, det som skapat oro på UD är tidsaspekten – som om Nyheter idag känt till mejlväxlingen innan den begärdes ut.
När Oksanen sedan publicerar intervjun med människorättskämpen sprids mejlväxlingen han haft med Utrikesdepartementet på Twitter.

Pelle Zackrisson hävdar däremot att det hela är en slump.
– Jag kom på att jag skulle göra det här helt själv, inte efter ett tips eller så. Jag skulle bara göra en koll på ledarskribenter och deras kontakter med departementet. Jag kan förstå att det väcker frågor, att de blir oroliga, men det var verkligen en tillfällighet, säger han till Dagens nyheter.
Patrik Oksanen vill inte spekulera i vad som hänt.
– Jag kan bara notera händelsekedjan, men lämnar analysen och bedömningen till andra. Däremot är det en bra påminnelse för oss alla inför valrörelsen att vara vaksamma och stanna upp och tänka ett varv extra, säger Patrik Oksanen till Dagens nyheter.
Utrikesdepartementets presstjänst har inte velat kommentera uppgifterna för Dagens nyheter.

 

Nya TS-siffrorna: Här är titlarna som ökar i upplaga – och hela listan på förändringarna

Hans Lindeberg, chefredaktör, och Karin Wallström, deskchef, gläds åt upplageökningen på ÖP – som är störst i Mittmedia med 8,1 procent.

Årets TS-siffror är här.
Flera titlar i Mittmedia ökar för jämfört med förra året – något som inte skett på många år i upplagesammanhang.
– Nu har vi vänt kurvan, säger Hans Lindeberg, chefredaktör på Östersunds-Posten som ökar mest.

De årliga upplagesiffrorna från TS brukar vara dyster läsning för tidningarna – sedan många år har upplagorna på papperstidningen gått ner. När årets TS-mätning släpps innehåller den en stor nyhet: Även digitala prenumeranter räknas in i upplagan. Tack vare det ökar flera titlar i Mittmedia sin totala upplaga.
– Det ligger i linje med våra egna beräkningar och trenden är tydlig att vår digitala volym bidrar till att vända den negativa trenden som vi historiskt varit vana vid. Generellt är framgångsreceptet att lyckas skapa en nettoökning av digitala kunder genom att både locka nya och öka lojaliteten bland de befintliga för att minska avhoppen. Där lyckas olika titlar olika bra, säger Anna Joneby, privatmarknadschef i Mittmedia.

De titlar som ökar i upplaga är Östersunds-Posten (+8,1%), Tidningen Härjedalen (+1,9%), Sundsvalls Tidning (+1,7%), Örnsköldsviks Allehanda (+0,8%) och Gefle Dagblad (+0,6%).
– Det känns skitkul. Nu gäller det bara att hålla i det, säger Hans Lindeberg, chefredaktör på Östersunds-Posten – som aldrig tidigare under sina tio år som chefredaktör varit med om en uppåtgående upplaga.
Han tror att uppgången beror på ett målmedvetet arbete på redaktionen och en levande diskussion om den journalistik man gör men också att man har en lång tid av digitalt fokus bakom sig på redaktionen.
– Sen har vi medvetet varit väldigt bra på att bevaka fotbollslaget ÖFK eftersom vi såg att det var så stort intresse för det, säger Hans Lindeberg.
Karin Wallström är deskchef i Jämtland och gläds åt siffrorna.
– Jag är så otroligt glad att fler hittar till oss. Jag tror att nyckeln på ÖP varit att tidigt sudda ut gränser och jobba tillsammans över avdelningar, till exempel mellan sporten och allmänna eller desken och olika titlar, säger hon.
Östersunds-Postens ökning är störst av alla dagstidningar i Sverige.

Anna Joneby, privatmarknadschef. Bild: Daniel Guerra/Mittmedia

Minskningen är allra störst på Bärgslagsbladet och Arboga Tidning – där upplagan störtdyker med 22,6 respektive 20 procent. Bakgrunden är den förändring som genomfördes vid förra årsskiftet där tidningarna gick ner till tredagarsutgivning samtidigt som redaktionen bantades.
– Vi har lärt oss massor på frekvensförändringen av Bbl och AT. De lärdomarna, både det bra och det mindre bra, har vi tagit med oss in i projektet för förändringen till dagdistribution för Örnsköldsviks Allehanda, säger Anna Joneby.

I fjol minskade Mittmedias totala upplaga med 9 procent, i år är den siffran nere på 3,3 procent. För 2018 är målsättningen att helt vända siffrorna och visa gröna siffror på totalen.
– Vi har budgeterat med en total ökning på 7,5 procent, säger Anna Joneby.
Även om tillväxten sker digitalt, och är betydande (extern länk), är det fortfarande betydligt fler som prenumererar på en papperstidning än ett digitalt paket – bara en fjärdedel av Mittmedias prenumeranter i TS-mätningen är digitala.

Hela listan – så ser TS-upplagan ut för Mittmedias titlar:

Titel TS 2016 TS 2017 Varav digitalt Förändring procent
Arbetarbladet 13.400 12.800 2.300 -4,5%
Arboga Tidning 2.500 2.000 1.350 -20,0%
Bärgslagsbladet 5.300 4.100 2.650 -22,6%
Dala-Demokraten 8.100 7.600 2.100 -6,2%
Dalarnas Tidningar 45.000 41.200 12.500 -8,4%
Fagersta-Posten 4.700 4.300 200 -8,5%
Gefle Dagblad 17.300 17.400 4.100 +0,6%
Hudiksvalls Tidning 9.700 9.600 3.100 -1,0%
Ljusdals-Posten 4.400 4.400 1.400 0,0%
Ljusnan 8.200 8.200 2.600 0,0%
Länstidningen Södertälje 9.800 9.200 2.600 -6,1%
Länstidningen Östersund 7.600 7.200 1.900 -5,3%
Nerikes Allehanda 39.600 38.500 7.100 -2,8%
Norrtelje Tidning 12.100 11.600 1.000 -4,1%
Nynäshamns Posten 6.100 5.900 0 -3,3%
Sala Allehanda 6.100 5.600 500 -8,2%
Sundsvalls Tidning 23.400 23.800 6.200 +1,7%
Söderhamns Kuriren 5.300 5.200 1.600 -1,9%
Tidningen Härjedalen 5.200 5.300 300 +1,9%
Tidningen Ångermanland 13.100 12.900 4.200 -1,5%
Vestmanlands Läns Tidning 26.400 25.300 7.600 -4,2%
Örnsköldsviks Allehanda 12.000 12.100 4.400 +0,8%
Östersunds-Posten 16.100 17.400 7.300 +8,1%
TOTALT 301.400 291.600 77.000 -3,3%

Reklamtävlingen där kunderna mixar för att få effekt – nu börjar kampanjerna i Södertälje publiceras

Jonathan Piringer, säljare i Södertälje och den som kom på tävlingen som fått namnet Mittmediamix. Nu rullar annonsörernas bidrag ut.

Nu ska Södertäljes bästa marknadsförare utses.
I Mittmedias tävling “Mittmediamix” tävlar 17 företag mot varandra.
– Det är inte vinsten som fått företagen att vara med – alla får feedback från juryn på sina kampanjer, säger Jonathan Piringer, säljare.

Under mars och april ska tävlingsbidragen publiceras i Mittmedias kanaler. Företagen som deltar köper sin plats i tävlingen och får då 100 poäng att fördela mellan olika medieslag i en varumärkesbyggande kampanj.
– Vi vill få företagen att utveckla sin lokala marknadskommunikation och bevisa att det fungerar bra om man gör det och använder en mix av kanaler. Det ska vara ett profilerande budskap och en kampanj som de inte använt förut, berättar Jonathan Piringer, säljare i Södertälje och den som ligger bakom tävlingen.
Kunderna som deltar är allt från snickare och färghandlare till Ica Maxi och två kommunala bolag. Det de flesta har gemensamt är att de inte brukar lägga särskilt stor del av sin marknadsföringsbudget i Mittmedias kanaler. Totalt omsätter tävlingen knappt en halv miljon kronor.

Tävlingsvinnaren utses i juni – men det är inte vinsten som är syftet med tävlingen.
– Vår roll är att hjälpa företag att vara framgångsrika och då måste vi även prata innehåll i deras kampanjer och inte bara ytor och kanaler. Det här ställer mycket högre krav på oss att göra ett seriöst arbete kring vad kundens behov är och vilka de vill nu ut till med vad, säger Jonathan Piringer.
Är det något som förvånat så här långt?
– När vi fått chansen att prata mix på riktigt så inser också kunderna hur bra och viktig kanal print faktiskt är mitt i all digital omställning. Alla kanaler blir värderade på sitt sätt med sina fördelar, säger Jonathan Piringer.

En jury bestående av sex personer kommer utse vinnaren – men alla deltagande företag får återkoppling från juryn på sin kampanj. Mittmedias företagsmarknadschef Staffan Lönner är en av jurydeltagarna – och han lovordar tävlingen.
– Det här är ytterligare ett sätt att påvisa vilken marknadsföringspartner vi är i dag och ger oss möjlighet att bevisa effekten i alla kanaler. Jag tycker det är ett jättebra initiativ för att engagera det lokala näringslivet som jag gärna skulle se mer av i vårt område, säger han.
Vinsten är, förutom äran och återkoppling på sin marknadsföring, att få publicera sin kampanj på nytt utan kostnad.

De sitter i juryn för Mittmediamix
Staffan Lönner, företagsmarknadschef i Mittmedia.
Aydin Aho, näringslivschef i Södertälje.
Torbjörn Larsson, medierådgivare på Frank Agency.
Christopher Hansby, art director.
Lena Schulte, fd centrumledare i Södertälje.
Tomas Karlsson, politisk redaktör på Länstidningen.

Nya medarbetarenkäten skickas ut – ska kartlägga arbetsmiljön: ”Behöver minst 70 procent som svarar”

Nu har den nya medarbetarundersökningen landat i mejlboxarna.
Enkäten undersöker den psykosociala arbetsmiljön.

Våren 2017 gjordes en stor medarbetarundersökning i Mittmedia, vilken visade på flera brister i arbetsmiljön. Nu genomförs en ny undersökning för att ytterligare kartlägga den psykosociala arbetsmiljön och eventuella problem med sexuella trakasserier.
Enkäten har nu skickats ut via mejl och innehåller sju sidor med frågor. På flera frågor finns det möjlighet att svara i textform.
”Vi ville göra en mer omfattande undersökning kring sexuella trakasserier och vår psykosociala arbetsmiljö, den tanken väcktes efter #metoo och #deadline. Sedan har vi resonerat om vilka områden som är viktigast och som vi borde jobba mer med och därför är det även med frågor om hot, våld, diskriminering och mobbning. Vi tyckte också att det var svårt att följa upp och jobba med resultatet från förra undersökningen eftersom vi inte fick det redovisat per redaktion eller försäljningsorganisationen eller motsvarande nivå inom andra delar i verksamheten”, säger personalchefen Carin Andersson i en skriftlig kommentar.

Carin Andersson, personalchef.

Svaren kommer att hanteras anonymt och svaren i textform kommer inte att komma enskilda chefer till del i original. Resultatet hanteras av HR-avdelningen och fackliga företrädare som gemensamt ska gå igenom dem och diskutera åtgärder. Chefer med fler än tio svarande får tillgång till resultatet och är sedan ansvariga för att fortsätta arbeta lokalt.
Carin Andersson hoppas att många tar chansen att besvara enkäten.
”För att resultatet ska bli riktigt bra och säkert att luta sig emot så behöver vi minst 70 procent som svarar”, säger hon.
Sista svarsdag är 26 mars.

Här är frågorna i medarbetarundersökningen:
Är du chef eller medarbetare?
Känner du till Mittmedias policy mot diskriminering, mot kränkande särbehandling och mot sexuella trakasserier?
Vet du vem/vilka du skulle kunna vända dig till om du skulle bli utsatt för någon form av kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier, hot eller våld?
Har du blivit utsatt för kränkande särbehandling eller diskriminering av en chef under de senaste 12 månaderna?
Har du blivit utsatt för kränkande särbehandling eller diskriminering av en kollega under de senaste 12 månaderna?
Har du blivit utsatt för mobbning eller sexuella trakasserier av en chef under de senaste 12 månaderna?
Har du blivit utsatt för mobbning eller sexuella trakasserier av en kollega under de senaste 12 månaderna?
Har du blivit utsatt för någon form av trakasserier, hot eller våld riktat mot dig i din yrkesroll från någon person som inte är anställd inom Mittmedia de senaste 12 månaderna?
Har du blivit utsatt för någon form av trakasserier, hot eller våld riktat mot dig i din yrkesroll från någon medarbetare inom Mittmedia de senaste 12 månaderna?
Min chef tar sitt ansvar för att skapa en arbetsplats fri från diskriminering, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. (Skala 1-10)
Jag som medarbetare och kollega tar sitt ansvar för att skapa en arbetsplats fri från diskriminering, kränkande särbehandling och sexuella trakasserier. (Skala 1-10)
På min arbetsplats har vi ett öppet samtalsklimat och jag känner mig trygg med att uttrycka min åsikt. (Skala 1-10)
På min arbetsplats arbetar vi med förbättringar av vår arbetsplats. (Skala 1-10)
Finns det något du vill tillägga eller dela med dig av?
Till vissa av frågorna finns flera svarsalternativ, och beroende på svar tillkommer i vissa fall följdfrågor. Enkäten har skickats ut via mejl med undersökningsföretaget Ennova som avsändare.

Hela listan: Fem tidningar ökar – alla Mittmedias sajter minskar i Orvestos räckviddsmätning

Titlarna som ökar räckvidden i print. Falu-Kuriren är den största av fem titlar som räknas in i Dalarnas Tidningar.

Här är Mittmedias förändringar i Orvestos räckviddsmätning.
Flera minskar – men företagsmarknadsmarknadschefen vill tona ner mätningens betydelse.
– Vår annonsaffär ligger i effekt för kunden och det handlar inte bara om räckvidd, säger Staffan Lönner.

I fredags släppte Orvesto sina nya räckviddssiffror för helåret 2017. En panel med knappt 40.000 människor i hela Sverige har svarat på frågor om vilka medier de konsumerar – både digitalt och i print.
För Mittmedias del ökar räckvidden i print för Nerikes Allehanda, Sundsvalls Tidning, Gefle Dagblad, Dalarnas Tidningar och Länstidningen Södertälje. Men i övrigt är det nedåtgående siffror – både för print och digitalt.
Någon analys av orsaken till förändringen är inte gjord – och företagsmarknadschefen Staffan Lönner tycker att mätningen till stor del har spelat ut sin roll.
– Vår annonsaffär ligger inte i Orvestos räckviddssiffra utan i den effekt vi skapar för kunden. Att vi har många läsare är grunden i vår affär men det är inte huvudargumentet för att vi ska vara en affärspartner för våra kunder. Räckvidden skapar förutsättningar för att göra affärer, framförallt när vi vet mer om våra läsare så vi kan sälja specifika målgrupper, säger han.
Så du är inte orolig över de här siffrorna?
– Nej, inte alls.

Staffan Lönner, chef på företagsmarknad.

Med verktyget Reacher som lanserades för ett år sedan styrs annonserna på just geografi och målgrupp – och visas på de sajter där målgruppen finns, vid behov även på sajter utanför Mittmedia. Därför blir det viktigare att veta så mycket om läsarna som möjligt.
– Det är inte antalet läsare som gör att vi har en affär, snarare är det möjligheten att målgruppsanpassa som gör att vi kan kapitalisera mer på våra läsare, säger Staffan Lönner.
En anledning till att den digitala räckvidden går ner kan vara att de som besvarar enkäten inte är helt medvetna om vilka sajter de surfat på, menar Sven Lindgren, analytiker på företagsmarknad.
– Det handlar om psykologi och hur du konsumerar nyheter i dag. Om den som svarar tänker på vilken sajt den är inne på eller inte, säger han.

Den ökade räckvidden för print kan bero på att e-tidningen tagit marknadsandelar. Att Plus lanserades i slutet av 2016 kan spela in i den minskade digitala räckvidden.
– Den som inte är Plus-kund kan inte längre läsa allt material på våra sajter och då kan de såklart sluta besöka oss. Det säger sig själv att det ger en tappad räckvidd men värdet av de inloggade användarna är ändå större eftersom de betalar och ger oss en möjlighet att sälja annonser på målgrupp och geografi, säger Staffan Lönner.

Räckvidden för Mittmedias morgontidningar i tusentals personer en genomsnittlig dag:

Titel Print 2016 Print 2017 Digitalt 2016 Digitalt 2017 Totalt 2016 Totalt 2017
Arbetarbladet 37 37 32 22 63 55
Avesta Tidning 12 12
Bärgslagsbladet/Arboga Tidning 25 23
Dala-Demokraten 36 33 20 15 53 46
Dalarnas Tidningar 95 96 75 68 145 140
Fagersta-Posten 13 12
Gefle Dagblad 46 49 41 39 74 77
Hela Hälsingland 66 60 42 41 87 82
LT Södertälje 32 35 23 21 50 50
LT Östersund 27 25 19 15 40 36
Nerikes Allehanda 95 104 78 68 147 144
Norrtelje Tidning 40 39
Nynäshamns-Posten 19 17
Sala Allehanda 16 14
Sundsvalls Tidning 55 59 47 45 86 88
Tidningen Härjedalen 12 10
Tidningen Ångermanland 36 32 44 43
VLT 81 71 58 54 116 108
Örnsköldsviks Allehanda 32 29 44 43
Östersunds-Posten 46 44 46 40 76 71

E-tidning ingår i ”print”. Den digitala siffran inkluderar både mobil och desktop.
Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda har gemensam sajt, den digitala siffran är därför gemensam.
Vissa titlar saknar, som synes, mätning för digital räckvidd hos Orvesto.
Hela rapporten med alla titlar som deltar kan du hitta här.

Internetpionjären Mats utbildar journalister i Vietnam – och driver hälsobrunn: “Är så otroligt nyfiken”

Mats Wikman i Västerås.

Mats Wikman var med och startade första VLT-sajten.
Han är kvar på VLT.se – och hinner dessutom med att utbilda journalister utomlands, driva en hälsobrunn och sälja “inredning för egensinniga” på nätet.
– Jag gör en sak i taget, säger Mats Wikman.

Mats Wikman började sin journalistiska bana som lokalredaktör i Sala. Men ganska snart lockade det nya internet och han spenderade allt mer tid på redaktionen i Västerås. 1995 fick han uppdraget att starta den första hemsidan för VLT – men den fick inte innehålla några nyheter.
– Det känns ju helt vansinnigt i dag, men vi fick rewrita tre nyheter från VLT klockan tio varje dag. Jag fick inte sitta på redaktionen för arbetet ansågs vara var tekniskt och inte journalistiskt. De första åren jobbade jag i princip ensam med sajten, berättar Mats Wikman.
Men tidningen gjorde aldrig någon satsning på nätet och Mats Wikman tröttnade och tog tjänstledigt. Istället blev han delägare till hälsobrunnen Sätra brunn och arbetade där under flera år.
– De tidigare ägarna gick i konken och fastigheten med 114 hus var till försäljning. Konkursförvaltaren tänkte stycka upp fastigheten men vi var några på byn som gick ihop och köpte brunnen efter att till slut ha hittat en bank som ville låna ut pengar till oss. I dag är det ett välmående företag som går alldeles utmärkt. Jag är väldigt stolt över att ha fått vara med om det, säger Mats Wikman.

Han är kvar som delägare i företaget och hjälper till med att arrangera konsertkvällar på sommaren. Men 2007 ringde dåvarande chefredaktören på VLT och ville att han skulle komma tillbaka och jobba på webbredaktionen. Och även om det inte är mycket som är sig likt är han kvar på det som i dag är desken för Västmanland och Stockholm i Västerås.
– Man behöver inte vara 18 år och ha kepsen bak och fram för att klara av det här. Du behöver inte vara en “digital native”, det går att lära sig bara man vill det, säger Mats Wikman.

Mats Wikman under ett utlandsuppdrag i Myanmar med de första utbildade journalisterna någonsin i landet. ”Unga, smarta och helt inställda på att jobba för att demokratin ska leva och fortsätta att utvecklas”, säger Mats om gruppen.

Under åren har det även blivit flera utlandsuppdrag för Mats Wikman för att lära ut sina kunskaper om journalistik i bland annat Myanmar, Ukraina, Ryssland och Vitryssland. Flest resor har det blivit till Vietnam.
– Jag tycker att vi har mycket att dela med av i Sverige när det kommer till yttrandefrihet och demokratifrågor, säger Mats Wikman.
Något som han går igenom på sina utlandsutbildningar är digitalt berättande, där Mats Wikman anser att det finns mer att göra.
– Ska vi vara elaka mot oss själva gör vi fortfarande papperstidning på webben, jag förväntar mig en brantare kurva när det gäller att utveckla berättandet. Jag tror att vi behöver sticka fram mer i bruset, säger han.
Framtiden för journalistiken tror han är ljus.
– Jag tror att pendeln kommer slå tillbaka, jag är helt övertygad om det. Vi kommer att vara i brygga många gånger men klarar vi av att förändra oss och behålla trovärdigheten så kommer vi vinna den här kampen, säger Mats Wikman.

Under åren på Sätra brunn började han och frun Anne-Marie att sälja inredning i ett hus på brunnsområdet. Butiken har stängt men lever vidare på nätet där e-butiken Broarne lockar med “inredning för egensinniga”.
– Vi brukar säga att om du inte vill ha det som grannen har så ska du gå till oss. Vi gör en del egna grejer som tyger med mönster vi tycker saknas. Det är mycket retro också, säger Mats Wikman som sköter “e:t” i e-handel och vars fru sköter sortiment och fotograferande.
Den fritid som finns kvar ägnar Mats åt jakt och musik. Han spelar de flesta instrument och är aktiv i folkmusikbandet Westmannafolk.
– Det låter som att man är den mest speedade människan, men jag gör en sak i taget. I grunden handlar det om nyfikenhet och det är ju därför man är journalist – för att man är så otroligt nyfiken, säger Mats Wikman.

Fakta: Mats Wikman
Ålder: 59 år.
Gör: Journalist, deskredaktör.
Familj: Frun Anne-Marie, tre egna barn och tre bonusbarn.
Bor: På en gård strax utanför Sätra brunn.

Gemensamma affärssystemet snart här – ersätter annonssystem: “Tekniska hjärtat i vår organisation”

Maria Jonsson, projektledare för KAP-projektet.

I drygt två år har företagsmarknad på Mittmedia haft två affärssystem.
Nu börjar det nya verktyget Netsuite fasas in.
– Det ska bli riktigt bra, säger Maria Jonsson, projektledare.

När Mittmedia och Promedia slogs ihop till ett bolag årsskiftet 2015/16 fanns en stor mängd skilda system i bolagen. Numera är det bara företagsmarknad som jobbar i helt skilda system – och det ska det snart bli ändring på. Det enorma KAP-projektet, som i princip pågått sedan fusionen, är nu på väg att lansera det nya affärssystemet som ersätter Upsales, CrossAd och AdBase. Beslut om vilket system det blir togs i december och verktyget heter Netsuite.
– Det här är ett affärssystem och inte ett annonssystem. Det används av tiotusentals företag i hela världen och är, på gott och ont, inte byggt specifikt för mediebranschen utan är ett standardsystem som vi håller på att anpassa för våra behov, säger Maria Jonsson, projektledare för KAP-projektet.
KAP står för “kunden, affären, processer” och betyder att det nya datasystemet ska stödja företagsmarknads arbete framåt.
– Företagsmarknadsaffären är inne i en stor förändring och en sådan sak är att man vill förenkla papperstidningsaffären. Vi kommer inte bygga in fullständigt stöd för alla speciallösningar i print utan passar på att göra saker som att dra ner på format och placeringskoder, säger Maria Jonsson.

Staffan Lönner, chef på företagsmarknad.

Samtidigt behålls säljverktyget Reacher, som fortsatt är det verktyg som säljarna kommer använda för att sälja annonser i Mittmedias kanaler.
Staffan Lönner, företagsmarknadschef, menar att det är viktigt för företagsmarknad att få ett gemensamt, ändamålsenligt system.
– Affärssystemet är navet för kundleveransen och det tekniska hjärtat i vår organisation. Oavsett vilken funktion du har från sälj till uppföljning så har alla tillgång till samma information och säkerställa att kunden får den leverans, effekt och service som kunden förväntar sig från oss, säger han

I Netsuite finns en avancerad del för affärsuppföljning som kan anpassas efter användarens behov. Skärmklippet ovan är en demo på hur det skulle kunna se ut. I dag finns affärsuppföljning i ett separat system.

Nu i veckan skedde de första förändringarna för att förbereda för Netsuite. Då bytte formatläggningen ut sitt verktyg för att skapa tidningsformatet åt Nerikes Allehanda. Under de närmaste månaderna följer resten av de södra titlarna efter, till det verktyg som heter Whiteboard och inte är en del av Netsuite. Sedan ska systemet för företagsmarknads kundrelationer, det som kallas CRM, flyttas över och planen är att nuvarande systemet Upsales slutar användas i maj. Bokning, fakturering och produktion går över till Netsuite efter sommaren.
– Att vi får CRM, bokning och alla andra delar i ett och samma system tror jag kommer upplevas mycket bättre både för säljet och för alla andra delar som jobbar med kundkontakt, säger Maria Jonsson.
Det här projektet har hållit på länge, vad är det som tagit sådan tid?
– Första delen handlade mycket om att två organisationer som kom från två olika håll skulle komma överens om arbetssätt och processer. Sedan har vi lagt mycket tid på utvärdering och utredning av vilket system vi ska välja och säkerställa att det kommer fungera, säger Maria Jonsson.
Men det blir verkstad i år?
– Absolut. Vi skyndar på så snabbt vi kan med infasning och övergången borde vara klar före årsskiftet. Det ska bli riktigt bra och det finns ingen anledning att dra ut på det. Samtidigt kommer vi jobba med utveckling hela tiden och anpassa det efter förändringar i affär och marknad, säger hon.

Med de nya verktygen sker också en besparing. Enligt Maria Jonsson minskar kostnaderna för licenser och service med ungefär en tredjedel jämfört med i dag.

Går inte med i samarbetet om faktagranskning under valet: “Vi måste hålla fokus”

Under tisdagens seminariedag utbyttes erfarenheter från liknande faktagranskningsprojekt i Europa. Bild: Daniel Nordström

Mittmedia går inte med i faktiskt.se.
Istället vill företaget fokusera på sin egen lokala valjournalistik.
– Vi applåderar initiativet men väljer att inte gå med, säger Carl-Johan Bergman, redaktionell chef.

Carl-Johan Bergman. Bild: Mikael Hellsten

I tisdags hölls en seminariedag i Stockholm om faktagranskningsportalen faktiskt.se som startats av de fyra riksmedierna Dagens nyheter, Svenska dagbladet, SVT och Sveriges radio. Mittmedia var med på dagen – och var intresserade av att gå med.
Men efter att ha utvärderat möjligheterna står det nu klart att det inte blir något samarbete.
– Vi är alltid intresserade av samarbeten som kan bidra till ett gott samhälle. Men samtidigt måste vi hålla fokus på vår dagliga journalistiska leverans och då har vi redan projekt och tankar inför valet, säger Carl-Johan Bergman, redaktionell chef i Mittmedia.

Daniel Nordström. Bild: Kenneth Hudd/Mittmedia

Daniel Nordström, utgivare i Västmanland och Stockholm, var Mittmedias representant på seminariedagen och sa efteråt att “vi är intresserade men har inte bestämt oss”. Han tycker det känns bra att ändå ha gett faktiskt.se en chans.
– Jag tycker fortsatt att faktiskt.se är ett fantastiskt bra initiativ men vi har mycket att fokusera på själva och det är viktigt att behålla det fokuset när vi väger de olika faktorerna mot varandra, säger Daniel Nordström.

Mittmedias stora valsatsning är tjänsten #kandulova, som hade premiär förra valet. Där kan medborgarna ställa frågor till sina lokala politiker som får svara på om de kan eller inte kan lova det väljaren undrar.
– Kandulova är grundbulten i vår bevakning utöver den lokala granskningen av lokalpolitiken. Varje beslut ska vara med våra lokala kunder i fokus och jag har lite svårt att se att faktiskt.se bidrar till det, även vi lovordar initiativtagarna och tycker att idén är bra, säger Carl-Johan Bergman.

Utredning föreslår: Virtuella superdeskar införs i sommar – sparar på vikarier: ”Förhandlar förslaget”

Nyhetsdesken i Sundsvall med deskredaktörer och liveredaktörer bevakar i dagsläget Västernorrland med sajterna allehanda.se och st.nu. Bild: Oskar Nord

Det kan bli färre deskredaktörer i Mittmedia i sommar.
Enligt uppgift föreslår en utredning att deskarna slås ihop till två enheter, utspridda på nuvarande orter, i något som kallas ”virtuella superdeskar”.

Under vintern har deskorganisationen i Mittmedia utretts. Syftet har bland annat varit att se till att ”vi jobbar optimalt sett till uppdrag och kpi:er”. Nu har gruppen lämnat ett förslag som, enligt säkra källor, främst berör hur deskarna ska arbeta under sommaren.
Utredningen föreslår att deskarna i Mittmedia slås ihop i sommar genom att bilda två ”virtuella superdeskar” med deskredaktörer. Dessa ska samarbeta inom sig och styra varandras sajter. Däremot blir det ingen centraliserad organisation – enligt förslaget ska alla deskredaktörer sitta kvar på nuvarande orter men samarbeta i de två ”virtuella” deskarna.
Genom att samarbeta kommer antalet deskredaktörer kunna halveras under sommaren, är förslaget. Sommarvikarier för deskredaktörerna kommer inte att behövas i samma utsträckning utan istället täcker deskredaktörerna som är i tjänst upp för de som har semester.
Förslaget ska testas under två veckor i april, då antalet deskredaktörer som aktivt jobbar med sajterna halveras och arbetet med sajterna genomförs som det är tänkt att fungera i sommar samtidigt som back-up finns för att snabbt gå tillbaka till den vanliga organisationen.

I deskredaktörernas arbetsuppgifter ingår att nyhetsvärdera materialet på sajten, sköta sociala medier och kvalitetskontrollera det material som kommer från reportrarna. Enligt utredningen läggs mycket tid på att kvalitetskontrollera och ”städa” efter reportrar: Korrekturläsa texter, lägga till saknad metadata och fixa bilder.
Under året pågår två stora projekt för att underlätta deskredaktörernas arbete, det handlar om att startsidorna ska skapas automatiskt och vara personliga för varje användare samt att skapa ett nytt kategoriträd för att förenkla för reportrarna att sätta metadata.
Liveredaktörerna, som är den andra gruppen på deskarna, berörs inte av förslaget utan föreslås sitta kvar på sina nuvarande orter i samma numerär som nu även under sommaren.

I måndags informerades deskarna av sina utgivare om planerna – men företaget vill inte kommentera förslaget ännu.
– Vi håller på att förhandla förslaget med båda SJF-klubbarna och återkommer med information efter det. Jag har inga kommentarer nu, säger Per Åhlin, redaktionell personalchef och projektägare för deskprojektet.
Mittmedias deskar är i dag placerade i Östersund, Sundsvall, Hudiksvall, Gävle, Falun, Örebro och Västerås (med delar av desken i Södertälje och Norrtälje).