Ejdeholt och Emmerik får Klara Lindh-stipendiet: ”Känns jätteroligt och hedrande”

Beatrice Emmerik och Eva Ejdeholt i Örebro, vinnare av Klara Lindh-stipendiet. Bild: Robban Andersson/Mittmedia

Eva Ejdeholt och Beatrice Emmerik i Örebro får stipendiet till minne av kvinnorättskämpen Klara Lindh.
De får stipendiet för Facebookgruppen #Örebrotoo.
– Det känns jätteroligt och hedrande, säger de båda vinnarna.

Facebookgruppen #Örebrotoo skapades av de två journalisterna under #metoo och samlade kvinnors berättelser om övergrepp och trakasserier.
– Att vi fick deras berättelser som en present, att de kände att det gick att lita på oss det var det roligaste för mig. Jag tycker att det är fantastiskt att våra titlar, våra varumärken, är så himla viktiga – att folk tänker att ”jag litar på NA”. Den här gången var det jag och Bea som gjorde just det här jobbet men det är alla vi som byggt upp det här varumärket under lång tid, säger Eva Ejdeholt, en av vinnarna.
Duon drog igång Facebookgruppen när #metoo varit igång en tid och tvekade på om de kanske var för sent ute.
– Men vi sa att vi skulle testa ändå och så fick vi ett jättestort gensvar. Det engagerade så himla många läsare. Jag trodde faktiskt ändå inte att vi skulle vinna, de andra bidragen var så starka, säger Beatrice Emmerik, den andra vinnaren.

Juryns motivering lyder: ”Det finns ett före och ett efter #metoo. Rörelsen som började som en hashtag i sociala medier satte fokus på de omfattande sexuella trakasserierna mot kvinnor. Uppropet spred sig sedan inom olika branscher och kom att göra verklig skillnad. Eva Ejdeholt och Beatrice Emmerik såg snabbt behovet ur ett lokalt perspektiv. De startade uppropet #Örebrotoo. Vittnesmål om övergrepp, trakasserier och diskriminering från Örebrokvinnor i alla åldrar strömmade in i Facebook-gruppen. Genom att ge en plattform till kvinnorna kunde NA också gå vidare och göra viktig och berörande lokal journalistik av vittnesmålen.”
För Eva Ejdeholt har vinsten skapat stor lust att testa nya grepp för journalistiken.
– Jag är jätteglad att någon har sett det här och blir så peppad att göra mer experiment och testa saker, säger hon.

Vinsten firar de båda med att jobba. Beatrice Emmerik åker till Friends arena för att bevaka Martin Almgren som tävlar i Melodifestivalen. Eva Ejdeholt jobbar kväll på redaktionen i Örebro. Prispengarna är ett resestipendium på 50 000 kronor. Övriga nominerade var Sakine Madon, Västerås, och Katarina Vikström, Sundsvall.

Klara Lindh-stipendiet delas sedan 2008 ut årligen på kvinnodagen till en journalist inom Mittmedia som under året ”gjort en betydande journalistisk insats för att i vid mening verka för demokrati och allas likaberättigande”. Klara Lindh var en pionjär inom kvinnorättsrörelsen som bland annat redigerade en artikelserie med argument för kvinnlig rösträtt. Artikelserien distribuerades av Gefle Dagblad och pågick under åren 1909-1920.

Tidningsutdelarna på Prolog börjar dela ut post åt Bring – i tre orter: “Innebär nya intäkter”

Från och med i maj ska tidningsbuden i Flen, Katrineholm och Laxå börja dela ut post från Bring. Arkivbild: Andreas Tagg/Mittmedia

Distributionsbolaget Prolog har skrivit avtal med postleverantören Bring.
Med start i maj ska bolaget dela ut post.
– Vi utnyttjar vår infrastruktur för att effektivt kunna dela ut andra produkter, säger Fredrik Hernnäs, vd i Prolog.

Fredrik Hernnäs, vd i Prolog.

Avtalet sträcker sig på fem år och innebär nya intäkter för bolaget Prolog, som delar ut morgontidningarna i gamla Promedia-området samt i Södermanland. Med start i maj kommer postleverantören Brings post i Flen, Katrineholm och Laxå att delas ut av Prolog samtidigt som morgontidningarna delas ut.
– Vi kommer göra om vår utdelningsorganisation med hänsyn till att att det blir betydande volymer post. På de här orterna kommer vi få en betydligt större utdelningsvolym och det innebär att våra medarbetare kan få en högre sysselsättningsgrad, säger Fredrik Hernnäs, vd i Prolog.
Posten som delas ut är så kallad B-post, som ska nå mottagaren inom tre dagar. Hälften av postvolymen kommer delas ut på dag två, den andra halvan delas ut dag tre. Överenskommelsen omfattar totalt att Prolog ska dela ut Brings post till 30 procent av hushållen i sitt område.

Att börja dela ut post är ett sätt att få in nya intäkter när antalet tidningar som ska delas ut blir färre. Hur mycket avtalet är värt vill Fredrik Hernnäs inte gå in på.
– Det här är väldigt positivt för oss och våra medarbetare. Långsiktigt minskar våra intäkter från morgontidningsdistribution i takt med att volymen morgontidningar minskar. Att rationalisera verksamheten i samma takt är svårt och då innebär det här nya intäkter som vi kan fördela våra fasta kostnader på, säger Fredrik Hernnäs.
Finns det en risk att kvalitén på morgontidningsutdelningen ska försämras när ni också ska dela ut post?
– Vår klara ambition är att det här inte ska påverka morgontidningsutdelningen, säger Fredrik Hernnäs.

Prolog ägs till 60 procent av Mittmedia och till 40 procent av Eskilstuna-Kuriren. Bolaget har cirka 1000 anställda, de allra flesta på deltid. Bolaget ansvarar för utdelningen av Mittmedias tidningar i Örebro län, Västmanlands län, Avesta i Dalarna samt Norrtälje och Södertälje i Stockholms län. I de norra delarna av Mittmedia sköts tidningsutdelningen istället av TAB, som är ett dotterbolag till Posten.

Möttes för att diskutera faktagranskning inför valet – Mittmedia inbjudna: “Vi är intresserade”

Martin Jönsson, Dagens nyheter, Lars Truedsson, Tredje statsmakten media, Eva Landahl, SVT, och Daniel Nordström, Mittmedia, debatterade projektet i en avslutande paneldebatt på tisdagens seminariedag.

Mittmedia bjuds in för att faktagranska valet tillsammans med riksmedier.
På tisdagen träffades aktörerna i Stockholm för att diskutera projektet.
– Det var en bra dag som gav mig mycket, säger Daniel Nordström, utgivare.

Valåret har börjat – och med den en rad faktapåståenden från politiska företrädare. Fyra riksmedier tog i januari initiativ till en gemensam faktagranskning inför valet. Satsningen ska motverka spridningen av falska nyheter och desinformation.
Det står redan klart att Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT och Sveriges Radio är med i projektet – och de vill gärna ha med fler aktörer.
Under tisdagen var Mittmedia därför inbjuden till en seminariedag där erfarenheter från tidigare, liknande, projekt i andra europeiska länder utbyttes.
– Vi har tittat både på Norge och Frankrike som gjort liknande projekt och tagit lärdom och de bästa bitarna till det här förslaget i Sverige till en egen bra variant. Det som skiljer sig mest är att de andra har haft ett större samarbete kring publiceringarna än vad vi tänker oss i Sverige, säger Daniel Nordström, ansvarig utgivare i Västmanland och Stockholm och Mittmedias representant på seminariedagen.
Han berättar att intresset från projektet är stort för att få med Mittmedia.
– Jag förstår att de vill ha med en stor lokal medieaktör, det vore synd om det här blev ett Stockholmsprojekt, säger Daniel Nordström.

Faktagranskningssajten har döpts till faktiskt.se och är tänkt att fungera så att de olika medverkande redaktionerna gör egna faktagranskningar som publiceras på sajten. Redaktionerna gör själva urvalet av vilka påståenden man vill granska men följer en särskild arbetsmetod för att göra faktakontrollen.
– Om vi skulle gå med tror jag att det skulle behövas någon i Mittmedia som är redaktör och jobbar med det som extra ansvarig. Men det krävs ingen utveckling från vår sida, sajten är redan byggd och granskningsmodellen finns färdig, säger Daniel Nordström.
Det här projektet har mött en del kritik om att etablerade medier går samman för att “faktagranska” tillsammans. Hur ser du på det?
– Det är inte ovanligt att vi går samman i vissa viktiga frågor, som till exempel pressetiska frågor eller frågor inom Tidningsutgivarna. Så det tycker jag inte är konstigt. Det finns alltid de som oavsett vad vi gör inte litar på oss, totalt sett tror jag att vi kan höja anseendet och trovärdigheten för oss och andra medier, säger Daniel Nordström.

Något beslut om huruvida Mittmedia ska delta i projektet eller inte har ännu inte tagits, men ska fattas inom de närmaste dagarna.
– Det var en bra dag som gav mig mycket. Nu ska jag göra en sammanställning och sedan ska vi diskutera hur vi gör. Vi är intresserade men har inte bestämt oss, säger Daniel Nordström.

Fyra INMA-nomineringar till Mittmedia – fastighetsroboten kan dubbelvinna: ”Känns väldigt kul”

Robin Govik, digitalchef i Mittmedia. Bild: Jan Olby

Nomineringarna till INMA global media awards offentliggjordes på tisdagen.
Mittmedia är nominerade till fyra priser.
– Det känns väldigt kul, säger Robin Govik, digitalchef.

Fastighetsroboten kan vinna två kategorier: Bästa användning av ny teknik för att generera vinst och engagemang och Bästa idé för att öka digital läsning och engagemang.
Betalalliansen Sveriges lokalnyheter är nominerad i kategorin Bästa nya betalt innehåll eller prenumerationsinitiativ. Där delar Mittmedia nomineringen med de övriga initiativtagarna Hall media, Sörmlands media och VK media.
Slutligen är också Mittmedias aktiveringskarta nominerad i kategorin Bästa användning av data-analys.
– Det är helt sjukt att av 13 svenska nomineringar har Mittmedia tagit fyra. Det känns väldigt kul, säger Robin Govik, digitalchef i Mittmedia.
Vad tror du om chanserna?
– Det är klart att det är svårt att vinna när det är en världstävling med tävlande från hela världen. Jag bedömer våra chanser som goda, kanske inte till fyra vinster men vi ska väl kunna få med oss en trofé från galan, säger Robin Govik.

I samtliga kategorier är Mittmedia nominerad i tävlingsklassen lokala eller regionala varumärken.
– Bara det att bli nominerad är en jättebedrift och något att vara jättestolta över. Det här är allas nominering, alla har varit med i någon av produkterna – jobbar man på redaktionen använder man till exempel aktiveringskartan, säger Robin Govik.
I fjol vann Mittmedia kategorin för bästa användning av ny teknik för att generera vinst och engagemang med live-tv-navet. Nu har man alltså chans på samma kategori igen – den här gången med fastighetsroboten som skriver plus-märkta notiser på samtliga fastighetsaffärer i Mittmedias kommuner.
– Med fastighetsroboten byggde vi en tjänst utifrån ett innehåll som vi redan hade och som vi visste var bland det mest lästa materialet. Vi hade redan materialet, nu paketerade vi det på ett annat sätt digitalt, säger Robin Govik.
Fastighetsroboten var också Mittmedias enda nominering till Årets dagstidning.

INMA global media awards delas ut under årets INMA-konferens i Washington DC, USA, på konferensen som hålls 31 maj-5 juni. 830 tävlingsbidrag skickades in till tävlingen, som anordnas av International news media association, en global sammanslutning av medieföretag.

Här finns hela listan med alla nominerade (extern länk).

Granskningsgruppens jätteenkät visar på hat mot var tredje politiker: “Det är allvarligt”

Granskningen publiceras på samtliga sajter i Mittmedia i dag, bland annat på op.se.

Hat och hot mot politiker är vanligt i Mittmedias kommuner.
Det visar en enkät som granskningsgruppen gjort.
– Det visar att det händer även i min kommun, säger Henrik Nyblad, arbetsledare.

2 616 lokalpolitiker i alla Mittmedias kommuner ombads svara på frågor om de utsatts för hat eller hot i sin roll. Enkäten skickades från Mittmedias gemensamma granskningsgrupp, som består av reportrar på alla redaktioner. 1 491 politiker svarade – och av dem uppger nästan en tredjedel att de har utsatts för hat eller hot. 14 procent uppgav att de är försiktiga med att öppet ta ställning i vissa frågor av rädsla för hat och hot.
– Vi vet att politiker är en utsatt grupp så svaren är inte förvånande utifrån det. Men här får vi svart på vitt att det sker även i min kommun, det är inte något som sker ute i periferin, säger Henrik Nyblad, arbetsledare för Mittmedias granskningsgrupp och reporter i Bollnäs.

Henrik Nyblad, arbetsledare för granskningen och reporter i Bollnäs.

Den stora utmaningen i arbetet, som involverat ett tiotal reportrar, var utformningen av enkäten – och att få politikerna att svara på den. Högst har svarsfrekvensen varit bland politikerna i Gävle kommun, lägst bland politikerna i Mora kommun.
Det vanligaste sättet som politikerna drabbas är genom sociala medier och e-post.
– Jag hoppas att det här kan vara ännu en del i att uppmärksamma beteendet som folk har på nätet och att få bukt med det. Oavsett vad man jobbar med ska man inte behöva vara rädd, och de här är främst fritidspolitiker som tagit på sig det här uppdraget på sin fritid för att göra samhället bättre, säger Henrik Nyblad.
Hur allvarligt är det här?
– Utan att värdera politiker som grupp mot andra utsatta grupper skulle jag säga att det är allvarligt att det sker. Jag tror att det här riskerar att skrämma iväg engagerade från att ge sig in i politiken, säger Henrik Nyblad.

Reportrarna i granskningsgruppen har formulerat frågorna och plockat in e-postadresser, och sedan gjort lokala case utifrån resultatet. Det är första gången en liknande enkät skickas ut till så många mottagare.
– Det är många engagerade reportrar som gjort jobbet, säger Henrik Nyblad.

Louise gick från kund till säljare – efter 20 år som egenföretagare: “Höll på att jobba ihjäl mig”

Louise Deime Jutterström, mediesäljare i Gävle.

Nu säljer Louise Deime Jutterström de annonser hon tidigare köpte.
Här berättar hon om vändpunkten som gav egenföretagaren sin första anställning.
– Även nu sköter jag mitt jobb lite som ett eget företag, säger hon.

Entreprenören Louise Deime Jutterström startade sitt vitvaruföretag redan på gymnasiet. Hon fick hjälp med att starta aktiebolaget men med två tomma händer i övrigt började hon sälja tvättmaskiner och andra vitvaror.
– Jag fick ett aktiebolag av min pappa men fick inte ta några lån för honom. Så jag började från noll och köpte två tvättmaskiner som jag sålde och fick in lite pengar, köpte några nya och så fick man bygga på ett lager efterhand, berättar hon.
Företaget gick bra och Louise Deime Jutterström utökade med fler bolag. Butiksytan ökade från 80 till 900 kvadratmeter och hon blev en känd företagarprofil i Gävle.
– Jag är ju verkligen entreprenör, det är ett sätt att leva och jag är uppvuxen i en företagarfamilj. Man ställer upp och jobbar, pengarna faller inte ner av sig själv – inget kommer gratis och du måste jobba hårt för att få ihop det, säger Louise Deime Jutterström.

Hennes bolag omsatte kring tio miljoner kronor årligen – men våren 2017 kom bakslaget. Vitvaruföretaget hade börjat gå sämre. Fler handlade sina vitvaror på nätet eller i stormarknader. Samtidigt hjälpte hon till på de restauranger som maken drev.
– Jag började må lite dåligt, få typ panikångest. Jag var på akuten tre gånger men de hittade inget fel. Till slut sa hon i luckan att “jag förstår varför du är här”. Jag höll verkligen på att jobba ihjäl mig, säger Louise Deime Jutterström.
Hon satte sig ner med sin pappa, också företagare och den som fungerat som mentor under hela hennes företagarkarriär. Han uppmanade Louise att försätta bolaget i konkurs.
– Jag hade tänkt avveckla istället men det tar ju längre tid – och det var akut. Jag skulle inte palla. Den första juni gick jag till tingsrätten. Det var jättetufft, jag grinade och var helt förstörd. Det var ett nederlag men jag pallade inte längre, säger Louise Deime Jutterström.
Hon åkte på semester med sin familj – och hade tänkt ta ledigt en tid.
– Det var många som tyckte synd om mig, men det var egentligen inte alls synd om mig. Jag mådde ju mycket bättre. Alla mina anställda har fått nya jobb och jag har betalat alla skulder, jag satte ingen på pottan, säger Louise Deime Jutterström.

Någon längre ledighet blev det inte tal om. Louise såg en jobbannons och efter en stunds eftertanke valde hon att söka jobbet som mediesäljare i Gävle – som hon fick.
– Jag sköter mitt jobb lite som ett eget företag och trivs med att det är frihet under ansvar. Här skulle jag kunna gå tidigare och hämta barn om jag behöver och jobba in det på kvällen. Jag tycker att jag hittat balansen nu, säger hon.
Att gå från att vara egenföretagare till att vara anställd var en stor omställning, men hon trivs med jobbet, att ha kollegor och att få lära sig nya saker på utbildningar av en arbetsgivare.

Att gå från att vara annonsköpare till annonssäljare tror hon är nyttigt.
– Jag kanske har mer trovärdighet bland kunderna. Jag vill inte sälja för säljandet skull utan jag vill vara en partner som de ska komma tillbaka till och bygga ett långsiktigt förtroende med. Det är som när tvättmaskinen gick sönder för mina kunder, då ville jag ju att de skulle komma tillbaka till mig och laga den eller köpa en ny, säger Louise Deime Jutterström.

Fakta: Louise Deime Jutterström
Gör: Mediesäljare.
Ålder: 38 år.
Bor: Villa i Fridhem, Gävle.
Familj: Maken Thomas och sönerna Dennis, Hugo och Åke.

Klara Lindh-nominerade journalisterna om sina bidrag: “Bara att nomineras är jättehedrande”

Sakine Madon, Katarina Vikström, Eva Ejdeholt och Beatrice Emmerik.

Fyra kvinnor är nominerade till Klara Lindh-stipendiet.
Här berättar de vad de nomineras för.

Stipendiet delas ut till minne av Klara Lindh som kämpade för kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet. I år har tre nominerade valts ut: Sakine Madon, VLT, Katarina Vikström, ST, samt Eva Ejdeholt och Beatrice Emmerik, NA.
– Jag är lite tagen på sängen. Det är jätteroligt, bara att nomineras är jättehedrande, säger Sakine Madon, politisk redaktör på VLT.
För Katarina Vikström på Sundsvalls Tidning är det andra året i rad som hon är nominerad.
– Det är väldigt hedrande och jag känner också väldigt starkt för den här historien med Asal. Det är en så viktig kvinnofråga, säger hon.
Eva Edjeholt och Beatrice Emmerik är nominerade som duon bakom Facebook-gruppen #Örebrotoo som de startade i samband med upproret #metoo.
– Det känns jätteroligt att vara nominerad tillsammans med Bea. Det har varit roligt att jobba med någon som är ung och kan andra saker. Vi kommer in med olika ögon, säger Eva Ejdeholt.

Sakine Madon har länge skrivit om ämnen som hedersförtryck och hedersvåld. Redan som 21-åring var hon med i sin första tv-debatt i frågan, i samband med mordet på Fadime Sahindal.
– Det är först nu som jag känner att det finns ett stort intresse. Väldigt ofta hör äldre svenska feminister av sig och säger att vi kämpade för lika rätt och att avdramatisera kvinnokroppen till exempel på badhus, säger Sakine Madon.
Hon har under året kritiserat könsseparerade badtider för flickor och kvinnor, något som har funnits på ett kommunalt badhus i Västerås.
– Det ska inte spela någon roll vad du har för bakgrund – du har samma rätt till frihet och jämställdhet, säger Sakine Madon.

23-åriga Asal står i centrum för de artiklar som Katarina Vikström nomineras för. 23-åringen sökte upprepade gånger vård får menstrautionssmärtor men togs inte på allvar. När cancertumören väl hittades gick hennes livmoder inte att rädda och Asal berövades möjligheten att bli mamma.
– Det är en jätteviktig historia och jag har fått nära band till Asal. Under rapporteringen fick jag kontakt med en av de främsta forskarna i Sverige på ämnet och hon använder nu det här fallet i sin undervisning av läkarstudenter, berättar Katarina Vikström.
Första artikeln med Asal publicerades i slutet av 2016, och under hela 2017 har Katarina Vikström följt henne. Bland annat genom två resor till Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
– Jag har aldrig någonsin känt att redaktionen velat begränsa mig om jag velat följa en sådan här sak. Det är viktigt att följa upp och inte släppa det, säger Katarina Vikström.

Under #metoo-rörelsen fick Eva Ejdeholt och Beatrice Emmerick idén att ta rörelsen till Örebro län. De startade en sluten grupp på Facebook med namnet #Örebrotoo där kvinnor kunde dela med sig av sina berättelser.
– Det var väldigt roligt att få till den dialogen, jag skulle vilja göra det mer. Kraften i att få med läsarna är ju fantastisk, säger Eva Ejdeholt.
Hon beskriver stämningen i gruppen som trygg, varm och fin. De båda administratörerna behövde inte städa särskilt mycket. Och kvinnornas berättelser blev artiklar.
– Folk kom ju till oss med sina historier och det var lätt att få dem att berätta om det. När vi väl kom igång var det relativt lättjobbat med gruppen, säger Eva Ejdeholt.

Vinnaren utses den 8 mars och får ett resestipendium på 50 000 kronor.

Möte om arbetsmiljön med skyddsombud och fack – efter krislarmen: “Upplevelsen ett problem”

Övre raden från vänster: Per Bäckström, Jan Ernheimer, Sara Borg, Tina Skagerlind, Matts Dagerhäll, Patrik Lundberg, Örjan Carlsson och Tomas Backlund. Främre raden från vänster: Margaretha Levin Blekastad, Carina Prüller, Linda Mankefors, Anders Eklind och Carin Andersson. Vd Per Bowallius saknas på bilden. Bild: Oskar Nord

Under onsdagen träffades skyddsombud, fackförbund och arbetsgivaren för att prata om arbetsmiljön.
En av frågorna som diskuterades var upplevelsen om att det är lågt i tak i företaget.
– Jag kände att vi var överens om att den upplevelsen är ett problem, säger Linda Mankefors, huvudskyddsombud i Dalarna.

Arbetsmiljön i Mittmedia har varit omdiskuterad det senaste året. Förra våren genomfördes en stor arbetsmiljöenkät bland alla medarbetare som visade på flera problemområden. De senaste veckorna har frågan åter aktualiserats i och med rapporteringen kring behandlingen av Sanna Vikström, som avled före jul.
Under onsdagen träffades fackliga representanter och skyddsombud i Gävle för att tillsammans med arbetsgivaren diskutera arbetsmiljön i företaget. Mötet var planerat sedan länge men blev extra aktuellt i och med den enkät som Journalistförbundet i norra Mittmedia presenterade i veckan (extern länk). I den framkom att två tredjedelar av de som svarat inte tycker att man kan säga vad man tycker i Mittmedia utan att det påverkar ens anställning på ett negativt sätt.
– Det går inte att säga generellt hur det är men det är naturligtvis ett problem att det finns en upplevelse om att det är lågt till tak. Jag tycker vi var överens under mötet om att det är ett problem att många upplever det, säger Linda Mankefors, huvudskyddsombud i Dalarna.

Något som både hon och Jan Ernheimer, huvudskyddsombud i Västmanland, var överens om är att informationen och kommunikationen behöver bli bättre när beslut ska genomföras.
– Vi är i en krisbransch och ibland krävs det stora omställningar. Men det finns ingenting som är så bråttom att man kan glömma bort att få med så många som möjligt på tåget. Ta ett djupt andetag och prata med dem som är berörda, uppmanar han.
I enkäten som gjordes av SJF-facket tyckte en majoritet av de som svarat att arbetsmiljön är dålig i Mittmedia.
– Det är svårt att säga hur arbetsmiljön är för alla har sin uppfattning. Skulle jag säga något så skulle 900 personer säga att det inte alls är så, säger Jan Ernheimer.
Han får medhåll av Linda Mankefors.
– Det finns absolut folk som trivs jättebra men jag har också suttit med människor som mår väldigt dåligt. Den enkät som gjordes i våras visade ju på problem med till exempel stress, tappad arbetsglädje och att man oroar sig för framtiden, säger hon.

Under våren kommer en ny arbetsmiljöundersökning att göras – med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. En stor del av onsdagens möte handlade om att gå igenom de frågeställningar som då ska finnas med, några konkreta beslut om åtgärder togs inte på mötet.
– Jag tar med mig att alla lyssnade på varandra och tog in vad som sades. Det här mötet kändes faktiskt ännu bättre än det vi hade i fjol, säger Linda Mankefors.
– Jag håller med. Och det trodde jag inte efter det som varit, säger Jan Ernheimer.