Elias komponerar klassisk musik – vann DJ-tävling på inneställe: “Allt utom musiken är en sidogrej”

Elias Zazi i Södertälje. Bild: Oskar Nord

Efter att ha jobbat som elevassistent, laboratorieingenjör och drivit färghandel har Elias Zazi hittat hem.
Sedan årsskiftet är han kulturredaktör på Länstidningen i Södertälje.
– Musik är min stora hobby, säger han.

Elias Zazis föräldrar flydde från krigets Libanon när han var 11 år. Efter att ha bott i Älvkarleby, Sala och Hallstahammar bosatte sig familjen till slut i Södertälje där det fanns släktingar. Elias har blivit kvar i staden, men uppskattar också tiden på de andra orterna.
– Hade vi bott i Södertälje hela tiden har vi kanske inte haft det svenska språket vi har. Vi växte upp bland svenskar, pratade och lekte med svenska kompisar, säger han.

Det var musikintresset som fick honom att ringa till Länstidningens redaktion 1999 för att klaga på den undermåliga bevakningen av orientalisk musik.
– De sa att de inte hade någon som kunde skriva om det så jag skrev ner fakta som de utgick från och så gjorde de en stor artikel om assyrisk/syriansk musik. Sedan frågade de mig om jag kunde tänka mig att recensera. Jag svarade “vad är en recension?”, minns Elias Zazi.
Vad som var en recension lärde han sig snabbt och det blev runt 20 sådana per år av både orientalisk och västerländsk musik samtidigt som Elias jobbade som laboratorieingenjör på Astra Zeneca. Och även om han haft många andra jobb har musiken alltid stått i centrum. Elevassistent, färghandlare och jobb i kiosker är några av de yrken han hunnit med.
– Musik är min stora hobby. Allt annat är en sidogrej, säger Elias Zazi.
Och på det temat kan han också sätta DJ på visitkortet – i början av 80-talet vann han en DJ-tävling på innestället Studion i Stockholm och under några år vände Elias Zazi plattor i Stockholms nattliv.

Numera är det egna kompositioner av klassisk musik som står i fokus för hans musikskapande.
– I slutet av 90-talet skrev jag en sats till en stråkkvartett utan att ha gått några kurser. Jag kontaktade en professor på Musikhögskolan som läste noterna och kunde rekommendera en lärare, berättar Elias Zazi.
Elias tog lektioner i komposition för läraren och har därefter skrivit klart sin stråkkvartett och har också skrivit en pianotrio som ensembler framfört. Det finns inspelningar och just nu jobbar han med att lägga ut dem på Youtube.
Ett annat engagemang är i kulturföreningen Mezzopotelge med både kör- och musikverksamhet.
– Samtidigt försöker jag skriva en komplett bok som handlar om alla de ungefär tusen skalor, maqam, som finns i orientalisk musik, berättar Elias Zazi.

Under 2017 var Elias Zazi projektledare för Mittarabi, en mobilapp i Gävle med nyheter på arabiska som Mittmedia fick bidrag från Google för att genomföra. Syftet var att göra det enklare för personer som inte förstår svenska att ta del av nyheter. Elias Zazi hade sedan tidigare experimenterat själv med att göra tv-nyheter på arabiska i Södertälje.
– Jag tycker att det är jätteviktigt. Många invandrare som bott här i flera år står utanför samhället. För att du ska få med dem i det svenska samhället måste de veta vad som händer omkring dem, säger Elias Zazi.
Projektet Mitt arabi i Gävle avslutades före jul, det fanns ingen ekonomisk bärighet efter att bidraget från Google tagit slut. Elias Zazi hade gärna sett att det fick fortsätta i någon form.
– Det kanske inte ger oss så mycket pengar men vi når den här målgruppen och då kanske de börjar läsa våra tidningar, säger han.

Fakta: Elias Zazi
Ålder: 53 år.
Gör: Kulturredaktör.
Bor: Villa i Blombacka, Södertälje
Familj: Frun Heyam och de tre vuxna barnen Caroline, Gabriel och Joseph.

Slack ändrar villkoren – då kan chefen läsa dina konversationer: “Finns inga planer på att göra det”

Kommunikationsverktyget Slack används av drygt tusen Mittmedia-anställda varje vecka.

Slack ändrar sina integritetspolicy.
Från och med 20 april kan all data laddas ner av administratörer – även dina privata direktmeddelanden. Men Mittmedia har inga planer på att använda det.
– Företaget har ingen avsikt att spionera på medarbetarna, säger Per Olofsson, it-chef.

Om du inte redan funderar på vad du skriver till dina kollegor i Slack är det kanske dags att göra det nu. Från och med den 20 april ändrar Slack sin integritetspolicy och gör det då möjligt för administratörer med den högsta behörigheten att ladda ner kompletta logg-filer med alla meddelanden som skickats i verktyget. Inom Mittmedia finns tre personer med den behörigheten: Per Olofsson, it-chef, Robin Govik, digitalchef, och Markus Sandin, produktägare.
Men några planer på att använda den nya möjligheten har inte Mittmedia.
– Det finns inget självändamål att undersöka vilka konversationer som förs inom Mittmedia och företaget har inte för avsikt att spionera eller titta på medarbetarnas kommunikation, säger Per Olofsson, it-chef.
Så det finns inga planer att använda den här nya möjligheten?
– Nej, det finns det verkligen inte, säger Per Olofsson.

Per Olofsson.

Under våren arbetar it-avdelningen med en ny informationssäkerhetspolicy som ska klubbas före sommaren. Den kommer bland annat ta upp vid vilka situationer företaget får ta del av medarbetares kommunikation inom de verktyg som företaget tillhandahållit, som till exempel mejl och Slack.
– Det kan vara att det föreligger misstanke om att man gjort något otillbörligt, då skulle företaget kunna ha rätt att göra det. Men det ska finnas ett väldigt giltigt skäl, säger Per Olofsson.

Även tidigare har det varit möjligt för administratörer att ladda hem logg-filer i Slack, men då har användarna blivit informerade när funktionen slagits på. Så blir det alltså inte med det nya verktyget.
Slacks nya integritetspolicy börjar gälla den 20 april och innehåller flera förändringar inför att dataskyddsförordningen GDPR börjar gälla i maj. I ett uttalande till Fast Company säger man att ändringarna tillkännagavs för att följa GDPR och för att kunderna ska kunna förbereda sig för förordningens införande.

Nu drar testet med två virtuella stordeskar igång: “Blir spännande att se hur det faller ut”

Evelina Åström, deskredaktör på desken i Örebro, kommer under testveckorna att coacha reportrar i digital paketering istället för att sköta sajten.

Mittmedias deskar blir virtuella.
Under två veckors test med start på måndag tar två stordeskar hand om alla sajter.
– Det är många frågor som vi hoppas få svar på, säger Catharina Grufman, deskcoach.

Deskutredningen kom för en månad sedan med förslaget att de sju lokala deskarna under sommaren ska ersättas med två stycken stordeskar med utspridd personal. För att testa konceptet med “virtuella stordeskar” genomförs ett test med start på måndag då de befintliga deskredaktörerna jobbar i två team med ansvarar för fler sajter än sina lokala. Tanken är att testet ska ge svar på flera frågor inför beslutet om sommarbemanningen.
– Det är många saker som vi inte kan se utan att testa i verkligheten. Till exempel vad som händer med sociala medier, hur vi klarar av breakinglägen och om det påverkar vår trafik, säger Catharina Grufman, deskcoach som även suttit med i projektet.

Redan i dag finns en slags “virtuell stordesk” i Västerås, som har hand om sju sajter med personal på tre orter. Där är uppfattningen att det fungerar relativt bra. En av de orter där det blir störst förändring är Örebro, där desken i vanliga fall hanterar sin egen sajt na.se.
– Det blir spännande att se hur det faller ut. Det är ingen idé att ta ut något innan man ser hur det blir. För oss blir den största förändringen att släppa sajten, säger Evelina Åström, deskredaktör i Örebro.
I just Örebro genomförs ett utökat test där de ordinarie deskredaktörerna under två veckor ska coacha reportrarna i digitalt berättande och paketering.
– Det tror jag kan bli bra och bara bidra till något positivt. Både vi och reportrarna ser fram emot att kunna gå djupare in på paketeringen – rent krasst är vi ofta inne och putsar på rubriker och snyggar till paketeringen i dag, säger Evelina Åström.

Catharina Grufman, deskcoach.

Kritiken som förts fram mot projektet gäller främst att den lokala förankringen och kunskapen minskar när desken sitter på annat håll – men också att arbetsbelastningen på de virtuella stordeskarna riskerar att bli extrem i samband med nyhetslägen.
– Det blir mer prioritering för deskredaktörerna och det kan vara en stressfaktor i sig, säger Catharina Grufman.
Det är redan högt tempo på deskarna, ska det bli ännu högre?
– Nej, de jobbar så mycket de kan i dag. Deskredaktörerna ska göra färre saker, säger Catharina Grufman.

Deskredaktörerna är sista instans innan artiklar publiceras på nätet – i och med förändringen ställs högre krav på journalisterna tidigare i kedjan.
– Det kommer påverka reportrar och nyhetschefer som måste vara mer distinkt i sin digitala leverans. Vi vill också se om vi kan lyfta deskredaktörernas kompetens längre fram i produktionsledet, som det är nu sitter de sist och får ibland “räddas vad som räddas kan”. Vi vill flytta den kompetensen längre fram i produktionen, säger Per Åhlin, redaktionell personalchef och projektägare för deskprojektet.
Enligt Catharina Grufman blir det, egentligen, inte särskilt mycket högre krav på reportrar än i dag – för den som redan gör det man ska.
– Du ska tänka på att göra det du ska göra: Fylla i metadata ordentligt och vara noga med det du släpper ifrån dig. En liten förändring är att man kommer ha mer makt över pushar, där kommer reportrar börja pusha det som är tekniskt möjligt, säger hon.

Sporten tar fler rättigheter – sänder 250 fotbollsmatcher i sommar: “Har fått valuta för pengarna”

Bataljerna mellan lagen i herrfotbollens division ett kommer att livesändas – här ett möte från Örebrolaget BK Forward, ett av lagen i serien. Bild: Filip Erlind/Mittmedia

Sportredaktionens rättighetsjakt fortsätter.
Nu senast med herrfotbollens division ett.
– Livesport är ett innehåll som engagerar många, såväl nya som lojala användare, säger Mattias Wallström, affärsutvecklare.

Just nu går säsongerna in i varandra på sportredaktionerna. Vintersporter som ishockey, bandy och skidor byts mot sommarsporterna fotboll och folkrace. För sportens del har det varit en liveintensiv vinter. Och det lär bli än mer när fotbollssäsongen drar igång. I går blev det klart att betalnätverket Sveriges lokalnyheter sänder 70 matcher från herrarnas division ett (extern länk: Mittmedia). Sedan tidigare har det stått klart att Mittmedia och Västerbottens-Kuriren sänder över 60 matcher i damernas näst högsta division Elitettan. Utöver det blir det från de lägre serierna ett 15-tal fotbollsmatcher per region i Mittmedia. På totalen alltså över 250 fotbollsmatcher.
– I fjol sände vi jättemycket, nu i år ska vi sända de heta matcherna. När det är bra matcher går det bra men fansunderlaget har sin begränsning – det är inte värt att sända varenda match, säger Mattias Wallström, affärsutvecklare på sporten och den som hanterar rättigheterna.
Hur hinner sportredaktionen med sig med alla dessa livesändningar?
– Vi har en dialog om det varje dag, jag gör inget om jag inte har sportredaktionen i ryggen. Våra sportjournalister gör ett fantastiskt jobb och Johan Solum är en stor hjälte som roddar med allt och är spindeln i nätet tillsammans med tv-navet, säger Mattias Wallström.

Mattias Wallström.

Folkracesäsongen har redan smygstartat och där kommer Mittmedia sända flera tävlingar i en egen cup. Ett sätt att få de motorintresserad kunderna att hänga kvar längre som betalande kunder. Utöver fotbollssändningarna är Mittmedia med i kampen om rättigheterna till speedwayens högsta serie. Hur mycket rättigheterna kostar är ofta hemligt, men kostnaden under fjolåret var enligt Wallström “några hundratusen”, där en betydande del består av de två Europa league-matcherna med ÖFK som sändes.
– Jag tycker absolut att man fått valuta för pengarna sett till det stora målet som var under 2017 att få in nya kunder. Där har vi klart levererat över alla mål. Sen måste vi bli ännu bättre på att få till annonsaffären på livesport, där finns det mer att göra, säger Mattias Wallström.

Under fjolåret ledde livesändningarna till tusentals nya kunder.
– Nya kunder gick helt fantastiskt under 2017, sen har vi samma utmaning som hela företaget att behålla dem. Sporten ligger i det övre skiktet när det gäller avhopp men det skiljer inte så mycket mot andra kategorier, säger Mattias Wallström.

Lista: Så ofta PO-anmäls utgivarna – vissa inte alls: “Granskning brukar leda till anmälningar”

Daniel Nordström är den utgivaren i Mittmedia som har mest med Pressombudsmannen att göra. Bild: Tony Persson/Mittmedia

Det skiljer stort hur ofta Mittmedias utgivare PO-anmäls.
Från noll till 14 gånger på ett år.
– Vi jobbar aktivt med att folk ska anmäla oss, säger Daniel Nordström, utgivaren med flest anmälningar och fällningar.

Mittmedias titlar anmäldes totalt till Pressombudsmannen, PO, 24 gånger under 2017, visar statistik som PO:s kansli tagit fram. Fler än hälften av anmälningarna står Daniel Nordström för. Han är utgivare för titlarna i Västmanland och Stockholm utom Länstidningen Södertäljes papperstidning.
– Jag kanske har en annan syn än de andra utgivarna, jag tycker att man till viss del ska utmana systemet och våga vara publicist. Man gör det lätt för sig som utgivare om man säger nej till allt, säger han.
I andra änden av skalan finns utgivarna Hans Lindberg, Helena Nyman och Ida Ferm. Ingen av dem anmäldes en enda gång under 2017.
– Man ska inte använda PO-anmälningar som mått på journalistik men det går säkert att säga att vi kanske borde haft någon anmälan och blivit friade. Vi brukar ligga på en eller två anmälningar per år, säger Hans Lindeberg, chefredaktör på Östersunds-Posten.

Hans Lindeberg, utgivare i Jämtland.

Vad gäller fällningar spelade Daniel Nordström i en egen liga och var den utgivare i Sverige som fälldes flest gånger med nio fällningar av fem unika publiceringar.
– Om man jämför med andra tidningar så är det att betrakta som mycket, de hamnade överst i klanderligan. Normalt brukar kvällstidningarna hamnar i toppen av listan, säger Ola Sigvardsson, pressombudsman.
Daniel Nordström ser “topplaceringen” som högst tillfällig.
– Det lär det nog aldrig bli fem fällningar igen, det ser jag som tillfälligheter. Året före hade vi 16 anmälningar och noll fällningar, det var ett perfekt år, säger Daniel Nordström.
Du är ansvarig utgivare för väldigt många titlar. Hinner du med dig?
– Ja, det gör jag absolut. Jag har otroligt duktiga medarbetare som hör av sig när det behövs och jag hinner göra bedömningar.
Andra utgivare i Mittmedia har inte en enda anmälan på ett år. Vad tänker du om det?
– Jag tror aldrig att jag upplevt det själv, men om jag hade noll skulle jag fundera på om vi är för mesiga i vår journalistik. Jag skulle inte se det som positivt att inte bli anmäld – granskande journalistik brukar leda till anmälningar, säger Daniel Nordström.
Hans Lindeberg, som alltså inte behövt ha med Pressombudsmannen att göra under fjolåret, vill inte ge någon passning till sin fällningsfrekvente kollega.
– Jag har svårt att säga någonting om det. Daniel är en duktig publicist så han har nog koll på det, säger han.

De senaste åren har antalet anmälningar till PO ökat betydligt, orsaken tror Ola Sigvardsson är en kombination av att fler känner till möjligheten och att det har blivit enklare att anmäla.. Bland de anmälningar som han skickar vidare till nämnden för bedömning är otillräckliga anonymiseringar en vanlig grund.
– Tidningen anonymiserar men ger samtidigt så mycket ledtrådar till personens identitet att en större krets förstår vem det handlar om. Då har man pekat ut personen trots att den var anonymiserad, säger Ola Sigvardsson.

Så ofta anmäldes och fälldes Mittmedias utgivare under 2017
Daniel Nordström, Västmanland-Stockholm: 14 anmälningar, 9 fällningar.
Karin Näslund, Västernorrland: 2 anmälningar, 0 fällningar.
Lisa Pehrsdotter, Dala-Demokraten: 2 anmälningar, 0 fällningar.
Anders Nilsson, Örebro: 2 anmälningar, 1 fällning.
Carl-Johan Bergman, Dalarnas Tidningar: 1 anmälning, 0 fällningar.
Anna Gullberg, Gefle Dagblad: 1 anmälning, 0 fällningar.
Anders Ingvarsson, Hälsingland: 1 anmälan, 3 fällningar.
Daniel Hansson, Länstidningen Östersund (print): 1 anmälning, 0 fällningar.
Hans Lindeberg, Jämtland: 0 anmälningar, 0 fällningar.
Helena Nyman, Arbetarbladet: 0 anmälningar, 0 fällningar.
Ida Ferm, Länstidningen Södertälje (print): 0 anmälningar, 0 fällningar.
Statistiken gäller per titel, samma artikel kan alltså vara publicerad i flera titlar – då räknas varje anmälan/fällning som unik/titel. I Nordströms fall gällde fällningarna fem unika publiceringar, i Ingvarssons en. Anmälningarna görs till Pressombudsmannen, fällningarna av Pressens opinionsnämnd. Siffrorna anger anmälningar som inkommit under 2017, fällningarna är avgjorda under samma år, som alltså inte behöver vara samma som publiceringsår.

Fakta: Pressombudsmannen, PO
En fristående granskare av medier, som anslutit sig till systemet, dit allmänheten kan vända sig om de anser att en tidning eller sajt brutit mot god publicistisk sed. Pressombudsmannen kan fria en anmälan själv. Om PO däremot vill fälla en tidning går ärendet vidare till Pressens opinionsnämnd som fattar det avgörande beslutet.
PO ska också ”genom opinionsbildning verka för god publicistisk sed”. Nuvarande Pressombudsman är Ola Sigvardsson.
PO finansieras av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen och Sveriges Tidskrifter.

Olika beslut om aprilskämt – här skämtades det på första april: “Uppskattat bland läsarna”

Arbetarbladets aprilskämt engagerade många boende i Skutskär. Bild: Christoffer Urborn

Flera titlar aprilskämtade i år.
Men de flesta av Mittmedias sajter avstod skojandet.
– Det vi rapporterar ska vara sant och relevant och då blir det svårt att lura läsarna, säger Karin Näslund, ansvarig utgivare i Västernorrland.

Första april innebär traditionsenligt skämtande i medier. Men på senare år har skämtandet blivit mindre frekvent – och flera medier låter numera bli att luras även på första april. En av dem är st.nu och allehanda.se där Karin Näslund är utgivare.
– I den digitala värld vi lever i blir det svårare att säkerställa att läsarna som tog del av skämtet också tar del av uppföljningen att det var ett skämt, säger hon och menar att det i grunden är en trovärdighetsfråga.
– Med det informationsbrus som vi lever med och så mycket input hela tiden blir det svårare att separera sanningar från falskheter. Därför kan det vara onödigt att medvetet sprida osanningar. Det vi rapporterar ska vara sant och relevant och då blir det svårt att lura läsarna, säger Karin Näslund.

På Arbetarbladet i Gävle gjorde utgivaren Helena Nyman en annan bedömning. Där följde de upp en tidigare nyhet om att massabruket i Skutskär skulle investera för att få bort fabrikens lukt – med ett skämt om att befolkningen protesterade mot investeringen för att få ha kvar sin doft.
– De år vi haft aprilskämt har det varit uppskattat bland läsarna och en rolig grej att göra för redaktionen. Jag ser inte att våra läsare skulle ha svårt att förstå att vi luras med ett aprilskämt, säger Helena Nyman, ansvarig utgivare.

Hon tror inte att trovärdigheten naggas i kanten för ett aprilskämt.
– Jag tror inte att människor som verkligen betraktar en tidning som seriös ändrar uppfattning för att man har ett aprilskämt. De flesta människor vet vad det är för dag och känner igen ett aprilskämt. Men man måste göra det med lite fingertoppskänsla, säger Helena Nyman.

Så aprilskämtade Mittmedias sajter:
arbetarbladet.se: Skutskärsbor rasar – startar protestgruppen ”Rör inte vårt Skitskur” för att rädda kvar massabrukets stank
bblat.se: Bbl/AT avslöjar: Hollywoodstjärna i ”Tårtgeneralen 2” – inspelning i Köping i dag
gd.se: I sommar får Gävle historiens längsta smörgåstårta – om Kostas lyckas
lt.se: Med Kronblad vid rodret planerar S en valkampanj med tyngdpunkt på kettlebells
na.se: Lyxmat till äldre – men bara om man först laddar ner en app: ”Lite orättvist är det”
norrteljetidning.se: Netflix gör remake av Saltkråkan: ”Ett mervärde för hela Roslagen”
vlt.se: 20 meter högt rådjur på Stora torget: ”En häftig attraktion mitt i stan”
På allehanda.se, avestatidning.com, dalademokraten.se, dt.se, fagersta-posten.se, helahalsingland.se, ltz.se, nynashamnsposten.se, op.se, salaallehanda.com, st.nu och tidningenharjedalen.se fanns inga aprilskämt.