Fick tillbaka Ica-handlare med native och Facebook-annonsering – nu får de Adolf Ahlgrens stipendium

Catarina Knutsson var den enda av mottagarna som var på plats på jobbet på torsdagen när priset delades ut. Kristina Magnusson och Melinda Hednoff är på semester. Bild: Lars Norell

De vände en annonsör som slutat köpa annonser.
Med en marknadsföringsplan och behovsanalys blev resultatet lyckat – och nu har trion fått Adolf Ahlgrens stipendium.

De två Ica-butikerna hade i princip slutat handla annonser när Catarina Knutsson bestämde sig för att ta ett omtag tillsammans med affärsutvecklaren för native Kristina Magnusson och kampanjkoordinatorn Melinda Hednoff. Tillsammans med kunden gjorde de en rejäl behovsanalys och tog reda på vad kunden ville och vad som var viktigt.
– Det kom fram många saker och man märkte att de började lyssna mer och mer ju fler möten vi hade och ju mer vi hade att säga. Vi gjorde en årsplanering och en strukturerad plan, berättar Catarina Knutsson, medierådgivare.
Kundens annonsering består i dag främst av marknadsföring på Facebook och med nativeartiklar på nätet.
– Sen har vi gjort lite extra och hållit i utbildningar hos de som ska ha kontakt med oss om vad de ska göra för inlägg och hjälpt dem med en filmutbildning, säger Catarina Knutsson.

Nyckeln till framgången var samarbetet mellan trion – en affärsutvecklare för native, en kampanjkoordinator och en säljare, även om Catarina Knutsson föredrar titeln “rådgivare”.
– Det var jätteviktigt och vi har varit med alla tre på nästan alla möten. Det hade aldrig gått utan och alla har varit lika viktiga i hela projektet, säger Catarina Knutsson.

Företagsmarknadschefen Staffan Lönner var på plats i Östersund på torsdagen och delade ut stipendiet.
– När vi gör saker som vi tänkt och hjälper varandra med våra kompetenser så blir det bra och det har verkligen de här tre gjort. De har träffat kunden, lyssnat på kunden, varit kreativa och kommit med förslag som de anpassat och levererat till en nöjd kund som fortsätter jobba med oss, säger han.
Stipendiet är på 50.000 kronor som delas mellan mottagarna.

De senaste mottagarna av stipendiet:
2017: Xiu Li, data scientist, DMU.
2016: Flera säljare i Sundsvall för radioinsats.
2015: Mattias Norberg, Frida Engström och Matilda Nygren, mediesäljare i Sundsvall.
2014: Håkan Hamrin, digitial affärsutvecklare i Östersund.
2013: Jonas Ahnlund, mediesäljare i Örnsköldsvik.

Så går löneförhandlingarna – extra semesterpengar i juli att vänta: “Hinner inte till midsommar”

Foto: Leif Johansson

Årets löneförhandlingar är i full gång.
Efter fjolårets långdragna konflikt om journalistlönerna ligger man bättre i fas.
– Vi ligger bra till tidsmässigt, säger Tomas Backlund, SJF-ordförande.

De nya lönerna förhandlas just nu för fullt. För journalisternas del har förhandlingarna med klubbarna tagit paus och just nu pågår lokala diskussioner om de chefernas bedömning av medarbetarnas prestation, vilket ska vara klart nästa fredag. Därefter ska klubbförhandlingarna återupptas. Ambitionen från början var att vara klar med förhandlingarna så att de nya lönerna betalas ut före midsommar. Så blir det nu inte.
– Vi hinner inte till midsommar men målsättningen är att förhandla klart före midsommar och få ut pengarna på julilönen, säger Per Åhlin, redaktionell personalchef.
Klart är att det även i år blir fyra nivåer, men vilka det blir är inte klart ännu. Fjolårets nivåer på 200, 400, 800 och 1600 kronor fick kritik för att ha för stora hopp. Årets avtal ger ett påslag på 1,8 procent vilket är mindre än i fjol.

Tomas Backlund, ordförande i Mittmedias SJF-klubb för de fem nordliga regionerna.

Fjolårets journalistförhandlingar blev komplicerade och drog ut rejält på tiden. Först nästan ett år efter att de nya lönerna börjat gälla kunde de betalas ut.
– Det är för tidigt att säga hur det går i år. Det som är positivt är att vi ligger bra till tidsmässigt även om vi tycker att det är beklagligt att det dragit ut lite på tiden nu med arbetsgivarens förslag, säger Tomas Backlund, ordförande i norra Mittmedias journalistfack, Mittmedias största klubb.
Vad tänker du så här med fjolårets förhandlingar lite i backspegeln?
– Jag tänker framförallt att det inte var någon förhandling över huvud taget och resultatet av den kommer vi få leva med i många lönerevisioner framöver. Samtidigt är det gjort nu och det ska bli spännande att få tillbaka rapporterna från sektionsdiskussionerna och se förslaget på nivåer, säger Tomas Backlund.

Per Åhlin, redaktionell personalchef. Bild: Susanne Kvarnlöf

Från företagets sida har Per Åhlin och personalchefen Carin Andersson varit på turné i alla regioner och träffat lönesättande chefer och sektioner för att diskutera hur lönesättningen går till.
– Det har varit bra diskussioner när vi träffat chefer och fackliga företrädare gemensamt och min bild är att det finns en större förståelse för hur processen går till nu, säger Per Åhlin.
För Unionens och GS-fackets del pågår förhandlingarna och även där är förhoppningen att bli klara före midsommar så att lönerna kan betalas ut i juli. Samtidigt som lönerna för de organiserade betalas ut får också de som inte är med i facket sina nya löner.
Det ser alltså ut att bli ett extra tillskott i semesterkassan för alla anställda i Mittmedia i år.

24-sajterna i ny design – bygger på Mittmedias verktyg: “Bra att andra använder vår teknik”

Verktyget för journalister att skapa sina artiklar i, Aracua, och verktyget för säljarna att sälja annonser i, Reacher, används nu på 24-sajterna. Bild: Marcus Carlsson, Lindmark&Partner 

Nu har 24Journalistik lanserat sina nya sajter.
De är byggda på Mittmedias verktyg Aracua, Reacher och Soldr.
– Nu står vi på Soldr och kan bygga vidare på nästa steg, säger Martin Sköld, affärsutvecklare.

I höstas blev Mittmedia delägare i 24Journalistik. Nu har sajterna börjat använda Mittmedias tekniska verktyg på sina nya sajter som lanserades på måndagen.
Sajterna är byggda på plattformen Soldr, journalisterna använder produktionsverktyget Aracua och säljarna jobbar med annonsförsäljningsverktyget Reacher. Det är den första aktören utanför Mittmedia som använder verktygen.
– Det är bra för Mittmedia att andra använder vår teknik och våra plattformar. Här är det extra roligt att det är en aktör som kommer från ett helt digitalt perspektiv och inte har samma arv som vi har, säger Thomas Sundgren, produktägare för Soldr och Aracua.

Martin Sköld, affärsutvecklare.

Samtidigt som de nya verktygen började användas lanserade 24-sajterna ett nytt utseende på sina sajter.
– Designen ska vara luftig och fräsch och det tycker jag att vi har lyckats ganska bra med för att få en renare sajt, säger Martin Sköld, affärsutvecklare på 24Journalistik.
Hur har det gått med verktygen?
– Det har gått jättebra, det är en liten omställning mot den gamla plattformen som alltid när man går in i något nytt. Om man tittar på Aracua så är det extremt lättarbetat verktyg som vi kommit in bra i. Reacher är den tuffaste utmaningen för där byter vi inte bara verktyg utan säljstrategi. Vi går från att sälja “var på sajten” till “vem på sajten” och det är en stor omorganisation i hela säljkåren som vi behöver göra för att kunna få in även de större kunderna, säger Martin Sköld.

Thomas Sundgren, produktägare för Soldr och Aracua.

För Mittmedias del innebär det nya intäkter att verktyget används av andra, genom Reacher med att en andel av försäljningen går till Mittmedia. Dessutom hanterar Mittmedias kampanjkoordinatorer 24-sajternas annonser över sommaren.
– Och nu har vi utvecklat produkterna för att kunna lägga till fler organisationer så nu är det ännu enklare att lägga till fler, säger Thomas Sundgren.
Finns det intresse från andra?
– Jo, det gör det. Utan att säga för mycket blir ju ett av verktygen väldigt attraktivt när annonsaffären går ner för alla aktörer men vi går mot strömmen och levererar superfina digitala annonssiffror. Det beror delvis på teknik och plattform men också kompetens och människor, säger Thomas Sundgren.

Jimi lämnade succélaget ÖFK – kom tillbaka till Mittmedia: “Svårt att mäta värde i en idrottsförening”

Jimi Eiremo i Östersund. Bilden är tagen i mars, snön har numera smält – även i Jämtland.

Östersunds FK gjorde succé i både Allsvenskan och Europaleague.
Då lämnade säljaren Jimi Eiremo laget och kom tillbaka till Mittmedia efter två års paus.
– Jag fick en bra känsla direkt, säger han.

Jimi Eiremo lämnade Mittmedia hösten 2015 efter tio år som mediesäljare, först på Länstidningen och därefter på Östersunds-tidningar. Erbjudandet om att följa med dåvarande försäljningchefen från Mittmedia till fotbollslaget Östersunds FK och jobba som säljare var för bra för att inte hoppa på.
– Det var en chans jag inte ville tacka nej till, jag ville inte sitta här och ångra mig. Det har varit en underbar resa i två år och skitkul att gå från tusen personer på arenan i Östersund till att 5000 åker från Jämtland till London för att se laget, säger Jimi Eiremo.

Östersunds FK firar segern mot Paok på hemmaplan i augusti 2017. Bild: Fredrik Eliasson/Mittmedia

När han skrev på kontraktet var ÖFK en klubb i superettan, därefter har klubben etablerat sig i allsvenskan och slagit Europa med häpnad i Europaleague.
– Det var skitroligt att se allt bakom kulisserna och vara med och bidra. Där ser man ju vilken nytta pengarna man drar in gör. Det blir resultat på de där extra miljonerna i form av att klubben har råd att ta in en ny spelare eller vad det nu kan vara, säger Jimi Eiremo.
Men i höstas började han återigen på Mittmedia.
– Det är lite speciellt att jobba med en idrottsförening, många affärer handlar om att “tigga” pengar och det är svårt att ge tillbaka ett värde till kunderna. Med marknadsföring ger vi tillbaka ett värde till kunden – om du lägger de här pengarna ska du få ut de här pengarna i slutändan. I en idrottsklubb är det svårare att mäta de värdena, säger Jimi Eiremo.
De senaste veckorna har det stormat kring ÖFK, ordföranden Daniel Kindberg anhölls och misstänks för ekonomisk brottslighet.
– Det är väldigt tråkigt även om ingen är dömd än. Det är inte bra för klubben och det han anklagas för är ingenting som jag märkte av eller sett, säger Jimi Eiremo.

Han säger att Mittmedia förändrats en hel del under de två år han varit borta. Främst med nya förenklade datasystem, materialhantering och genom att mer se till kundnytta.
– Jag fick en bra känsla direkt. Det är spännande med en ny i stort sett helt ny säljavdelning, jag är äldst nu på mina 41 år, säger Jimi Eiremo och skrattar.

Fotboll är fortfarande ett stort intresse, för knappt 20 år sedan spelade Jimi Eiremo i då nystartade föreningen ÖFK. Han följer fortfarande laget och tränar även sonens fotbollslag. Dessutom blir det en hel del padel, där Jimi Eiremo ansvarar för ett lokalt seriespel i Östersund.
– Det är skitkul, det är en helt ny sport i stan. Vi har 56 lag som spelar seriespel och har en hemsida där vi lägger in alla resultat och följer serierna. Det är fullt drag i hallen varje kväll och är en bra och skonsam sport som vem som helst kan spela, säger han.
Dessutom har familjen en stuga i Offerdal som de gärna spenderar tid i – betydligt mer nu när Jimi Eiremo inte behöver vara på plats på Jämtkraft arena varenda hemmamatch.

Fakta: Jimi Eiremo
Ålder: 41 år.
Bor: Radhus i Östersund.
Familj: Fru och två barn, åtta och elva år.
Gör: Mediesäljare

Notiser från veckan: GDPR-premiär, nomineringar och manuell tryckerihantering

► I dag införs den nya dataskyddsförordningen GDPR, vilket får flera konsekvenser för mediebolag. Mittmedias digitalchef Robin Govik säger till Resumé att han inte är orolig och att kraven i den nya lagen inte skiljer sig så mycket jämfört med Mittmedias rutiner.
– Vi har haft ett litet försprång eftersom vi sedan några år har en tydlig datastrategi som linjerar väl med GDPR. På det sättet har vi kunnat fokusera på att fortsätta utveckla vår affär snarare än att behöva göra stora utvecklingsinsatser för att följa GDPR, säger Govik till Resumé.

►I februari drog Mittmedias metadataprojekt igång. I en bloggpost på Medium skriver utvecklaren Pontus Ekholm om projektet, vilka utmaningar som finns och hur de ska lösas – och berättar också hur projektet hänger ihop med att minska avhoppen från Plus.

►Ledarskribenten Sofia Mirjamsdotter, främst på Sundsvalls Tidning, har fått Aftonbladet kulturs utmärkelse Hummerkniven, ett pris till ”liberaler som fortfarande är liberala”.
– Det känns väldigt hedersamt, faktiskt, säger Mirjamsdotter till Aftonbladet.
Det är det sista Hummerkniven att delas ut, priset ersätts nästa år av Soppsleven till socialdemokrater som vågar vara socialdemokrater.

►Tillsammans med SVT och SR kommer Mittmedias titlar i Jämtland att samarbeta om en gemensam valdebatt om vården under hashtaggen #rättvisvard. Debatten äger rum i Östersund den 22 augusti, skriver SR Jämtland.

►Mittmedia är nominerat i två kategorier i Dagens medias tävling Årets lokala mediehus. Mittmedias kvinnliga sportjournalister kan bli Årets inspiratör, en kategori som även produktägaren Thomas Sundgren är nominerad till. Patrik Oksanen är nominerad i kategorin Årets journalist.

►Utgivaren Anders Ingvarsson är i en krönika kritisk till polisens hantering av hot mot journalister och berättar om ett fall där det tog två minuter att lägga ner en utredning om hot från en nazist. Han efterlyser ett tydligare ansvarstagande.

►Ledarskribenten Lilian Sjölund i Hälsingland får ytterligare två stipendier: Bollnäs kulturpris och Gävle kommuns kulturstpiendium, skriver bland annat Medievärlden. Sjölund har tidigare fått Region Gävleborgs kulturstipendium.

►Vi noterar avslutningsvis att manuell hantering räddat intäkter i veckan i tryckeriet i både Östersund och Sundsvall. I Östersund strulade ibladningsmaskinen och två bilagor fick läggas i manuellt i ÖP Magasin, i Sundsvall blev gratistidningen ÖA Helg, på grund av annonsmängd och bilaga, för tjock för att kunna vikas i maskin och ett fotbollslag togs in för att vika tidningen. Tidningen delas ut av Posten som kräver att den ska vara vikt på mitten.

Tipsa om notisnyheter – skicka DM på Slack eller mejla [email protected] Skicka gärna med länk till originalnyheten.

Privatmarknadschefen om Plus-siffrorna: “Ambitionen är att komma ikapp det vi missat”

Målet att antalet digitala kunder ska vara 100.000 vid årsskiftet står kvar.

De senaste veckorna har antalet Plus-kunder minskat dramatiskt.
Målet om att ha 100.000 digitala kunder vid årsskiftet står dock fast.
– Det är fortfarande vårt mål, säger Anna Joneby, privatmarknadschef.

Tidigare i dag kunde I Mittmedia berätta att antalet Plus-kunder i Mittmedia minskat med nästan 2.000 de senaste sex veckorna. Netto-tillväxten har varit svag under hela året – och accelererat under de senaste veckorna, bland annat till följd av säsongsavslutningar i flera populära vintersporter.

Anna Joneby, privatmarknadschef. Bild: Daniel Guerra/Mittmedia

Privatmarknadschefen Anna Joneby berättar att antalet kunder just nu är ungefär 5.000 färre än budgeterat och det får konsekvenser på intäktssidan.
– Vi behöver alla intäkter naturligtvis, vi har en budget för helåret och vår ambition är att komma ikapp det vi har missat hittills, säger hon.
Hur går arbetet med att minska avhoppen?
– Det är klart att man skulle önska att vi kunde se effekt omedelbart när vi gör insatser men det är i sak ett rätt trögrörligt mått. Att vi gör enkronaserbjudandet till ett engångserbjudande kommer ju till exempel inte att ha slagit igenom förrän vi nått alla som testat förut och de hoppat på igen och sedan väljer att stanna, säger Anna Joneby.

Hon lyfter också arbetet med att digitalisera printkunderna, som fortfarande är betydligt fler än de digitala kunderna.
– Vi gör stora insatser för att få med oss dem – vi vet att de är digitala nu och det är ytterst viktigt att få in dem i ett digitalt beteende i våra produkter för framtida intäkter. Här vill vi ju att de inte ska sluta vara kunder hos oss om de inte längre vill ha en papperstidning utan välja något av våra digitala alternativ, säger Anna Joneby.
Samtidigt skiljer sig beteendet bland många av de från de digitala kunderna jämfört med de klassiska tidningskunderna.
– Vissa grupper är mer hopp-på hopp-av än till exempel våra printkunder, säger Anna Joneby.

Rekordmaj på företagsmarknad – största digitala annonsintäkterna någonsin: “Ökar för varje månad”

Staffan Lönner, chef på företagsmarknad. 2018 har inneburit ökade digitala intäkter varje månad för företagsmarknad.

Över 9,6 miljoner kronor.
Den rekordsumman drog företagsmarknad in i digitala annonsintäkter i maj.
– Det är en skön bekräftelse, säger Staffan Lönner, företagsmarknadschef.

Maj är inte över än. Men redan står det klart att månaden blir den bästa någonsin för de digitala annonsintäkterna i Mittmedia.
– Det känns bra, verkligen jättekul. Det här är något som alla på företagsmarknad är delaktiga i. Våra säljare gör sitt, vår affärsutveckling och kompetensutvecklingsfunktion gör sitt och vår leveransorganisation gör sitt, säger Staffan Lönner, företagsmarknadschef.

April hade tidigare rekordet med 9,5 miljoner kronor i digitala annonsintäkter. Därmed har företagsmarknad ökat de digitala annonsintäkterna varje månad 2018.
– Att vi ökar för varje månad är väldigt viktigt och det kommer såklart att bli svårare att göra det för varje månad som går, samtidigt är måste vi göra det om vi ska leverera utifrån den strategi vi har. På det sättet är det här en skön bekräftelse, säger Staffan Lönner.
Vad är det som ligger bakom?
– Att när vi gör som vi säger att vi ska och använder de verktyg och den säljprocess som vi har så fungerar det. Är vi ute och pratar med kunderna om alla våra kanaler i kombination för att nå kundens resultat så tar vi en större andel av kundens marknadsbudget, säger Staffan Lönner.

Resultaten ligger i linje med den digitala budgeten, samtidigt går printförsäljningen fortsatt tungt.
– Det är samma utmaning som förut på print och det kommer inte att ändra sig. Vi fortsätter kämpa med den som en av alla kanaler när vi gör det bästa för kunden. Då är print en viktig del av den helheten, säger Staffan Lönner.
Samtidigt som de digitala framgångarna har trycket på den digitala leveransorganisationen som projektledare för native och campaign managers för sök och sociala medier ökat.
– Det är absolut högt tryck och det är på ett sätt tacksamt när leverans blir en trång sektor och vi ska se hur vi ska lösa de bitarna, det är svårt att rekrytera campaign managers i hela Sverige, säger Staffan Lönner.
Juni står för dörren. Håller trenden i sig får vi se ännu en rekordmånad.

Bakslag för Plus – senaste veckorna lämnar fler än som köper: “Stort problem om det fortsätter”

Plus på Mittmedias sajter har ökat antalet kunder sedan starten – men de senaste veckorna har antalet kunder för första gången minskat i sex veckor i rad.

De senaste sex veckorna har antalet Plus-kunder minskat med nästan 2.000 stycken.
Nu är flera åtgärder på gång.
– Vi behöver göra många saker samtidigt, säger Li L’Estrade, Pluschef.

Nya kunder fortsätter forsa in till Plus – sedan årsskiftet har antalet nya kunder överstigit målet varje vecka. Men under hela året har målet för nettoökning bara nåtts fyra veckor – och de senaste sex veckorna har antalet Pluskunder visat minussiffror.
– Om det skulle fortsätta på lång sikt så är det ett stort problem men vi måste följa det på sikt och inte vecka för vecka. Men det är klart att vi inte kan ha en sådan här utveckling framåt, säger Li L’Estrade, Pluschef.
Över hälften av nettominskningen kommer från sportsajterna Bandypuls och Hockeypuls där sportsäsongerna har avslutats och kunderna då valt att avsluta sina prenumerationer.
– Det är en naturlig säsongsvariation. Det finns helt enkelt inte lika mycket av det innehåll som de blev kund för och då har de avslutat, säger Li L’Estrade.

Li L’Estrade, Pluschef.

För att vända trenden, som pågått under hela året, har flera åtgärder redan vidtagits och fler är på gång.
En är den åtstramning av Plus-riktlinjerna som genomfördes förra veckan. En annan att spärra enkronas-erbjudandet för återkommande kunder och en tredje att köpa in robottexter om näringsliv, ett ämnesområde som Plus-kunderna efterfrågar mer nyheter från.
– Vi gör många åtgärder och kommer göra ännu fler framöver. Jag vill egentligen göra en åtgärd i taget och utvärdera, men här behöver vi göra flera saker samtidigt, säger Li L’Estrade.
Längre fram är planen att personalisera sajterna där varje användare får en mer unik startsida med nyheter utvalda för just den användaren.
– Vi måste personalisera innehållet ytterligare. Det är innehållet som är det viktigaste, vi har massor med intressant innehåll som kunderna riskerar att missa utan personalisering, säger Robin Govik, digitalchef.

Förra veckan, samtidigt som de skärpta riktlinjerna för Plus genomfördes, minskade nettominskningen till nära noll.
– Det kändes bra, men behöver såklart inte ha något samband, säger Li L’Estrade.
Att minska avhoppen är det stora fokuset i Mittmedia i år, hur lyckosamt har det arbetet varit så här långt med tanke på de här siffrorna?
– Det är ju fokus i hela medievärlden och ingen har löst gåtan. Vi gör många åtgärder och det jag tror kommer vara nyckeln är att vara relevanta för våra användare varenda dag så de känner ett behov av oss. Jämfört med andra gör vi väldigt mycket väldigt snabbt, säger Li L’Estrade.
Sedan Plus infördes hösten 2016 har antalet digitala kunder i Mittmedia mångdubblats. Vid årsskiftet 2017/18 passerades 50.000 Plus-kunder, en siffra som ökat ytterligare under vintern. Målet är att ha 100.000 Plus-kunder vid årsskiftet 2018/19.

Total förändring av antalet Plus-kunder i varje region vecka 15-20:
Stockholm: +104
Hälsingland: +70
Jämtland: +7
Dalarna: -136
Gävle: -157
Västernorrland: -210
Örebro: -214
Västmanland: -244
Hockeypuls: -279
Bandypuls: -877

Miljonbidrag för bättre återkoppling till reportrar: “Finns behov av personlig feedback”

Drygt 1,8 miljoner kronor betalas ut till Mittmedia från Presstödsnämnden. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Mittmedia får 1,8 miljoner kronor i bidrag.
Pengarna kommer från Presstödsnämnden.
– Det är väldigt uppskattat, varje krona gör skillnad, säger Robin Govik, digitalchef.

Mittmedia har beviljats ett utvecklingsstöd på 1 830 560 kronor kronor från Presstödsnämnden. Pengarna ska användas till att utveckla bättre sätt för reportrar att få återkoppling på hur användarna läst reporterns artiklar. Vid årsskiftet gick avtalet ut med en tidigare leverantör och sedan dess har feedbacken skett via nyhetschefer på en mer allmän och manuell nivå.
– Vi ser att det fortsatt finns ett behov av den personliga feedbacken, Chartbeat uppfattas inte som tillräckligt bra och vi saknar ett system för att med automatik ge reportern feedback. säger Robin Govik, digitalchef och den som står bakom ansökan till Presstödsnämnden.

Robin Govik, digitalchef i Mittmedia. Bild: Jan Olby/Mittmedia

Före årsskiftet landade en personlig rapport i alla reportrars mejlbox, sannolikt kommer det nyutvecklade systemet att innehålla en sådan del.
– Jag tror att vi kommer vara teknikneutrala. Det kan vara mejl, Slack eller dashboards men troligast en kombination av allt. Olika kanaler lämpar sig bra till olika saker, säger Robin Govik.
Är det här något Mittmedia hade gjort utan det här bidraget?
– Ja, men kanske inte lika snabbt. Med de här pengarna kan vi titta på färdiga lösningar som redan finns och hur vi kan anpassa dem. Annars hade vi nog försökt lösa det inom befintlig utveckling och där finns det många saker som vi vill göra, säger Robin Govik.
Enligt bidragsansökan behöver “tidningarnas skribenter hjälp med att få en djupare förståelse för sitt innehåll och hur detta tas emot av läsarna. Målet med projektet är att skapa ett innehåll som gemene man är villig att betala för samt att förlänga relationen med befintliga läsare.” Presstödsnämnden tog beslutet att bevilja ansökan på sitt möte den 11 april. Bidraget täcker bara en del av investeringen i det nya verktyget, resten står Mittmedia själva för.
Det nya verktyget för återkoppling tror Govik kommer lanseras i en första version inom de närmaste månaderna, för att sedan vidareutvecklas med nya funktioner.

Stödet går inte att söka för Mittmedia som koncern utan måste sökas tidning för tidning.
– Själva ansökningsförfarandet är oerhört krångligt och anpassat efter papperstidningar. Faktum är att Presstödsnämnden har problem att dela ut alla pengar och det skulle jag säga beror på att det är för krångligt, säger Robin Govik.
Men är det rätt att Mittmedia ska bedriva verksamhet med statliga bidrag?
– Vi spelar på samma spelregler som alla andra, finns det bidrag för digitala affärsmodeller tänker jag söka dem. Samtidigt är det en liten kompensation för statens oschyssta villkor när vi pratar till exempel om digitalmomsen, säger Robin Govik.

Virtuella stordeskar införs i sommar – trots enkätkritik: “Viktigt att titta vad som fungerat dåligt”

Nyhetsdesken i Sundsvall med deskredaktörer och liveredaktörer bevakar i dagsläget Västernorrland med sajterna allehanda.se och st.nu.

Det blir virtuella stordeskar i sommar.
Nu förhandlas förslaget med facken.
– Vår leverans påverkades inte nämnvärt under testet, säger Carl-Johan Bergman, redaktionell chef.

Under två veckor i april testades två stycken “virtuella stordeskar” istället för lokala deskar. I de virtuella stordeskarna sitter deskredaktörerna utspridda och jobbar med andra sajter än sin egen lokala. Syftet med testet var att se vilka effekter en sådan organisation skulle få inför planerna att genomföra det i sommar.
Nu har beslutet tagits om att införa stordeskar även i sommar. I dag, tisdag, återupptas förhandlingarna med journalistfacken.
– Det var ett test som efter förutsättningarna föll väl ut. Man ska ha minnet att vi inte gjorde några förändringar i arbetssätt eller scheman under testet men det fungerade ändå väl. Vår leverans mot våra användare påverkades inte nämnvärt, säger Carl-Johan Bergman, redaktionell chef.

Carl-Johan Bergman. Bild: Mikael Hellsten

I utvärderingen på 27 sidor finns bland annat en rapport av hur kpi:erna förändrats, där köpen minskade men inloggade konton hade en positiv utveckling även om resultaten varierade mellan sajterna.
– När jag läser utvärderingarna ser jag att alla som vanligt verkligen lagt sig vinn om att få det att fungera bra, säger Carl-Johan Bergman.
Om man tittar hur folk svarat i enkäten så är det fler som tycker att det fungerat dåligt än bra, hur ser du på det?
– Det är såklart viktigt att vi tittar på vad det är som fungerat dåligt respektive bra och för vilken yrkeskategori. Jag är inte förvånad över att ett test upplevs gå sämre än förväntat, det är inte så konstigt, säger Carl-Johan Bergman.
Det är flera deskredaktörer som upplevt att de kände sig oviktiga i samband med det testet. Vad säger du om det?
– Det är jättetråkigt för det är precis tvärtom. Våra deskredaktörer är en förutsättning för vår digitala journalistik och jag vill verkligen säga att de har en kompetens som vi verkligen värnar, säger Carl-Johan Bergman.

Från början var planen att de virtuella deskarna skulle bemannas med åtta deskredaktörer, efter testet är nu förslaget att tio deskredaktörer ska jobba i varje stordesk. Det ger totalt 20 tjänster över sommaren, en minskning från de cirka 30 deskredaktörer som finns i dag. Besparingen är en del av redaktionens sparkrav för året med att “spara i vardagen”.
– Vi har ett krav att minska med 30 tjänster under året och har sagt att vi ska göra det genom att spara i vardagen. Det jobbet rullar på väldigt bra ute i regionerna och det kravet kommer vi att nå, säger Carl-Johan Bergman.
Hur stor är sannolikheten att det blir virtuella stordeskar även i höst?
– Först ska sommaren utvärderas och vi får se hur det går. Det är självklart något som är rimligt att anta kan ske framåt också, men det är för tidigt att säga och jag vill inte föregripa det, säger Carl-Johan Bergman.

Margaretha Levin Blekastad.

Margaretha Levin Blekastad, ordförande i södra Mittmedias SJF-klubb, Promediaklubben, vill vänta till efter förhandlingen med att ge några specifika kommentarer.
– Rent generellt finns det för- och nackdelar med en virtuell stordesk. Risken är att man tappar lokalkännedom och att det blir mer stressigt om det händer flera saker på olika håll, säger hon.

Läs också:
Utredning föreslår: Virtuella superdeskar införs i sommar – sparar på vikarier: ”Förhandlar förslaget”
Nu drar testet med två virtuella stordeskar igång: “Blir spännande att se hur det faller ut”
Stordesk får kritik i Örebro – men extra coachning är populärt: “Vi har lärt oss massor”