Notiser från veckan: GDPR-premiär, nomineringar och manuell tryckerihantering

► I dag införs den nya dataskyddsförordningen GDPR, vilket får flera konsekvenser för mediebolag. Mittmedias digitalchef Robin Govik säger till Resumé att han inte är orolig och att kraven i den nya lagen inte skiljer sig så mycket jämfört med Mittmedias rutiner.
– Vi har haft ett litet försprång eftersom vi sedan några år har en tydlig datastrategi som linjerar väl med GDPR. På det sättet har vi kunnat fokusera på att fortsätta utveckla vår affär snarare än att behöva göra stora utvecklingsinsatser för att följa GDPR, säger Govik till Resumé.

►I februari drog Mittmedias metadataprojekt igång. I en bloggpost på Medium skriver utvecklaren Pontus Ekholm om projektet, vilka utmaningar som finns och hur de ska lösas – och berättar också hur projektet hänger ihop med att minska avhoppen från Plus.

►Ledarskribenten Sofia Mirjamsdotter, främst på Sundsvalls Tidning, har fått Aftonbladet kulturs utmärkelse Hummerkniven, ett pris till ”liberaler som fortfarande är liberala”.
– Det känns väldigt hedersamt, faktiskt, säger Mirjamsdotter till Aftonbladet.
Det är det sista Hummerkniven att delas ut, priset ersätts nästa år av Soppsleven till socialdemokrater som vågar vara socialdemokrater.

►Tillsammans med SVT och SR kommer Mittmedias titlar i Jämtland att samarbeta om en gemensam valdebatt om vården under hashtaggen #rättvisvard. Debatten äger rum i Östersund den 22 augusti, skriver SR Jämtland.

►Mittmedia är nominerat i två kategorier i Dagens medias tävling Årets lokala mediehus. Mittmedias kvinnliga sportjournalister kan bli Årets inspiratör, en kategori som även produktägaren Thomas Sundgren är nominerad till. Patrik Oksanen är nominerad i kategorin Årets journalist.

►Utgivaren Anders Ingvarsson är i en krönika kritisk till polisens hantering av hot mot journalister och berättar om ett fall där det tog två minuter att lägga ner en utredning om hot från en nazist. Han efterlyser ett tydligare ansvarstagande.

►Ledarskribenten Lilian Sjölund i Hälsingland får ytterligare två stipendier: Bollnäs kulturpris och Gävle kommuns kulturstpiendium, skriver bland annat Medievärlden. Sjölund har tidigare fått Region Gävleborgs kulturstipendium.

►Vi noterar avslutningsvis att manuell hantering räddat intäkter i veckan i tryckeriet i både Östersund och Sundsvall. I Östersund strulade ibladningsmaskinen och två bilagor fick läggas i manuellt i ÖP Magasin, i Sundsvall blev gratistidningen ÖA Helg, på grund av annonsmängd och bilaga, för tjock för att kunna vikas i maskin och ett fotbollslag togs in för att vika tidningen. Tidningen delas ut av Posten som kräver att den ska vara vikt på mitten.

Tipsa om notisnyheter – skicka DM på Slack eller mejla [email protected] Skicka gärna med länk till originalnyheten.

Privatmarknadschefen om Plus-siffrorna: “Ambitionen är att komma ikapp det vi missat”

Målet att antalet digitala kunder ska vara 100.000 vid årsskiftet står kvar.

De senaste veckorna har antalet Plus-kunder minskat dramatiskt.
Målet om att ha 100.000 digitala kunder vid årsskiftet står dock fast.
– Det är fortfarande vårt mål, säger Anna Joneby, privatmarknadschef.

Tidigare i dag kunde I Mittmedia berätta att antalet Plus-kunder i Mittmedia minskat med nästan 2.000 de senaste sex veckorna. Netto-tillväxten har varit svag under hela året – och accelererat under de senaste veckorna, bland annat till följd av säsongsavslutningar i flera populära vintersporter.

Anna Joneby, privatmarknadschef. Bild: Daniel Guerra/Mittmedia

Privatmarknadschefen Anna Joneby berättar att antalet kunder just nu är ungefär 5.000 färre än budgeterat och det får konsekvenser på intäktssidan.
– Vi behöver alla intäkter naturligtvis, vi har en budget för helåret och vår ambition är att komma ikapp det vi har missat hittills, säger hon.
Hur går arbetet med att minska avhoppen?
– Det är klart att man skulle önska att vi kunde se effekt omedelbart när vi gör insatser men det är i sak ett rätt trögrörligt mått. Att vi gör enkronaserbjudandet till ett engångserbjudande kommer ju till exempel inte att ha slagit igenom förrän vi nått alla som testat förut och de hoppat på igen och sedan väljer att stanna, säger Anna Joneby.

Hon lyfter också arbetet med att digitalisera printkunderna, som fortfarande är betydligt fler än de digitala kunderna.
– Vi gör stora insatser för att få med oss dem – vi vet att de är digitala nu och det är ytterst viktigt att få in dem i ett digitalt beteende i våra produkter för framtida intäkter. Här vill vi ju att de inte ska sluta vara kunder hos oss om de inte längre vill ha en papperstidning utan välja något av våra digitala alternativ, säger Anna Joneby.
Samtidigt skiljer sig beteendet bland många av de från de digitala kunderna jämfört med de klassiska tidningskunderna.
– Vissa grupper är mer hopp-på hopp-av än till exempel våra printkunder, säger Anna Joneby.

Rekordmaj på företagsmarknad – största digitala annonsintäkterna någonsin: “Ökar för varje månad”

Staffan Lönner, chef på företagsmarknad. 2018 har inneburit ökade digitala intäkter varje månad för företagsmarknad.

Över 9,6 miljoner kronor.
Den rekordsumman drog företagsmarknad in i digitala annonsintäkter i maj.
– Det är en skön bekräftelse, säger Staffan Lönner, företagsmarknadschef.

Maj är inte över än. Men redan står det klart att månaden blir den bästa någonsin för de digitala annonsintäkterna i Mittmedia.
– Det känns bra, verkligen jättekul. Det här är något som alla på företagsmarknad är delaktiga i. Våra säljare gör sitt, vår affärsutveckling och kompetensutvecklingsfunktion gör sitt och vår leveransorganisation gör sitt, säger Staffan Lönner, företagsmarknadschef.

April hade tidigare rekordet med 9,5 miljoner kronor i digitala annonsintäkter. Därmed har företagsmarknad ökat de digitala annonsintäkterna varje månad 2018.
– Att vi ökar för varje månad är väldigt viktigt och det kommer såklart att bli svårare att göra det för varje månad som går, samtidigt är måste vi göra det om vi ska leverera utifrån den strategi vi har. På det sättet är det här en skön bekräftelse, säger Staffan Lönner.
Vad är det som ligger bakom?
– Att när vi gör som vi säger att vi ska och använder de verktyg och den säljprocess som vi har så fungerar det. Är vi ute och pratar med kunderna om alla våra kanaler i kombination för att nå kundens resultat så tar vi en större andel av kundens marknadsbudget, säger Staffan Lönner.

Resultaten ligger i linje med den digitala budgeten, samtidigt går printförsäljningen fortsatt tungt.
– Det är samma utmaning som förut på print och det kommer inte att ändra sig. Vi fortsätter kämpa med den som en av alla kanaler när vi gör det bästa för kunden. Då är print en viktig del av den helheten, säger Staffan Lönner.
Samtidigt som de digitala framgångarna har trycket på den digitala leveransorganisationen som projektledare för native och campaign managers för sök och sociala medier ökat.
– Det är absolut högt tryck och det är på ett sätt tacksamt när leverans blir en trång sektor och vi ska se hur vi ska lösa de bitarna, det är svårt att rekrytera campaign managers i hela Sverige, säger Staffan Lönner.
Juni står för dörren. Håller trenden i sig får vi se ännu en rekordmånad.

Bakslag för Plus – senaste veckorna lämnar fler än som köper: “Stort problem om det fortsätter”

Plus på Mittmedias sajter har ökat antalet kunder sedan starten – men de senaste veckorna har antalet kunder för första gången minskat i sex veckor i rad.

De senaste sex veckorna har antalet Plus-kunder minskat med nästan 2.000 stycken.
Nu är flera åtgärder på gång.
– Vi behöver göra många saker samtidigt, säger Li L’Estrade, Pluschef.

Nya kunder fortsätter forsa in till Plus – sedan årsskiftet har antalet nya kunder överstigit målet varje vecka. Men under hela året har målet för nettoökning bara nåtts fyra veckor – och de senaste sex veckorna har antalet Pluskunder visat minussiffror.
– Om det skulle fortsätta på lång sikt så är det ett stort problem men vi måste följa det på sikt och inte vecka för vecka. Men det är klart att vi inte kan ha en sådan här utveckling framåt, säger Li L’Estrade, Pluschef.
Över hälften av nettominskningen kommer från sportsajterna Bandypuls och Hockeypuls där sportsäsongerna har avslutats och kunderna då valt att avsluta sina prenumerationer.
– Det är en naturlig säsongsvariation. Det finns helt enkelt inte lika mycket av det innehåll som de blev kund för och då har de avslutat, säger Li L’Estrade.

Li L’Estrade, Pluschef.

För att vända trenden, som pågått under hela året, har flera åtgärder redan vidtagits och fler är på gång.
En är den åtstramning av Plus-riktlinjerna som genomfördes förra veckan. En annan att spärra enkronas-erbjudandet för återkommande kunder och en tredje att köpa in robottexter om näringsliv, ett ämnesområde som Plus-kunderna efterfrågar mer nyheter från.
– Vi gör många åtgärder och kommer göra ännu fler framöver. Jag vill egentligen göra en åtgärd i taget och utvärdera, men här behöver vi göra flera saker samtidigt, säger Li L’Estrade.
Längre fram är planen att personalisera sajterna där varje användare får en mer unik startsida med nyheter utvalda för just den användaren.
– Vi måste personalisera innehållet ytterligare. Det är innehållet som är det viktigaste, vi har massor med intressant innehåll som kunderna riskerar att missa utan personalisering, säger Robin Govik, digitalchef.

Förra veckan, samtidigt som de skärpta riktlinjerna för Plus genomfördes, minskade nettominskningen till nära noll.
– Det kändes bra, men behöver såklart inte ha något samband, säger Li L’Estrade.
Att minska avhoppen är det stora fokuset i Mittmedia i år, hur lyckosamt har det arbetet varit så här långt med tanke på de här siffrorna?
– Det är ju fokus i hela medievärlden och ingen har löst gåtan. Vi gör många åtgärder och det jag tror kommer vara nyckeln är att vara relevanta för våra användare varenda dag så de känner ett behov av oss. Jämfört med andra gör vi väldigt mycket väldigt snabbt, säger Li L’Estrade.
Sedan Plus infördes hösten 2016 har antalet digitala kunder i Mittmedia mångdubblats. Vid årsskiftet 2017/18 passerades 50.000 Plus-kunder, en siffra som ökat ytterligare under vintern. Målet är att ha 100.000 Plus-kunder vid årsskiftet 2018/19.

Total förändring av antalet Plus-kunder i varje region vecka 15-20:
Stockholm: +104
Hälsingland: +70
Jämtland: +7
Dalarna: -136
Gävle: -157
Västernorrland: -210
Örebro: -214
Västmanland: -244
Hockeypuls: -279
Bandypuls: -877

Miljonbidrag för bättre återkoppling till reportrar: “Finns behov av personlig feedback”

Drygt 1,8 miljoner kronor betalas ut till Mittmedia från Presstödsnämnden. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Mittmedia får 1,8 miljoner kronor i bidrag.
Pengarna kommer från Presstödsnämnden.
– Det är väldigt uppskattat, varje krona gör skillnad, säger Robin Govik, digitalchef.

Mittmedia har beviljats ett utvecklingsstöd på 1 830 560 kronor kronor från Presstödsnämnden. Pengarna ska användas till att utveckla bättre sätt för reportrar att få återkoppling på hur användarna läst reporterns artiklar. Vid årsskiftet gick avtalet ut med en tidigare leverantör och sedan dess har feedbacken skett via nyhetschefer på en mer allmän och manuell nivå.
– Vi ser att det fortsatt finns ett behov av den personliga feedbacken, Chartbeat uppfattas inte som tillräckligt bra och vi saknar ett system för att med automatik ge reportern feedback. säger Robin Govik, digitalchef och den som står bakom ansökan till Presstödsnämnden.

Robin Govik, digitalchef i Mittmedia. Bild: Jan Olby/Mittmedia

Före årsskiftet landade en personlig rapport i alla reportrars mejlbox, sannolikt kommer det nyutvecklade systemet att innehålla en sådan del.
– Jag tror att vi kommer vara teknikneutrala. Det kan vara mejl, Slack eller dashboards men troligast en kombination av allt. Olika kanaler lämpar sig bra till olika saker, säger Robin Govik.
Är det här något Mittmedia hade gjort utan det här bidraget?
– Ja, men kanske inte lika snabbt. Med de här pengarna kan vi titta på färdiga lösningar som redan finns och hur vi kan anpassa dem. Annars hade vi nog försökt lösa det inom befintlig utveckling och där finns det många saker som vi vill göra, säger Robin Govik.
Enligt bidragsansökan behöver “tidningarnas skribenter hjälp med att få en djupare förståelse för sitt innehåll och hur detta tas emot av läsarna. Målet med projektet är att skapa ett innehåll som gemene man är villig att betala för samt att förlänga relationen med befintliga läsare.” Presstödsnämnden tog beslutet att bevilja ansökan på sitt möte den 11 april. Bidraget täcker bara en del av investeringen i det nya verktyget, resten står Mittmedia själva för.
Det nya verktyget för återkoppling tror Govik kommer lanseras i en första version inom de närmaste månaderna, för att sedan vidareutvecklas med nya funktioner.

Stödet går inte att söka för Mittmedia som koncern utan måste sökas tidning för tidning.
– Själva ansökningsförfarandet är oerhört krångligt och anpassat efter papperstidningar. Faktum är att Presstödsnämnden har problem att dela ut alla pengar och det skulle jag säga beror på att det är för krångligt, säger Robin Govik.
Men är det rätt att Mittmedia ska bedriva verksamhet med statliga bidrag?
– Vi spelar på samma spelregler som alla andra, finns det bidrag för digitala affärsmodeller tänker jag söka dem. Samtidigt är det en liten kompensation för statens oschyssta villkor när vi pratar till exempel om digitalmomsen, säger Robin Govik.

Virtuella stordeskar införs i sommar – trots enkätkritik: “Viktigt att titta vad som fungerat dåligt”

Nyhetsdesken i Sundsvall med deskredaktörer och liveredaktörer bevakar i dagsläget Västernorrland med sajterna allehanda.se och st.nu.

Det blir virtuella stordeskar i sommar.
Nu förhandlas förslaget med facken.
– Vår leverans påverkades inte nämnvärt under testet, säger Carl-Johan Bergman, redaktionell chef.

Under två veckor i april testades två stycken “virtuella stordeskar” istället för lokala deskar. I de virtuella stordeskarna sitter deskredaktörerna utspridda och jobbar med andra sajter än sin egen lokala. Syftet med testet var att se vilka effekter en sådan organisation skulle få inför planerna att genomföra det i sommar.
Nu har beslutet tagits om att införa stordeskar även i sommar. I dag, tisdag, återupptas förhandlingarna med journalistfacken.
– Det var ett test som efter förutsättningarna föll väl ut. Man ska ha minnet att vi inte gjorde några förändringar i arbetssätt eller scheman under testet men det fungerade ändå väl. Vår leverans mot våra användare påverkades inte nämnvärt, säger Carl-Johan Bergman, redaktionell chef.

Carl-Johan Bergman. Bild: Mikael Hellsten

I utvärderingen på 27 sidor finns bland annat en rapport av hur kpi:erna förändrats, där köpen minskade men inloggade konton hade en positiv utveckling även om resultaten varierade mellan sajterna.
– När jag läser utvärderingarna ser jag att alla som vanligt verkligen lagt sig vinn om att få det att fungera bra, säger Carl-Johan Bergman.
Om man tittar hur folk svarat i enkäten så är det fler som tycker att det fungerat dåligt än bra, hur ser du på det?
– Det är såklart viktigt att vi tittar på vad det är som fungerat dåligt respektive bra och för vilken yrkeskategori. Jag är inte förvånad över att ett test upplevs gå sämre än förväntat, det är inte så konstigt, säger Carl-Johan Bergman.
Det är flera deskredaktörer som upplevt att de kände sig oviktiga i samband med det testet. Vad säger du om det?
– Det är jättetråkigt för det är precis tvärtom. Våra deskredaktörer är en förutsättning för vår digitala journalistik och jag vill verkligen säga att de har en kompetens som vi verkligen värnar, säger Carl-Johan Bergman.

Från början var planen att de virtuella deskarna skulle bemannas med åtta deskredaktörer, efter testet är nu förslaget att tio deskredaktörer ska jobba i varje stordesk. Det ger totalt 20 tjänster över sommaren, en minskning från de cirka 30 deskredaktörer som finns i dag. Besparingen är en del av redaktionens sparkrav för året med att “spara i vardagen”.
– Vi har ett krav att minska med 30 tjänster under året och har sagt att vi ska göra det genom att spara i vardagen. Det jobbet rullar på väldigt bra ute i regionerna och det kravet kommer vi att nå, säger Carl-Johan Bergman.
Hur stor är sannolikheten att det blir virtuella stordeskar även i höst?
– Först ska sommaren utvärderas och vi får se hur det går. Det är självklart något som är rimligt att anta kan ske framåt också, men det är för tidigt att säga och jag vill inte föregripa det, säger Carl-Johan Bergman.

Margaretha Levin Blekastad.

Margaretha Levin Blekastad, ordförande i södra Mittmedias SJF-klubb, Promediaklubben, vill vänta till efter förhandlingen med att ge några specifika kommentarer.
– Rent generellt finns det för- och nackdelar med en virtuell stordesk. Risken är att man tappar lokalkännedom och att det blir mer stressigt om det händer flera saker på olika håll, säger hon.

Läs också:
Utredning föreslår: Virtuella superdeskar införs i sommar – sparar på vikarier: ”Förhandlar förslaget”
Nu drar testet med två virtuella stordeskar igång: “Blir spännande att se hur det faller ut”
Stordesk får kritik i Örebro – men extra coachning är populärt: “Vi har lärt oss massor”

Jacob Hilding ny utgivare för Arbetarbladet – tar över efter Helena Nyman: “Det känns jättebra”

Jacob Hilding, ny utgivare på Arbetarbladet.

Nyhetschefen Jacob Hilding tar över Arbetarbladet.
Det innebär inga större förändringar.
– Det är inga radikala skillnader, säger han.

Arbetarbladets chefredaktör Helena Nyman går vidare – till DT i Dalarna. Jacob Hilding, i dag nyhetschef och stf ansvarig utgivare, tar över.
– Det känns jättebra och är väldigt hedrande att få frågan. Arbetarbladets redaktion är ett toppengäng och det känns spännande och stort, säger han.

Jacob Hilding har under många år jobbat tillsammans med Helena Nyman, först som reporter med Nyman som nyhetschef och därefter som nyhetschef med Helena Nyman som chefredaktör.
– Vi har jobbat väldigt bra ihop och har en samsyn på hur man ska jobba. I det perspektivet är det tråkigt men jag förstår att hon tar klivet och tror att det blir en alldeles utmärkt lösning, säger Jacob Hilding.
Hur ska du sätta din prägel på Arbetarbladet?
– Min prägel är det jobb som jag och Helena har gjort tillsammans, jag delar hennes syn på hur Arbetarbladet ska jobba med den stora utmaningen att fortsätta jobba datadrivet med att få fler digitala prenumeranter. Det är inga radikala skillnader, säger Jacob Hilding.

Jacob Hilding är 36 år och bor i Sevallbo utanför Hedesunda söder om Gävle med fru och två barn.
– Vi bor på en släktgård. Det är min oas och jag har lagt ner en massa energi i den. Sedan ett par år har jag höns vilket jag tycker att fler borde skaffa, det är busenkelt och gott med ägg, säger han.
Formellt sker chefredaktörsbytet den 4 juni. Vem som fyller luckan som nyhetschef efter Jacob Hilding är inte klart ännu.

Nyman om sitt nya jobb på DT – och att lämna “sin” tidning: “Roligt att få nya utmaningar”

Helena Nyman blir ny chefredaktör för dt.se och de sex dagstidningar som hör till sajten. Bild: Catharina Hugosson/Mittmedia

Hon har varit på Arbetarbladet i över 25 år.
Nu byter Helena Nyman tidningshus och län – till DT och Dalarna.
– Det känns väldigt spännande och kul, säger hon.

För två år sedan kom Helena Nyman tillbaka till Arbetarbladet, då från SVT Västernorrland där hon jobbat som redaktionschef i ett år. Innan dess har hon jobbat på Arbetarbladet i flera roller: lokalredaktör, bilageredaktör, nattchef och nyhetschef.
– Jag har varit på Arbetarbladet i säkert 27 år så det är naturligtvis “min” tidning. Men Arbetarbladet har en framtid utan mig och jag känner att det är roligt att få nya utmaningar, säger Helena Nyman.

Hon har ingen tidigare koppling till Dalarna men utmaningarna för DT är desamma som för resten av Mittmedias regioner.
– Vi behöver ha en läsaraffär som ger oss intäkter från i dag och framöver, den papperstidningsaffär som vi har left på i 100 år håller inte på sikt. Vi ska fortsätta göra bra papperstidningar med bra innehåll – samtidigt som vi ska ha ett totalt digitalt fokus, precis som DT har, säger Helena Nyman.
Du går från en andratidning till en förstatidning, vilken skillnad är det?
– Det kanske är så att man ser på tidningen på ett lite annorlunda sätt utifrån och att läsarna har andra förväntningar på tidningen, säger Helena Nyman.

Helena Nyman är bosatt i Sandviken väster om Gävle och planerar att dagspendla till Dalarna.
– Till Falun tar det 55 minuter och jag ser inga problem med det. Jag har vuxna barn och måste inte vara hemma en viss tid. Min tanke är att vara i Falun varje dag, säger hon.
Din chef Carl-Johan Bergman är också företrädare på posten som chefredaktör på DT. Hur känns det?
– Jag har inte ens reflekterat över det. Carl-Johan kommer inte att vara inne och peta i mitt jobb, han är nog rätt glad över att få fokusera på sitt nya. Sen kanske han har goda råd eller förslag och det tar jag såklart emot, säger Helena Nyman.
På fritiden spenderar hon tid i sommarstugan vid Storsjön i Sandviken, sjunger och promenerar. Men mycket av hennes fritid är arbetsrelaterad.
– Jag tycker att det är väldigt roligt att jobba och är en extremt nyfiken person, berättar hon.

Fakta: Helena Nyman
Ålder: 55 år.
Bor: Villa i Sandviken.
Familj: Sambo, två vuxna barn.
Fritidsintressen: Sommarstuga i Storsjön utanför Sandviken. Sjunger och tar promenader.

Helena Nyman blir utgivare i Dalarna – lämnar Arbetarbladet

Helena Nyman, ny chefredaktör på dt.se. Bild: Jörgen Svendsen/Mittmedia

Arbetarbladets chefredaktör Helena Nyman byter jobb.
Hon efterträder Carl-Johan Bergman som chefredaktör och ansvarig utgivare på dt.se.

Sedan Carl-Johan Bergman utsågs till redaktionell chef i februari har han fortsatt som chefredaktör och ansvarig utgivare för dt.se och de sex papperstidningarna som hör till sajten. Nu är det klart att Helena Nyman, chefredaktör och ansvarig utgivare på Arbetarbladet i Gävle, tar över i Dalarna. Förändringen presenterades på personalmöten i Falun och Gävle nu i eftermiddag.
– Det är viktigt att DT fortsätter att ligga i framkant vad gäller journalistik digitalt och att vi lyckas behålla och få nya digitala kunder. Allt samtidigt som vi ska fortsätta att leverera lokaljournalistik i papperstidningen, eftersom väldigt, väldigt många varje dag ivrigt väntar på den, säger Helena Nyman i ett pressmeddelande.

Jacob Hilding.

Helena Nyman har varit ansvarig utgivare på Arbetarbladet i drygt två år, dit hon kom efter ett år som redaktionschef på SVT Västernorrland. Dessförinnan jobbade hon på Arbetarbladet i flera roller, bland annat nyhetschef, nattchef, bilageredaktör och lokalredaktör. Hon efterträds på Arbetarbladet av Jacob Hilding, i dag nyhetschef och stf ansvarig utgivare på tidningen.

Sakine trivs i hetluften – tar gärna ställning i obekväma frågor: “Upplevs som modig”

Sakine Madon i Västerås.

Liberala ledarskribenten Sakine Madon har alltid varit provokativ.
Som ung skrev hon krönikor om bortskämda medelklasstudenter.
– Jag är egentligen diplomatiskt lagd, berättar hon.

Vilka är Sveriges mest engagerande opinionsbildare? Frågar du sajten Idagora, som varje månad sammanställer de mest engagerade ledartexterna i den borgerliga lokal- och regionpressen, är svaret ofta Sakine Madon. Sedan hösten 2016 är hon en av två politiska redaktörer på VLT i Västerås och hon räds inte att ta ställning i de obekväma frågorna, både i sina ledartexter eller i sociala medier.
– Det är många som säger “oj, du är så modig” men jag tycker att jag är ganska försiktig och mina syskon brukade kalla mig “svennig” när vi växte upp. Jag är egentligen diplomatiskt lagd men i det svenska debattklimatet så upplevs jag väl som modig, säger Sakine Madon.

Hennes familj flydde från Turkiet några år efter en militärkupp 1980, samma år som Sakine föddes. Föräldrarna var politiskt engagerade i fackföreningsrörelsen och Sakine Madon beskriver hemmet som socialistiskt.
– Jag har ju ärvt mitt politiska intresse hemifrån, men det har aldrig funnits något krav på vad man ska tycka. Jag grubblade mycket över politik och tänkte först att jag var vänster eftersom jag var feminist. Snart insåg jag att jag är väldigt mycket emot kvotering, säger Sakine Madon.
Det politiska engagemanget tog henne till Liberala ungdomsförbundet samtidigt som hon skrev krönikor i en gratistidning. Efterhand insåg hon att opinionsbildning utanför partipolitiken var roligast och lade krutet på det.
– Jag skrev krönikor om bortskämda medelklasstudenter så redan då var det många som reagerade på det jag skrev, berättar Sakine Madon.

Efter en konflikt med tidningens chefredaktör lämnade hon tidningen. Då hörde Expressens ledarsida av sig, där hon skrev krönikor i många år. 2013 blev hon politisk redaktör på tidningen Norran i Skellefteå. Där var hon i tre år innan hon fick frågan om att jobba på VLT.
– Jag tycker det är jätteroligt och lärorikt att få lära känna en annan region i Sverige och en ny politisk kontext, säger Sakine Madon.
Hon skriver ofta om känsliga ämnen som hederskultur, yttrandefrihet och integration. I en av hennes mest omdiskuterade ledartexter från fjolåret kritiserade hon Västerås kommun för att ha separata badtider för kvinnor och män, tider som inkluderade även barn.
– Jag tycker det är fel och de låga åldersgränserna fick mig att reagera, säger hon.
Får du mycket hat och hot riktat mot dig?
– Det är inte det som präglar min dagliga vardag men visst har jag fått hot genom åren. Men hoten är försvinnande få mot allt jag får, säkert 90 procent av alla kommentarer och mejl är trevliga och jag har som policy att svara på allt. Ibland kan det vara lite tröttsamt och slitigt men jag skulle inte vilja vara utan läsarkontakten, för mig har opinionsbildandet alltid handlat om att få en dialog, säger Sakine Madon.

Sommaren 2016 sommarpratade hon i P1-programmet Sommar och pratade bland annat om flykten från Turkiet och samhällets syn på hedersvåld.
Hon är engagerad i ett nätverk som heter förortsfeminism och mycket av fritiden går, förutom familj och vänner, åt till hennes samhällsintresse.
– När jag har lite ”egentid” slutar det ju bara med att jag sitter och tittar på politiska dokumentärer och svarar på mejl, säger Sakine Madon och skrattar.
Annars är hårdrock ett stort intresse – favoritbandet är Slayer som i år inleder sin avskedsturné, hon ska se bandet i december i Stockholm. Och hon söker sig gärna utanför journalistkårens vanliga domäner.
– Det är befriande att inte bara vara bland journalister som befinner sig i homogena bubblor. Nästa sommar har jag tänkt att man borde åka till dansbandsveckan i Malung och Ullared måste jag också uppleva, säger Sakine Madon.

Fakta: Sakine Madon
Ålder: 38 år.
Bor: Huvudsta, Solna norr om Stockholm.
Gör: Politisk redaktör på VLT.
Familj: Sambo och två barn.