Mikaels analyser ska ge högre effekt – och få fler att handla annonser igen: ”Gör djupintervjuer med kunder”

Mikael Strömmer bor i Stockholm och jobbar mycket hemifrån, eller på tåg mellan olika orter i Mittmedia.

Vad upplever kunden som effekt och hur ska vi öka den.
Det är frågor som Mikael Strömmer jobbar med.
– Målet är att öka återköpsgraden, säger han.

Mikael Strömmer började i Mittmedia vid årsskiftet med titeln är head of business intelligence, alltså ansvarig för affärsintelligens. Han tillhör gruppen som jobbar med kompetensutveckling på företagsmarknad och i jobbet ingår att driva och delta i utvecklingsprojekt och framförallt att se till att de blir ordentligt utvärderade.
– Vi behöver utvärdera om en insats går bra eller dåligt och se till att göra sådant som driver oss framåt. Då behöver man ha förhållningspunkter för att bestämma vilka vi går vidare med, annars blir det en politisk fråga, säger Mikael Strömmer.

Det projekt som just nu upptar mest tid handlar om att hitta sätt att mäta effekten av en annonskampanj och förbättra den. Det är ju det som kunden vill åt. Men vad effekten är för något skiljer sig åt mellan olika kunder och kampanjer och målet med en annonskampanj kan lika gärna vara abstrakta saker, som människors inställning till ett varumärke, som konkreta: Att öka försäljningen den här veckan. Beroende på det krävs olika sätt att mäta hur effekten blev.
– När det man vill påverka är subjektivt så är det subjektiva mätmetoder som ger oss den mest relevanta informationen, helt enkelt att fråga kunden. Det är ofta jobbigt för dem som är vana att jobba med siffror och objektiva mätmetoder och det blir väldigt sällan “statistiskt säkerställt”. säger Mikael Strömmer.

Genom att bygga modeller och hjälpa kunden att utvärdera effekten kan den upplevda effekten bli högre, är tanken.
– Vi måste tillsammans med kunden titta definiera vilka mått som är relevanta för dem och låta dem sätta upp en modell för att utvärdera det. Min vision och förhoppning är att vi kan hitta en modell som har flera mätpunkter och i den bästa av världar är det lika många modeller som kunder, säger Mikael Strömmer.
En kund som upplever att kampanjerna ger önskad effekt har också större sannolikhet att köpa annonser igen. I dagsläget är det inte tillräckligt många kunder som efter avslutad annonskampanj köper igen, både i print och digitalt, och då är en bättre upplevd kampanjeffekt är ett sätt att råda bot på det.
– Vi har länge haft kunder som valt att sänka sina investeringar i tidningen men trots att vi har en stark tillväxt i de digitala kanalerna så har vi samma problematik där. Målet med det här projektet är att öka återköpsgraden, säger Mikael Strömmer.
Är Mittmedias kampanjeffekt bra i dag?
– Ärligt talat har jag ingen aning, jag vet inte. Vi håller på med djupintervjuer av ett antal kunder just nu och den bilden vi har är att de själva har sin egen modell i huvudet för att mäta det och ofta handlar det om att väga samman flera olika saker och få svar på om det “känns bra?”, säger Mikael Strömmer.

Mikael är uppvuxen i Jämtland men flyttade för ett år sedan till Stockholm för kärleken. Innan han började på Mittmedia har han varit konsult, bland annat var han inblandad i ett projekt om värdebaserad försäljning på Mittmedia, och senast kommer han från SCA skog i Jämtland.
– Jag jobbade som utvecklingschef med att utveckla deras virkesköparorganisationer att förflytta sig från virkesköpare till att sälja tjänster kring skogsavverkning, säger han.
Flytten till Stockholm var inget jämten Strömmer tog initiativ till utan blivande sambon fick övertala honom.
– Jag gjorde en lista med saker som inte gick att få i Stockholm, som närhet till skog, bastu och billigt boende. Och då hittade hon ett område som är helt perfekt så då flyttade jag ner istället och trivs väldigt bra, säger Mikael Strömmer.

Fakta: Mikael Strömmer
Ålder: 33 år.
Gör: Head of business intelligence.
Bor: Björkhagen i Stockholm.
Familj: Fästmön Anna, LO-ekonom. Mamma, pappa och bror i Östersund och en bror i Stockholm.

Elisabets son dog av drogerna – nu berättar hon om sorgen i boken “Vi begravde våra barn”

Elisabet Greek i Hudiksvall.

Elisabet Greek var på jobbet när beskedet kom.
Hennes son Björn hade hittats död efter en överdos.
– Chocken var så stor att den slog ut precis allting, berättar hon.

Det är en vanlig fredagseftermiddag på redaktionen i Hudiksvall. Elisabet Greek fredagsfikar med kollegorna när telefonen ringer hos nyhetschefen.
Det är Elisabets pappa som berättar att hennes son Björn har hittats död på golvet i sin lägenhet.
Det här är november 2015. Björn är 20 år och har hållit på med droger sedan han var 13 år. Han började även missbruka läkemedel när han var 15 år.
– Han började med hasch och när han hade hållit på i lite mer än ett år berättade han själv för oss. Det blev fullt pådrag med psykolog och socialtjänsten, alla var engagerade och han fick lämna prover i ett halvår. Vi trodde att vi fick Björn drogfri, berättar Elisabet Greek.

Men Björn blev inte drogfri. Han gick gymnasiet hos sin pappa i Uppsala och fortsatte ta droger. När och hur mycket är det ingen som vet – han skötte studierna, hade extrajobb och ett stort nätverk med vänner och familj. Efter gymnasiet ökade missbruket.
– Björn är ett skolboksexempel på hur ett missbruk kan börja med med hasch och sluta med döden. I perioder var han ren och det var efter överdoserna som han var som mest motiverad att sluta. Det är då man måste ta tag i en missbrukare – det går inte att boka in ett möte med socialtjänsten om tre veckor för de ramlar ner i återfall väldigt fort. Den här tidsaspekten är en brist i systemet, säger Elisabet.
Björns sista år i livet kantades av försök att bli ren, men också av psykisk sjukdom utlöst av missbruket. I början av november 2015 hittades han död på sitt rum och det var då som Elisabets fredagsfika avbröts av ett telefonsamtal som är alla föräldrars skräck.
– Chocken var så stor att den slog ut allting, jag blev alldeles bedövad och lamslagen. Vissa funktioner bara försvann, sen var det som att jag fick trycka på omstart på knapp efter knapp i livet, berättar Elisabet Greek.

Vi begravde våra barn, boken som Elisabet varit redaktör för tillsammans med Mari Rickardsson och Tina Rydberg.

Orden har alltid varit hennes element och tidigt efter Björns död började hon skriva om sorgen. Krönikan “Jag är hans mamma i evighet” lästes av tiotusentals när den publicerades på flera sajter i Mittmedia. I vintras kom en bok ut, som består av både Elisabets historia och 32 andra mödrar som förlorat sina barn i drogberoendet. Den heter “Vi begravde våra barn”.
– Att begrava mitt barn var det absolut svåraste jag gjort i livet. Egentligen är det en helt omöjlig sak att göra, säger hon.
Bokens 33 berättelser är alltifrån långa historier till korta dikter och hälsningar till barn som inte längre finns i livet. Hon har varit redaktör för den tillsammans med Tina Rydberg och Mari Rickardsson. Ingen av berättelserna slutar lyckligt.
– Något jag också tycker behöver lyftas i drogdebatten är att vi kommer från ordnade förhållanden. Missbruket kan drabba alla, inte bara socialt utsatta från dysfunktionella förhållanden. Det behandlas fortfarande som ett socialt problem men så är det inte, säger Elisabet Greek.

Att få tag på droger är enkelt i dag, de är bara ett klick bort på nätet och skickas med posten. Samtidig lyfts också frågan om legalisering av cannabis allt oftare.
– Jag blir så vansinnigt upprörd över den synen på droger och bland annat genom att berätta Björns historia försöker jag nå ut med det här. Att cannabis inte är värre än alkohol är ren bullshit, säger Elisabet Greek
Hon lämnade aldrig in någon IVO-anmälan efter Björns död och hon ser inga påtagliga luckor i hennes och samhällets kamp för att få honom att bryta sitt beroende.
– Jag känner mig fullständigt trygg i att jag har gjort precis allt jag kunnat för Björn och jag försöker så gott det går att värja mig mot tankar att det var “den och dens fel”. Jag tror att alla har gjort så gott de har kunnat men vi behöver veta bättre hur missbruk fungerar och vad som behövs för att få bukt med det, säger Elisabet Greek.

Elisabet började jobba i Hudiksvall 2007, då som redigerare och biträdande nattchef för tidningarna i Hälsingland. Då hade hon en ettårig journalistutbildning i bagaget, en fil mag i engelska och litteraturvetenskap och flera kortare vikariat på olika tidningar. När hon fick det fasta jobbet på Hälsingetidningar flyttade familjen till Hudiksvall från Uppsala. Numera är hon reporter men hoppar även in som familjeredaktör och insändarredaktör.

Fakta: Elisabet Greek
Ålder: 48 år.
Gör: Multireporter.
Bor: I ett grönt radhus i Hudiksvall.
Familj: Maken Anders, sönerna Frej, 17, Birk, 18, och Björn som skulle ha fyllt 23 om han levt. Bonusdöttrarna Liv, 18, och Lollo, 16. Hunden Sally.

Läs tidigare Måndagsmöten:
Värvas till schweizisk klubb – nu tar Oskar tjänstledigt: “En superhäftig livserfarenhet”
Jimi lämnade succélaget ÖFK – kom tillbaka till Mittmedia: “Svårt att mäta värde i en idrottsförening”
Sakine trivs i hetluften – tar gärna ställning i obekväma frågor: “Upplevs som modig”

Värvas till schweizisk klubb – nu tar Oskar tjänstledigt: “En superhäftig livserfarenhet”

Oskar Lund i Sundsvall, iklädd UHC Lok Reinachs matchtröja.

Sportjournalisten Oskar Lund blir utlandsproffs i höst.
I schweiziska Reinach ska han hjälpa innebandylaget upp till andraligan.
– Jag blir rik på erfarenheter, säger Oskar Lund.

Innebandykarriären började hemma i källaren i Sundsvall där Oskar Lund som barn drog ihop ett lag som spelade en gång i veckan. Det fortsatte i olika klubbar och som högst har han spelat i näst högsta serien i Sverige och vunnit junior-SM. Men jobbet som sportjournalist har alltid gått först.
– Det blev svårare att kombinera med en full elitsatsning, men jag har fortsatt att spela på lägre nivå även om jag alltid satsat på jobbet, säger Oskar Lund.
Men nu väntar ett utlandsäventyr. I mitten av augusti går flytten till Schweiz och den lilla staden Reinach. Laget UHC Lok Reinach spelar i tredjeligan men siktar på att ta sig uppåt i seriesystemet. Till sin hjälp tar de Lund.
– Jag har en kompis som spelade med klubben förra säsongen och som ska vara kvar där. Gissningsvis har han väl tipsat om lite spelare och i vintras fick jag frågan om jag var intresserad, säger Oskar Lund.

Det direkta svaret från honom var ett skratt och ett “det vore jättekul, men det går ju inte”. Men under våren svängde pendeln.
– De frågade igen och då började jag tänka att det var ett spännande äventyr och samtidigt planerade min sambo att göra praktik på annan ort och då kändes det tajmingmässigt mer perfekt, säger Oskar Lund.
Så han tog upp frågan med sina chefer på sporten – som gav honom stöd att hoppa ombord på utlandsäventyret.
– Det fanns en viss oro hur det skulle påverka mitt jobb och min framtid. Jag har ju mitt drömjobb som sportjournalist och hade aldrig gjort det om jag hade känt att det äventyrat jobbet. Men jag är jättetacksam över den dialog vi hade och kände att jag fick ett stöd att göra det, säger Oskar Lund.
Är det en pojkdröm som går i uppfyllelse, att vara proffs utomlands?
– Det är mer en livsupplevelse att bo utomlands och testa på det. Jag ser det som en superhäftig upplevelse och en livserfarenhet snarare än en barndomsdröm, säger Oskar Lund.
Blir du rik?
– Haha, näe. Eller jo, på erfarenheter.
Hans tjänstledighet börjar i mitten av augusti och sträcker sig till våren 2019, lite beroende hur det går för det schweiziska laget. Förutom att spela kommer han träna ett ungdomslag och förmodligen ha något extrajobb vid sidan om.

Sportjournalistjobbet kan tyckas naturligt med en mamma som är journalist och en pappa som är idrottslärare. Oskar Lund började sin bana på Dagbladets sportredaktion med en praktikplats på högstadiet och jobbade sedan på Sundsvalls Tidnings ungdomsredaktion Unga ST.
– Efter det kom jag tillbaka till Dagbladet där jag fick fast anställning samtidigt som jag pluggade. Förutom en vända på Expressen har jag jobbat på någon av tidningarna i Sundsvall sen högstadiet, säger Oskar Lund.

Från början lockade skrivandet. Numera är Oskar Lund en välmeriterad tv-profil som ofta syns i Mittmedias olika sportsändningar.
– Det blev en ny utmaning när vi började göra mer tv, jag fick en liten kick av det. Det liknar lite idrotten, man förbereder sig, ska ut och leverera och sen är man ganska slut efteråt. Det blir väldigt äkta, tv är ett bra sätt att förmedla känslor, säger Oskar Lund.

Fakta: Oskar Lund
Ålder: 30 år.
Gör: Sportjournalist.
Bor: Lägenhet på Södermalm i Sundsvall.
Familj: Sambo. Mamma, pappa och två yngre systrar.

Jimi lämnade succélaget ÖFK – kom tillbaka till Mittmedia: “Svårt att mäta värde i en idrottsförening”

Jimi Eiremo i Östersund. Bilden är tagen i mars, snön har numera smält – även i Jämtland.

Östersunds FK gjorde succé i både Allsvenskan och Europaleague.
Då lämnade säljaren Jimi Eiremo laget och kom tillbaka till Mittmedia efter två års paus.
– Jag fick en bra känsla direkt, säger han.

Jimi Eiremo lämnade Mittmedia hösten 2015 efter tio år som mediesäljare, först på Länstidningen och därefter på Östersunds-tidningar. Erbjudandet om att följa med dåvarande försäljningchefen från Mittmedia till fotbollslaget Östersunds FK och jobba som säljare var för bra för att inte hoppa på.
– Det var en chans jag inte ville tacka nej till, jag ville inte sitta här och ångra mig. Det har varit en underbar resa i två år och skitkul att gå från tusen personer på arenan i Östersund till att 5000 åker från Jämtland till London för att se laget, säger Jimi Eiremo.

Östersunds FK firar segern mot Paok på hemmaplan i augusti 2017. Bild: Fredrik Eliasson/Mittmedia

När han skrev på kontraktet var ÖFK en klubb i superettan, därefter har klubben etablerat sig i allsvenskan och slagit Europa med häpnad i Europaleague.
– Det var skitroligt att se allt bakom kulisserna och vara med och bidra. Där ser man ju vilken nytta pengarna man drar in gör. Det blir resultat på de där extra miljonerna i form av att klubben har råd att ta in en ny spelare eller vad det nu kan vara, säger Jimi Eiremo.
Men i höstas började han återigen på Mittmedia.
– Det är lite speciellt att jobba med en idrottsförening, många affärer handlar om att “tigga” pengar och det är svårt att ge tillbaka ett värde till kunderna. Med marknadsföring ger vi tillbaka ett värde till kunden – om du lägger de här pengarna ska du få ut de här pengarna i slutändan. I en idrottsklubb är det svårare att mäta de värdena, säger Jimi Eiremo.
De senaste veckorna har det stormat kring ÖFK, ordföranden Daniel Kindberg anhölls och misstänks för ekonomisk brottslighet.
– Det är väldigt tråkigt även om ingen är dömd än. Det är inte bra för klubben och det han anklagas för är ingenting som jag märkte av eller sett, säger Jimi Eiremo.

Han säger att Mittmedia förändrats en hel del under de två år han varit borta. Främst med nya förenklade datasystem, materialhantering och genom att mer se till kundnytta.
– Jag fick en bra känsla direkt. Det är spännande med en ny i stort sett helt ny säljavdelning, jag är äldst nu på mina 41 år, säger Jimi Eiremo och skrattar.

Fotboll är fortfarande ett stort intresse, för knappt 20 år sedan spelade Jimi Eiremo i då nystartade föreningen ÖFK. Han följer fortfarande laget och tränar även sonens fotbollslag. Dessutom blir det en hel del padel, där Jimi Eiremo ansvarar för ett lokalt seriespel i Östersund.
– Det är skitkul, det är en helt ny sport i stan. Vi har 56 lag som spelar seriespel och har en hemsida där vi lägger in alla resultat och följer serierna. Det är fullt drag i hallen varje kväll och är en bra och skonsam sport som vem som helst kan spela, säger han.
Dessutom har familjen en stuga i Offerdal som de gärna spenderar tid i – betydligt mer nu när Jimi Eiremo inte behöver vara på plats på Jämtkraft arena varenda hemmamatch.

Fakta: Jimi Eiremo
Ålder: 41 år.
Bor: Radhus i Östersund.
Familj: Fru och två barn, åtta och elva år.
Gör: Mediesäljare

Sakine trivs i hetluften – tar gärna ställning i obekväma frågor: “Upplevs som modig”

Sakine Madon i Västerås.

Liberala ledarskribenten Sakine Madon har alltid varit provokativ.
Som ung skrev hon krönikor om bortskämda medelklasstudenter.
– Jag är egentligen diplomatiskt lagd, berättar hon.

Vilka är Sveriges mest engagerande opinionsbildare? Frågar du sajten Idagora, som varje månad sammanställer de mest engagerade ledartexterna i den borgerliga lokal- och regionpressen, är svaret ofta Sakine Madon. Sedan hösten 2016 är hon en av två politiska redaktörer på VLT i Västerås och hon räds inte att ta ställning i de obekväma frågorna, både i sina ledartexter eller i sociala medier.
– Det är många som säger “oj, du är så modig” men jag tycker att jag är ganska försiktig och mina syskon brukade kalla mig “svennig” när vi växte upp. Jag är egentligen diplomatiskt lagd men i det svenska debattklimatet så upplevs jag väl som modig, säger Sakine Madon.

Hennes familj flydde från Turkiet några år efter en militärkupp 1980, samma år som Sakine föddes. Föräldrarna var politiskt engagerade i fackföreningsrörelsen och Sakine Madon beskriver hemmet som socialistiskt.
– Jag har ju ärvt mitt politiska intresse hemifrån, men det har aldrig funnits något krav på vad man ska tycka. Jag grubblade mycket över politik och tänkte först att jag var vänster eftersom jag var feminist. Snart insåg jag att jag är väldigt mycket emot kvotering, säger Sakine Madon.
Det politiska engagemanget tog henne till Liberala ungdomsförbundet samtidigt som hon skrev krönikor i en gratistidning. Efterhand insåg hon att opinionsbildning utanför partipolitiken var roligast och lade krutet på det.
– Jag skrev krönikor om bortskämda medelklasstudenter så redan då var det många som reagerade på det jag skrev, berättar Sakine Madon.

Efter en konflikt med tidningens chefredaktör lämnade hon tidningen. Då hörde Expressens ledarsida av sig, där hon skrev krönikor i många år. 2013 blev hon politisk redaktör på tidningen Norran i Skellefteå. Där var hon i tre år innan hon fick frågan om att jobba på VLT.
– Jag tycker det är jätteroligt och lärorikt att få lära känna en annan region i Sverige och en ny politisk kontext, säger Sakine Madon.
Hon skriver ofta om känsliga ämnen som hederskultur, yttrandefrihet och integration. I en av hennes mest omdiskuterade ledartexter från fjolåret kritiserade hon Västerås kommun för att ha separata badtider för kvinnor och män, tider som inkluderade även barn.
– Jag tycker det är fel och de låga åldersgränserna fick mig att reagera, säger hon.
Får du mycket hat och hot riktat mot dig?
– Det är inte det som präglar min dagliga vardag men visst har jag fått hot genom åren. Men hoten är försvinnande få mot allt jag får, säkert 90 procent av alla kommentarer och mejl är trevliga och jag har som policy att svara på allt. Ibland kan det vara lite tröttsamt och slitigt men jag skulle inte vilja vara utan läsarkontakten, för mig har opinionsbildandet alltid handlat om att få en dialog, säger Sakine Madon.

Sommaren 2016 sommarpratade hon i P1-programmet Sommar och pratade bland annat om flykten från Turkiet och samhällets syn på hedersvåld.
Hon är engagerad i ett nätverk som heter förortsfeminism och mycket av fritiden går, förutom familj och vänner, åt till hennes samhällsintresse.
– När jag har lite ”egentid” slutar det ju bara med att jag sitter och tittar på politiska dokumentärer och svarar på mejl, säger Sakine Madon och skrattar.
Annars är hårdrock ett stort intresse – favoritbandet är Slayer som i år inleder sin avskedsturné, hon ska se bandet i december i Stockholm. Och hon söker sig gärna utanför journalistkårens vanliga domäner.
– Det är befriande att inte bara vara bland journalister som befinner sig i homogena bubblor. Nästa sommar har jag tänkt att man borde åka till dansbandsveckan i Malung och Ullared måste jag också uppleva, säger Sakine Madon.

Fakta: Sakine Madon
Ålder: 38 år.
Bor: Huvudsta, Solna norr om Stockholm.
Gör: Politisk redaktör på VLT.
Familj: Sambo och två barn.

Nyanställda Sandra ville bli bästa säljaren – lyckades på tre månader: “Tycker om att sätta mål”

Sandra Rudman i Västerås.

Mediesäljaren Sandra Rudman har gjort en raketkarriär.
Från att hon anställdes tog det tre månader att bli Månadens säljare.
– Om man guidar kunderna rätt ser man effekt och då tjänar de mer pengar – som de kan använda till marknadsföring, säger hon.

Västeråsaren Sandra Rudman hade börjat ledsna på att gå upp vid fem på morgonen och pendla till Stockholm. Då fick hon tips om att VLT sökte säljare och tog kontakt med rekryteringsfirman och blev snabbt nyfiken.
– Jag drivs av att göra affärer. Jag älskar sälj, det är det roligaste man kan göra, säger hon.
Som ny säljare fick hon en kundlista som “inte var någon godispåse direkt” med flera kunder som inte längre köpte så mycket. Hennes första steg var att bjuda in varje företag till ett möte för att få höra deras åsikter om varför de lade sina marknadsföringspengar på annat håll.
– För vissa var vi bara papperstidningen och då får man berätta om vad vi faktiskt har att erbjuda. Sedan bokade jag in separata möten med respektive marknadsansvarig och såg till att göra grundläggande behovsanalyser, något som många saknade. Sedan gjorde vi upp marknadsföringsplaner och började jobba långsiktigt, säger Sandra Rudman.

Arbetet gav snabbt resultat. En bilhandlare som knappt annonserat alls tidigare flyttade över stora pengar och fler annonsörer följde efter.
– Det finns ingen i Västmanland som slår oss räckviddsmässigt och jag ser det som självklart att våra kunder ska välja oss. Vi kan erbjuda helheten och en kontinuerlig kontakt med kunden och till och med guida kunden i hur de ska märka av marknadsföringen, säger Sandra Rudman.
När hon anställdes satte hon, halvt på skämt – halvt på allvar, upp ett mål: Att bli Mittmedias bästa säljare.
– Jag frågade hur lång tid det skulle ta och vad som var rekordet, minns hon och skrattar.
I november i fjol tilldelades hon priset som Månadens säljare i Mittmedia – så det går att säga att hon lyckades redan efter tre och en halv månad.
– Jag tycker om att sätta mål och ta mig dit, säger Sandra Rudman.

Från den första maj väntar en ny tjänst för Sandra Rudman, då blir hon säljledare i Västerås och ska coacha sina kollegor samtidigt som hon behåller några av sina större kunder.
– Det ska bli väldigt spännande och intressant. Jag ser fram emot det och hoppas att jag ska kunna inspirera mina kollegor och följa med på säljmöten och bidra med hur man ska tänka långsiktigt, säger hon.
Just längre kampanjer och lång framförhållning är hon van vid från tidigare säljjobb, något som skiljer sig mot den klassiska lokaltidningsförsäljningen med kortsiktiga lösningar och införsäljning på telefon till morgondagens tidning.
– Det har jag varit ganska tydlig med till mina kunder att det inte kommer generera något i längden, då är det mycket bättre att sätta sig ner och göra en längre strategi. Om man guidar kunderna rätt ser man effekt och då tjänar de mer pengar – vilket gör att de har mer pengar till marknadsföring, säger Sandra Rudman.

På fritiden tränar hon mycket – och kompletterar med att äta “extremt mycket” godis.
– Träningen är min lugna stund i vardagen. Jag har alltid varit en sådan som stressar mycket och när jag tränar hinner jag reflektera över dagarna och funderar över hur mina säljmöten ser ut, berättar Sandra Rudman.
När hon har tid och möjlighet har åker hon ut och pussar och kramar på familjens 24-åriga häst som nu lever ett lugnt pensionärsliv på en gård utanför Västerås.

Fakta: Sandra Rudman
Bor: Västerås
Ålder: 33 år
Gör: Säljledare.
Familj: Singel.

Madelenes får ger stickade ylletröjor – stoppade tågtrafiken när de rymde: “Jag gick under jorden totalt”

Madelene Linderstam i egenstickad kofta, halsduk och mössa.

Fyra timmar per dag lägger Madelene Linderstam på att sticka.
Drömmen är att “slöjda hela sin garderob”.
– Alla borde prova att sticka, säger hon.

Det började när Madelene Linderstam väntade sitt första barn och hon tänkte att hon skulle skaffa sig en hobby vid sidan om jobbet. Valet föll på virkning men efter att tag bytte hon virknål mot stickor. Och där är hon fast.
– Jag stickar kanske fyra timmar om dagen och då jobbar jag och har barn. Det låter klyschigt men det är så bra för jag sitter framför en skärm hela dagarna och då gör jag inte det hemma också. Det är det ultimata pysslet för en person som inte kan sitta still, säger Madelene Linderstam.
Det vanligaste invändningen mot att börja sticka är just att tålamodet inte räcker till, berättar hon. Men det stämmer inte alls.
– Jag är världens mest rastlösa person men det händer något hela tiden men du måste ändå sitta still. Det är extremt avkopplande, säger Madelene.

De tre fåren på Madelenes gård. Bus är linslusen längst fram, bakom syns Morsan och Trean.

Hemma på gården i Mehedeby finns tre stycken Gästrikefår: Morsan, Bus och Trean. Men det är inte lammkött som lockar – utan fårull. För Madelene är en riktig “garnsnobb” berättar hon, som är noga med varifrån garnet hon använder kommer och då är de tre vandrande ullproducenterna ett trevligt litet tillskott till garnbudgeten.
– Vi klipper dem två gånger per år, det blir ungefär fyra pappkassar med ull som räcker ungefär till en tröja. De är jävligt softa och enkla att sköta. När de inte rymmer, konstaterar Madelene Linderstam.
Jag hörde att det varit en “liten incident” härom veckan?
– Ja, det är helt sinnessjukt att själv bli en nyhet. Jag får ett samtal från min granne som säger att “fåren är på järnvägen”. Tågen stod stilla och en kompis fick åka och rädda upp det. Trafikverkets representanter var inte jätteglada. Men det löste sig och när jag kom tillbaka till jobbet är det någon jävel som filmat fåren och skickat till SVT som gjort en grej på det. Jag gick under jorden totalt, säger Madelene och skrattar.
Efter några dagars husarrest fick fåren komma ut i hagen igen men rymde snart igen – nu står en investering i elstängsel högt på inköpslistan.

Tillsammans med två vänner driver Madelene podden Stickkontakt där de pratar om stickning och garn. Podden kommer ut varannan vecka och de tre stickarna åker också ut på event för att prata om sitt handarbete.
– Utifrån låter det konstigt att ha en podd varannan vecka i ett smalt ämne och vi är extremt nördiga och väldigt smala. Men det finns väldigt många stickare och vi riktar oss mot de digitala stickarna. Vi får extremt mycket kärlek från våra lyssnare, det blir en härlig bekräftelse, säger Madelene.

Även på jobbet blir det mycket stickande: I telefonmöten, på lunchen eller närhelst tillfälle ges. Sedan 2016 är Madelene Linderstam nyhetschef på Gefle Dagblad, före det jobbade hon som webbredaktör på Arbetarbladet och som fotograf på Gefle Dagblad.
– Jag älskar det här jobbet och gillar stressen, det är mitt heroin. Jag tycker inte om när det är lugnt utan tycker väldigt mycket om när det händer mycket mycket och är heta nyhetslägen, säger Madelene Linderstam.

Madelenes bästa tips för att börja sticka:
“Slacka mig! Jag kommer kasta dig rakt in i fördärvet.”
“Kolla på Youtube, följ stickare på Instagram eller lyssna på en podd. Det är väldigt inspirerande.”
“Börja med något du vill ha, det är den bästa moroten. Lägg inte ribban för lågt, läs en rad i taget och gör som det står att du ska göra.”
“Köp bra grejer från början. Det är ju lite av en prylsport med stickor och garn.”

Fakta: Madelene Linderstam
Ålder: 31 år.
Bor: Mehedeby, tre mil söder om Gävle.
Familj: Man och två barn. Tre får och en katt.
Gör: Nyhetschef på Gefle Dagblad.

Lisa flyttade hem till Sverige – efter 16 år i USA: “Kommer aldrig att ha allting nära mig”

Lisa Nordin i Örebro.

1995 gick flyttlasset från Kumla över Atlanten.
16 år senare flyttade Lisa Nordin, säljcoach på kundcentret, tillbaka.
– Det var en stor omställning att komma till Sverige, berättar hon.

Som säljcoach hjälper Lisa Nordin sina kollegor att bemöta kunderna som ringer in till kundcentret i Örebro, när hon inte själv sitter i telefon för att hjälpa kunderna.
– Jag sitter med och lyssnar när kollegan pratar med kunderna och ger tips på vad som går att förbättra och ser till så att vi följer vår servicepolicy, säger Lisa Nordin.
Hon började på kundcentret i september 2015. Då hade hon bott i Sverige i fyra år. Innan det var hon i 16 år bosatt i North Carolina i östra USA.
– Min pappa jobbade på Ericsson och fick jobb där. Tanken var att vi skulle vara där i ett år men vi trivdes och blev kvar, säger Lisa Nordin.

Hon var sex år när familjen flyttade västerut. Som 22-åring bestämde hon sig för att prova på livet i Sverige.
– Vi hade alltid varit i Sverige på somrarna och hälsat på släkten men det var helt annorlunda att flytta hit och komma in i kulturen och folks vardag. Det var en stor omställning och ganska svårt att anpassa sig, berättar Lisa Nordin.
Något som skiljer sig åt mellan länderna är mentalitet – det svenska introverta och det amerikanska extroverta. På det temat har hon flera exempel.
– I Sverige kan det vara så att man träffas på en fest och snackar med någon. Sen får man en vänförfrågan på Facebook men när man ses på stan så kollar personen ner i mobilen och undviker ögonkontakt. Den sociala biten saknar jag från USA, det är en helt annan öppenhet och det var svårt att anpassa sig till det, säger Lisa Nordin.
Annars är det framförallt vännerna som hon saknar.
– Här saknar jag mina vänner och när jag var där så saknar jag min familj. Så på något vis kommer jag aldrig att vara hel, jag kommer aldrig att ha allting nära mig. Men man får försöka göra det bästa av situationen med Facetime och Skype och åka dit och hälsa på, säger Lisa Nordin.

Med sig från USA tog hon ett intresse för amerikansk fotboll och genom den träffade hon sin franske sambo Ceasar, spelare i det lokala laget Örebro black knights. Så nu finns ett land till på familjelistan – men båda trivs i Sverige och nu letar de efter hus, gärna i trakterna kring Hallsberg.
– Vi är sugna på att flytta ut på landet, gärna med närhet till skog och friluftsliv. Nu blir det Sverige ett tag framöver, konstaterar Lisa Nordin.
Annars tog sporten dem båda till Brisbane i Australien under ett halvår 2014. Lisas sambo spelade amerikansk fotboll och som “spelarfru” jobbade hon som städerska.
– Han spelade för att det var kul, det var inga pengar i sporten där han spelade. Men det var ett jättebra tillfälle att följa med och jag har alltid velat åka till Australien, säger Lisa Nordin.

På kundcentret jobbar hon inom prenumerationsavdelningen med fakturor, adressändringar och digital hjälp. Några gånger har hon varit ute på olika mässor runt om i Mittmedias område och hjälpt kunder öga mot öga istället för öra mot öra.
– Jag älskar ju att prata med folk, det tror jag att jag fått med mig från USA, och det är lättare att träffas och kunna visa än att bara förklara över telefon, säger Lisa Nordin.

Fakta: Lisa Nordin
Ålder: 29 år.
Bor: Lägenhet i Örebro.
Gör: Säljcoach på kundcentret.
Familj: Sambon Ceasar.

Elias komponerar klassisk musik – vann DJ-tävling på inneställe: “Allt utom musiken är en sidogrej”

Elias Zazi i Södertälje. Bild: Oskar Nord

Efter att ha jobbat som elevassistent, laboratorieingenjör och drivit färghandel har Elias Zazi hittat hem.
Sedan årsskiftet är han kulturredaktör på Länstidningen i Södertälje.
– Musik är min stora hobby, säger han.

Elias Zazis föräldrar flydde från krigets Libanon när han var 11 år. Efter att ha bott i Älvkarleby, Sala och Hallstahammar bosatte sig familjen till slut i Södertälje där det fanns släktingar. Elias har blivit kvar i staden, men uppskattar också tiden på de andra orterna.
– Hade vi bott i Södertälje hela tiden har vi kanske inte haft det svenska språket vi har. Vi växte upp bland svenskar, pratade och lekte med svenska kompisar, säger han.

Det var musikintresset som fick honom att ringa till Länstidningens redaktion 1999 för att klaga på den undermåliga bevakningen av orientalisk musik.
– De sa att de inte hade någon som kunde skriva om det så jag skrev ner fakta som de utgick från och så gjorde de en stor artikel om assyrisk/syriansk musik. Sedan frågade de mig om jag kunde tänka mig att recensera. Jag svarade “vad är en recension?”, minns Elias Zazi.
Vad som var en recension lärde han sig snabbt och det blev runt 20 sådana per år av både orientalisk och västerländsk musik samtidigt som Elias jobbade som laboratorieingenjör på Astra Zeneca. Och även om han haft många andra jobb har musiken alltid stått i centrum. Elevassistent, färghandlare och jobb i kiosker är några av de yrken han hunnit med.
– Musik är min stora hobby. Allt annat är en sidogrej, säger Elias Zazi.
Och på det temat kan han också sätta DJ på visitkortet – i början av 80-talet vann han en DJ-tävling på innestället Studion i Stockholm och under några år vände Elias Zazi plattor i Stockholms nattliv.

Numera är det egna kompositioner av klassisk musik som står i fokus för hans musikskapande.
– I slutet av 90-talet skrev jag en sats till en stråkkvartett utan att ha gått några kurser. Jag kontaktade en professor på Musikhögskolan som läste noterna och kunde rekommendera en lärare, berättar Elias Zazi.
Elias tog lektioner i komposition för läraren och har därefter skrivit klart sin stråkkvartett och har också skrivit en pianotrio som ensembler framfört. Det finns inspelningar och just nu jobbar han med att lägga ut dem på Youtube.
Ett annat engagemang är i kulturföreningen Mezzopotelge med både kör- och musikverksamhet.
– Samtidigt försöker jag skriva en komplett bok som handlar om alla de ungefär tusen skalor, maqam, som finns i orientalisk musik, berättar Elias Zazi.

Under 2017 var Elias Zazi projektledare för Mittarabi, en mobilapp i Gävle med nyheter på arabiska som Mittmedia fick bidrag från Google för att genomföra. Syftet var att göra det enklare för personer som inte förstår svenska att ta del av nyheter. Elias Zazi hade sedan tidigare experimenterat själv med att göra tv-nyheter på arabiska i Södertälje.
– Jag tycker att det är jätteviktigt. Många invandrare som bott här i flera år står utanför samhället. För att du ska få med dem i det svenska samhället måste de veta vad som händer omkring dem, säger Elias Zazi.
Projektet Mitt arabi i Gävle avslutades före jul, det fanns ingen ekonomisk bärighet efter att bidraget från Google tagit slut. Elias Zazi hade gärna sett att det fick fortsätta i någon form.
– Det kanske inte ger oss så mycket pengar men vi når den här målgruppen och då kanske de börjar läsa våra tidningar, säger han.

Fakta: Elias Zazi
Ålder: 53 år.
Gör: Kulturredaktör.
Bor: Villa i Blombacka, Södertälje
Familj: Frun Heyam och de tre vuxna barnen Caroline, Gabriel och Joseph.

Naturälskaren Michelle utvecklar de personliga sajterna: ”Vi får nya överraskningar varje dag”

Michelle Ludovici i Sundsvall.

En gemensam startsida ska bli många unika och personaliserade.
Naturälskaren Michelle Ludovici på DMU är en av dem som jobbar med utvecklingen.
– Varje dag är en utmaning, säger hon.

Det var naturen och den svenska mentaliteten som fick Michelle Ludovici att lämna Tyskland och flytta till Sverige. Som utbildad gymnasielärare blev det första stoppet Engelska skolan i Sundsvall där hon undervisade i tyska och franska. Efter ytterligare ett år som lärare på en gymnasieskola bestämde hon sig för att göra något annat, och sökte sig till civilingenjörsutbildningen på Mittuniversitetet. Ett stort hopp kan tyckas, men det finns likheter.
– Det hjälper i båda att känna igen mönster och tänka logiskt och strukturerat, säger Michelle Ludovici.
Fem års utbildning resulterade i en masterexamen i industriell ekonomi och datavetenskap och efter en vinst i Mittmedias programmeringstävling Midhack rekryterades hon till DMU, Mittmedias digitala utvecklingsavdelning. Efter att ha jobbat med annonsverktyget Reacher i ett och ett halvt år jobbar hon numera med personaliseringsprojektet, som i korthet går ut på att Mittmedias nyhetssajter ska presentera ett personligt anpassat innehåll för besökarna istället för att en webbredaktör väljer ut artiklar som visas på startsidan.
– Personaliseringsprojektet handlar om att öka relevansen i artikelurvalet, att visa artiklar baserat på läsarens intresse och var de bor. Genom att göra det hoppas vi att de stannar längre på våra sidor och läser mer och det ska göra att fler blir Plus-kunder och att färre hoppar av, berättar Michelle Ludovici.

En av de stora utmaningarna med projektet är att undvika så kallade filterbubblor, att användarna bara får den typen av innehåll de konsumerat förut och aldrig överraskas med nya infallsvinklar och ämnen.
– Om vi bara skulle visa den kategori som du oftast läser skulle det bli tråkigt för en människa, därför tittar vi också på vad liknande användare läser och vad alla användare på sajten läser. På det sättet undviker vi en filterbubbla och får in artiklar som är allmänt intressanta för många. I de tester vi gjort blir listorna väldigt varierande och det ser bra ut så här långt, säger Michelle Ludovici.
Projektet fick i december fyra miljoner kronor från Google. Michelle Ludovici tycker att det är utmanande – och det mest spännande som hon jobbat med.
– Varje dag är en utmaning och vi får nya överraskningar varje dag. Man får hela tiden nya insikter och att få jobba tillsammans med så många smarta människor är väldigt givande, säger Michelle Ludovici.

Den svenska naturen var en lockelse när flytten gick från Tyskland. Michelle är en hängiven vandrare som varit i Skuleskogens nationalpark, tio mil norr om Sundsvall, många gånger.
– Jag älskar att vara ute i naturen, jag har varit i Skuleskogen minst 30 gånger och övernattat både på sommaren och vintern. Nu vet man vilken stuga som är bäst och när man behöver vara där för att få bästa platsen. Att komma ut i naturen är ett bra sätt att komma bort i tankarna och slappna av, säger Michelle Ludovici.
Hon har även lärt sig åka skidor och spenderar en hel del tid med att löpträna, spela tennis och fotboll. Tyskland, där hon är född, eller Frankrike, där hon är uppvuxen, saknar hon inte.
– Absolut inte, livskvalitén är så mycket högre här. Det finns många fördelar med att leva i Sverige, även om det är många svenskar som klagar. På jobbet finns det inte samma armbågsattityd och hierarkier som det gör i Tyskland och det gör att man blir mer kreativ och innovativ, säger Michelle Ludovici som också hyllar sina kollegor på DMU.
– Jag stortrivs här och många av oss är kompisar på fritiden också, säger hon.

Fakta: Michelle Ludovici
Ålder: 33 år.
Gör: Teknisk projektledare.
Bor: Lägenhet i Granloholm, Sundsvall.
Familj: Vänner och kollegor i Sundsvall. Föräldrar i Frankrike.

Läs tidigare Måndagsmöten:
► Karin startade ”Glesbygdsgirls” – deltog på FN-konferens i New York: “En stereotyp nidbild av glesbygden”
► Internetpionjären Mats utbildar journalister i Vietnam – och driver hälsobrunn: “Är så otroligt nyfiken”
► Louise gick från kund till säljare – efter 20 år som egenföretagare: “Höll på att jobba ihjäl mig”
► Johanna formger ledarsidorna – och inreder med färg och form: “Gillar retro och skandinavisk design”
► Gert håller takten på jobbet – och i dansbandet Wickys: “Spelar för att det är jävligt roligt”