Välkända kiosker i Hudiksvall

KIOSKER I HUDIKSVALL ÅREN 1950-1970

2013 började jag blogga på Hälsinglands Tidningar under rubriken ”i backspegeln med Hanson”.

Ett inlägg handlade om min egen favoritkiosk Varvskiosken.

Jag puffade för inlägget i Facebook gruppen Du vet att du vuxit upp i Hudiksvall om du och fick hjälp även av Hudiksvalls Tidning.Uppmuntrad av över 300 kommentarer och små berättelser sporrade mig att göra en sammanställning på kioskerna under mina ungdomsår.

Yngve Aronsson uppmuntrade på följande sätt:

Du är helt rätt ute Lennart Hanson. Lennart Ersson skrev 1998 boken Hudikkåkar och 2013 om stans alla kaféer i boken Hälsingerunor. Nu ser jag fram mot boken Hudikkiosker av Hansson 2015! Vem minns annars dessa stugor om 50 år?

Min egen favoritkiosk var Varvskiosken

Min "egen" kiosk VARVSKIOSKEN
Min ”egen” kiosk VARVSKIOSKEN

Varvskiosken fanns i dåvarande korsningen Bergsjövägen och Varvsgatan redan på 1930-talet.

Axel och Vera träffas vid Varvskiosken.

En kamrat till mig berättade att hans föräldrar Axel och Vera 1932 hade bestämt träff utanför kiosken.

”Är det något speciellt du önskar?” frågar Axel.

”Köp en chokladkaka vi kan dela på” svarar Vera.

Axel köpte en chokladkaka med namnet My Darling!

Detta var inledningen på ett livslångt liv tillsammans.

 Vad fanns att köpa i kiosken?

1953 börjar jag på läroverket i Hudiksvall och passerarar kiosken varje dag på väg till och från mitt hem hos farmor och farfar i Hansons Handelsträdgård.

I kiosken handlade jag alla mina serietidningar.

Vad fanns mer att handla i kiosken?

Dagstidningar både de som kom på morgon och Aftonbladet och Expressen som senare på eftermiddagen. Det fanns naturligtvis också ett antal olika veckotidningar att välja på.

Tobak och snus av olika sorter där det även fanns möjlighet att köpa lösa cigaretter där både pojkar och flickor med spänning minns de olovliga inköpen.

Frukt och dricka fanns också men jag är osäker på om det även gick att köpa glass på sommaren

Kiosken var den tidens viktiga inköpsställe för godis som fanns i olika sorters glasburkar. De som stod nära luckan och de på väggen längre in i kiosken. Chokladkakor av olika märken.

Kommentarerna är otaliga vad gäller just lördagsgodis. Man minns fortfarande sina favoriter och priserna.

Lars-Göran Larssons utmärkta serie ”nu & då” i Hudiksvalls Tidning i början av 2000 talet hade ett inlägg som handlade om Varvskiosken.

I inlägget den 2/12 2002 berättar Börje Lindgren om sin far, den legendariske kioskägaren Fride Lindgren.

”Jag vet inte vem som ägde Varvskiosken före pappa. Han köpte den i mitten 50-talet” minns Börje.

Serien i HT berättade även om ytterligare några ”spännande” kiosker.

Karta över 12 kiosker i Hudiksvall

Kiosker under min ungdomstid
Kiosker under min ungdomstid

Jag använde en karta över Hudiksvall och började pricka in de kiosker som fanns omnämnda i läsarkommentarerna.

Det blev till slut 12 stycken som jag prickade in på kartan.

  1. Sundströmskiosk på Djupegatan
  2. Varvskiosken där den första minigolfbanan låg.
  3. Totte Kiosk
  4. Kullenkiosken
  5. Gröna kiosken vid Bio Skandia.
  6. Busskiosken
  7. Pressbyrån på Stationsgatan
  8. Ingas kiosk nedanför läroverkets gymnastiksal
  9. Strömstedts ovanför läröverket
  10. Tingskiosken
  11. Volgas vid Lilla BP macken.
  12. Clarins kiosk vid södra utfarten.

Kioskernas namn.

Några av kioskerna hade sitt namn efter deras placering

(Varvskiosken, Kullenkiosken, Busskiosken och Tingskiosken)

Många kiosker hade sitt namn efter ägaren och fick ofta nytt namn när det blev ägarbyte. (Sundströms, Tottes, Ingas, Strömstedts Volgas och Einars/Clarins)

Kiosker som bytt placering

Pressbyrån vid Stationsgatan fanns från början på själva stationsområdet.

Strömstedts kiosk och Einas kiosk fick ny placering när de flyttades över till andra sidan vägen.

Kiosken vid Västra Skolan ( foto Torsten Myrgren )
Kiosken vid Västra Skolan

Den vandrande kiosken.

Med hjälp av Barbro Malmström, vars far ägde kiosken vid Västra skolan, kan vi följa kiosken som bytte placering 2 gånger och som idag fortfarande finns kvar ut på Östanbräck.

Kiosken var först placerad vid infarten till Västra skolan. Årtal slutet av -50 och början av -60. På höger sida om infarten till skolgården.  

På en bild av kiosken, läser man på Aftonbladets löpsedel, att Ingo slog knock på Floyd 27/6 -59. 

Markisväven som hänger på sidorna fanns för, skydda tidningar och godis för solen.Tidningarna kunde bli blekta och godis smälte annars.

”Jag tyckte aldrig om att stå och sälja i kiosken. 

Pappa brukade smita iväg ibland och uträtta ärenden när jag kom dit å då måste jag ju sälja om det kom kunder. Det var inte kul.

 Föräldrar föreningen vid Västra Skolan, ”tvingade” bort kiosken som flyttades till Kullen.”

 Ett rondellbygge tvingade till slut bort kiosken även från Kullen och hamnade ute på Östanbräcks rangen.

Läsarminnen.

Otaliga läsarkommentarer innehöll berättelser om godisinköp där man fortfarande minns både sorter och priser.

Man kommer också ihåg personerna man handlade av. Merparten var snälla och vänliga, men det fanns några som upplevdes som mycket stränga.

Ett urval av minnen från favoritkiosken.

Första kiosken på Djupedgatan (nu & då 2002)
Första kiosken på Djupedgatan (nu & då 2002)

I Sundströms kiosk på Djupegatan kunde man köpa en blåbärsglasspinne för 25 öre. Ingen annan sålde blåbärsglass.

Jag och en kompis gick varje eftermiddag ner till stationen för att hämta kvällstidningarna på Varvskiosken.

Jag stod vid Gröna kiosken på Trädgårdsgatan, var väl 9-10 år, när det kom en kärra i fullt sken utan kusk.Vagnen slängde hit och dit över hela gatan. Det gick fort och jag hann nog inte fatta att det var farligt att stå där jag stod.

Det är en händelse jag aldrig glömmer!

AAABio Skanda nyare

När jag var alldeles för ung köpte jag lösa Boy, Bill, John Silver och Hudson i Kullenkiosken för – tror jag – 10 öre styck och rökte dem i hemlighet i skogen nära ån och bryggeriet.

Så här såg kiosken ut när den flyttats från Västra Skolan och blev KULLENKISKEN.
Så här såg kiosken ut när den flyttats från Västra Skolan och blev KULLENKISKEN.
Busskiosken på 1960-talet (Foto Torsten Myrgren)
Busskiosken på 1960-talet

Mitt starkaste minne från Buss kiosken var när jag köpte en Strong där, och satt den i luftstrupen. Tur att det var ett hål i den, så jag fick luft tills den hade smällt.

Men jag har också mycket fina minnen. Det var en helt underbar värme-stuga när det var kallt

På sidan fanns en dam toaletten som var öppen även när väntsalen stängde.

Jag och en kompis samlade på apelsinpapper med olika märken. Vi letade i sopporna bakom Pressbyrån och när vi hjälpte till att städa fick alltid frukt eller godis.

Flyttkiosken

Jag kommer ihåg när de flyttade Strömstedts kiosk. Det var ett riktigt äventyr. Jag stod på bron och kollade det hela. Det måste ha varit 1955 för jag började i flickskolan det året.

Volgas kiosk mitt emot BP-macken på södra vägen.
Volgas kiosk mitt emot BP-macken på södra vägen.

Jag minns en liten ”pyttekiosk” vid Södravägen som låg mittemot gamla BP.

Den var som en rund liten kur, dit vi gick för att köpa lördagsgodis, när vi var på sommarlov i Hudik.

Jag undrade länge hur tanten i kiosken kom in i den, så liten minns jag den.

Kiosken låg efter Södra vägen. Första namnet var Einars Kiosk och senare blev del Clarins Kiosk. ( Foto Carl Berlin )
Kiosken låg efter Södra vägen. Första namnet var Einars Kiosk och senare blev del Clarins Kiosk. ( Foto Carl Berlin )

Einar var min farbror och hade sin första kiosk på östra sidan Riks 13. Jag har en bild där kvinnans kläder visar att det kanske var redan på 40-talet eller tidigare. Kiosken låg ca 100 meter söder om Forsbergs livs. Därefter byggde Einar en ny och större kiosk på västra sidan, nästan mitt emot den gamla. Det är den kiosken som kallades Einars och senare Clarins kiosk.

KIOSKSTATUS 2015

  1. Sundströms Kiosk på Djupegatan finns kvar i form att ett matställe som serverar Taimat.
  2. Varvskiosken är borta men är idag en stor kombinerad kiosk med grillkök.
  3. Totte Kiosk var ett tag Idrottskiosken men är nu en Pizzeria
  4. Kullenkiosken försvann i och med ett rondellbygge (Den vandrande kiosken)
  5. Gröna Kiosken försvann tillsammans med Bio Skandia när Tempo byggdes.
  6. Busskiosken är idag presentbutiken Härvan.
  7. Pressbyrån finns som servicebutik på Stationsgatan.
  8. Ingas kiosk vid läroverket försvann när gatorna drogs om.
  9. Strömstedt som flyttades över gatan är idag ett matställe.
  10. Tingskiosken finns kvar som korvkiosk som firade 30 års jubileum 2014.
  11. Volgas på Södra vägen finns inte längre
  12. Einars/Clarins Kiosk försvann när södra utfarten ändrades.

 

 

Hudiksvalls kiosker under ungdomsåren Del 1

N:R 1 SUNDSTRÖMS KIOSK PÅ DJUPEDGATAN.

Första kiosken på Djupedgatan (nu & då 2002)

Jag har inga speciella minnen från kiosken uppe på Djupedgatan.

När jag ser på bilden från nu & då 30/10 2002 dyker följande minnesbilder upp.

Det gick en väg från Köpmanbergsvägen ner mot Bergsjövägen. Norrlandia låg på höger sida och till vänster låg HIAB innan företaget la beslag på hela området och vägen försvann.

I backen upp mot Djupegatan, idag Bergsvägen, låg en liten mjölkbutik nästa nere vid Bergsjövägen. I sista huset på höger sida uppe i backens slut låg en livsmedelsbutik.

Bakom kiosken syns några träd och till vänster gick vägen mot Fiskeby.

N:R 2 VARVSKIOSKEN KORSNINGEN VARVSGATAN/BERGSJÖVÄGEN.

Min ”egen” kiosk VARVSKIOSKEN

Detta var den kiosk jag stannade till vid på väg hem från Läroverket till mitt hem i Hansons Handelsträdgård nedanför Köpmanberget.

På sommaren, när minigolfbanan var öppen, blev det en stund där också. Det var alltid spännande att följa med de duktiga ”gubbarna” några hål och lyssna på deras härliga kommentarer till spelet.

Ibland fick jag föra protokoll, vilket var en stor ära.

Jag prövade själv på minigolf, ett spel som jag hade mycket glädje av, när det blev dags för ”långgolf” ute på golfbanan i Idenor.

Att putta på green påminner ju mycket om minigolf.

 N:R 3 TOTTE KIOSK VID VARVSGATAN/LÅNGGATAN   

Kiosk Totte i backen

Tottes kiosk syns i Varvsgatans backe mot Långgatan

Jag har ett alldeles speciellt minne från den kiosken.

Vi var på väg ut till vår sommarstuga i Skålbo. Min far var på bra humör och frågade om ville handla något i kiosken.

Jag hade börja samla på ALFA BILDER och bad att få köpa ett par tablettaskar. När jag öppnade den ena asken blev jag helt överlycklig. Spelare jag fått var min stora idol KALLE SVENSON, svenska landslagets målvakt.

Jag berättade för min far Axel-Edward vilken värdefull bild jag fått i tablettasken.

–”Inte visste jag att du samlade på ALFA BILDER. Då förstår jag varför du köpte två askar av samma sort. Du får väl visa mig dina bilder någon gång.

När jag var ordförande i HIF, ansvarade jag för en mini turnering med Malmö FF. Där var Tore Svensson målvakt och han är ju reservmålvakt i svenska landslaget. Har du någon bild på honom?”

 N:R 4 KULLENKIOSKEN VID FREDENS KULLE

Så här såg kiosken ut när den flyttats från Västra Skolan och blev KULLENKISKEN.
Så här såg kiosken ut när den flyttats från Västra Skolan och blev KULLENKISKEN i slutet av Drottninggatan.

 Kiosken vid Kullen kom jag i kontakt med när jag började spela tennis.

Det var Olle Nybergs far Bernt som tog med Olle och mig till de båda tennisbanorna som fanns bakom kiosken.

Här lärde jag mig spel tennis och fick spela några juniormatcher som Tennisklubben anordnade.

Jan-Gunnar ”Capilo” Jonsson och Hasse Nordin är två vänner som jag senare kom att spela mycket tillsammans med innan jag flyttade från Hudiksvall 1968.

Vi brukade handla läsk eller glass efter matcherna.

 

 

 

Ragnar Nylin lärare i 3:an + 4:an

På väg till min första skoldag i årskurs 3 hösten 1951.
På väg till min första skoldag i årskurs 3 hösten 1951.

 I ÅRSKURS 3 – 4 MED RAGNAR NYLIN

 I årskurs 3 och 4 fick jag den stränge folkskolläraren Ragnar Nylin. Han ville ha ordning och reda i klassrummet och var en mycket duktig lärare. Från den tiden finns det lite fler minnen men ett alldeles speciell minne tror jag ingen i vår klass någonsin kommer att glömma.

Det var första april och vi planerade ett Aprilskämt för vår magister, Vi som skulle genomföra skämtet kände en viss osäkerhet kring hur Ragnar skulle uppfatta det enkla skämtet. För att gardera oss så långt som möjligt bad vi Lars Flöjt, som var en plikttrogen elev och som hade det högsta anseendet hos Ragnar, genomföra skämtet.

Det var ett mycket oskyldigt Aprilskämt där Lars skulle säga till Magistern att någon hade skrivit ett meddelande på svarta tavlan. När Ragnar vänder sig om står det på svarta tavlan: APRIL APRIL DIN DUMMA SILL.

Det blev fullständig katastrof. Jag har aldrig sett vår magister så arg. Stackars Lars fick sig en ordentlig avhyvling och det var inte långt till gråten. Sedan gick Ragnar runt i klassrummet hela lektionen utan att säga ett ord. Han hade händerna bakpå ryggen och där snurrade han hela tiden ett gummiband från den ena handen till den andra. Det var hemska minuter och klassen trodde aldrig att lektionen skulle ta slut. Alla satt tysta och några började gråta.

Klass 4 1953 på Östra Skolan med Magister Ragnar Nylin
Klass 4 1953 på Östra Skolan med Magister Ragnar Nylin

 EVA GRANATHS MINNESBILD AV APRILSKÄMTET

Händelsen sitter djupt i mig och jag började fundera på hur mycket av den som fortfarande satt kvar hos andra klasskamrater. Jag ringde till Eva Lövkvist (Granath) och frågade.

”Jag mins inte händelsen på samma sätt som du. Det finns en förklaring till detta. Jag lurade nämligen själv vår magister Ragnar Nylin. Jag sa till honom att jag hade födelsedag. Då tyckte magistern att klassen skulle sjunga för mig. När sången var klar berättade jag att det inte var min födelsedag och ropade direkt – APRIL APRIL.

Magistern stod alldeles tyst men såg inte speciellt glad ut. Jag förstod för senast att jag gjort något väldigt dumt. För mig blev det extra obehagligt då vi bodde grannar med familjen Nylin” avslutar Eva sitt minne.

THOMAS JULINS MINNESBILD

Jag ringde till min barndomsvän och klasskamrat Thomas Juhlin och berättade och berättade även om Evas minne och frågade om hans minne av händelsen med Lars Flöjt.

”Jag har något svagt minne av det Eva berättar. Ditt och mitt minne stämmer helt utom det med svarta tavlan. Lars berättade om något spännande som hänt honom. Tror inte det hade blivit så stor reaktion om inte Lars avslutat med ramsan APRIL APRIL DIN DUMMA SILL! Hade Lars bara sagt APRIL APRIL och struntat i DIN DUMMA SILL så hade inget hänt, även om vår magister var helt HUMORBEFRIAD” avrundade Thomas.

Skolstarten 1949 del 1

  bild 1

MINNEN FRÅN SUNDSVALL OCH HUDIKSVALL

Den 17 september 1942 föddes jag i Hudiksvalls BB och i Hudiksvalls Tidning kunde man läsa: ”FÖDDE: En duktig gosse. Asta och Axel-Edward Hanson

 BOR I SUNDSVALL 1944-1948

När jag var 2 år skildes mor och far och jag flyttade tillsammans med min mor Asta till farmor och farfar, som hade en blomsteraffär längst ner på Storgatan 3 i Sundsvall.

Elin och Edward hade några år tidigare överlåtit Handelsträdgården i Djuped och Blomsteraffären på Hamngatan i Hudiksvall till sitt enda barn, sonen Axel-Edward min far.

bild 2

På bilden syns både lagerträden och spårvangsspåren

Utanför affären gick en av Sundsvalls två Spårvagnslinjer. Det mest spännande jag visste var att lägga den stora femöringen på spåret för sedan kontrollera hur stor slanten blev tillplattad och fyra gånger så stor.

En annan händelse utanför affären sker när jag sågar ner ett av lagerträden, när jag ville prova min femårspresent, som var en verktygslåda för barn.

Farfar Edward var en mycket skicklig florist. När det var dags för den årliga julskyltningen gjorde fantastiska blomsterarrangemang. Ett år hängde det ett vackert utsmyckat flygplan i fönstret som alla stannade och beundrade.

bild 3

Julskyltning hos HANSONS BLOMMOR

När det var dags för mig att börja skolan sålde farfar och farmor affären till Georg Wahlin som under många år varit chef för NK Blommer i Stockholm. Min mor hade flyttat samman med en änkeman, som hon senare gifte sig med och fick sonen Anders.

Farmor och farfar flyttade tillbaka till Hudiksvall 1948 och jag fortsatte att bo tillsammans med mina farföräldrar i Hansons Handelsträdgård i Djuped nedanför Köpmanberget.

I SMÅSKOLAN HAR JAG IDA BODELL

Klasskort från årskurs 1 1950.
Klasskort från årskurs 1 1950.

 1949 börjar jag skolan och har ganska nära till Östra Folkskolan. De två första åren hade jag Ida Bodell som lärare. Jag har inte speciellt många minnen från den tiden men det är ändå två händelser som stannat kvar.

På skolan gick också min 7 år äldre bror Roland. Han gick i årskurs 8 som vid den tiden var lika med sista årskursen. Jag ville ju inte att han skulle behöva skämmas för att han hade en lillebror i Ettan. De gånger jag såg honom på skolgården var jag noga med att inte låtsats som om vi kände varandra.

På väg till min första skoldag. 

bild 5

UTKÖRD FRÅN KLASSRUMMET FÖRSTA VECKAN

Jag hade inte gått många dagar i första klass innan jag blev utvisad från klassrummet. Kommer inte ihåg vad som föranledde att Fröken Ida utropade ”Har man sett på maken”

Det uttrycket hade jag hört min farmor säga ett antal gånger och också hört farfar svara ”Tre tanter dansar naken”. Jag citerade min farfar med hög och tydlig röst. Många av mina klasskamrater började skratta, men inte Fröken Ida. Hon blev jättearg och körde ut mig i korridoren där jag fick stå tills det blev rast.

Minnen från Valborg på Köpmanberget.

AAAAprilv2

Bilden ovan på Parkhyddans servering är från Magnus Thunström FB-sida

JAG HADE KÖPMANBERGET SOM MIN NÄRMASTE ”GRANNE”.

Jag har inga speciella minnen från just sista april och Valborg.

Jag är ganska säker på att Valborg firades årligen på Köpmanberget, men inget speciell Valborgs minne har stannat kvar hos mig.

Hansons Handelsträdgård, där jag bodde med min farmor och farfar, låg nedanför Parkhyddans servering. Det fanns  en brant backe upp till festplatsens stora dansbana med sitt välvda tak och stora dansgolv med en stor scen för orkestern. Den startade vid syfabriken Norrlandia.

Jag själv hade en väl upptrampa stig som startade bakom vårt garage där firmans mindre blombussar var parkerade. Den vägen gick jag alltid upp oavsett om det var fri entré eller inte. Det var inte så många som kände till stigen men jag tog ofta med mig mina bästa kompisar den vägen särskilt när vi skulle PLANKA.

Det var alltid mycket folk vid de stora högtiderna. Vid dessa tillfällen delade Strand och HIF på arrangemanget och min far Axel-Edward sålde lotter till tombolan där stadens olika affärer hade skänkt fina priser.

AAAAprilv1

Det ståtliga templet där sångkören sjöng in våren ( Foto Marie Engberg på FB )

Håkan Bengters minne från Valborg i Hudiksvall

Som barn var man alltid med sista april när sångarförbundet sjöng vårsångerna utanför stadshotellet. Sedan tror jag dom fortsatte upp till Köpmanberget, men dit brukade jag inte få följa med.

Ulla Svanberg som bodde nära Köpmanberget har dessa minnesbilder.

Bodde nära Köpmanberget jag också, på Lantmätaregatan och vi promenerade ut på Bergsvägen, förbi Norrlandia och sen branta backen upp till berget. Den vägen har man gått många gånger till olika festligheter där uppe.

Av Valborgsfirandet minns jag inte mycket, mer än att vi flickor alltid hade våra nya vår/sommarkappor på oss, oavsett väder. Frös gjorde vi, men nya kläder ska ju visas upp, det var tradition det också.

Smällare avskydde jag redan då, det var killkompisarna som under några dagar var som besatta och något fyrverkeri kan jag inte alls komma ihåg, det har jag nog saligen förträngt.

Olof Eriksson delar med sig följande minnesbilder.

Jovisst var det bål på Köpmanberget och sång i sångarkapellet.

Jag och de andra smågrabbarna var där på morgonen efter och letade efter smällare som inte hade smällt. Det var ju ett jäkla smällande på Valborg
 
 Apropå Köpmanberget, redaktör Göte Rosell på Hudiksvallstidningen var duktig på att hitta på fyndiga rubriker. När en berusad man en gång ramlade utför Köpmanberget blev rubriken: STUPFULL STUPFÖLL.

AAAAprilv3

Vi får hoppas att den berusade mannen inte föll så långt nedför berget.

 

Öppet Hus på Hudiksvalls Tidning

 

 

 

 

Så här såg affischen ut och jag förärades en i storformat.

INBJUDAN TILL ÖPPETHUS PÅ HUDIKSVALLS TIDNING

I februari fick jag en förfrågan av min webbredaktör Karin Bylund om jag var intresserad  av att medverka vid ett ÖPPET HUS som tidning planerade i mars.

Jag blev jätteglad och svarade omgående JAAA ABSOLUT!

Jag hade i november 2013 fått vara med HT, när hela redaktionen flyttade till Hälsinglands Museum och ”visade” upp sig där en vecka.

Karin och jag kom snabbt fram till att min blogg skulle vara utgångspunkten och att skulle välja ut valda delar som skulle visa på en TV-skärm.

Karin skulle se till att bloggen skulle kunna kopplas via HT:s nät och där kunde jag visa valda delar av mina 243 inlägg.

Lördagen den 28 mars 2015

När jag anländer till Hudiksvall vid 9.45 har staden ännu inte vaknat upp. Jag korsar Storgatan som är helt öde.

När jag parkerar nere vid Lillfjärden kommer Gunilla Kindstrand vandrande borta från Hudiksvalls Teater. Vi vandrar tillsammans mot tidningens baksida och jag berättar att den här dagen är 2-årsdagen för mitt första inlägg på bloggen.

Jag fick tillfälle att ännu en gång, tacka henne för att hon trodde på mig som ”bloggare” vad gällde min ungdomstid i Hudiksvall åren 1950-1970.

Inne på tidningen väntade min webbredaktör Karin Bylund på att få fisa mig styrelserummet som var iordningställt åt mig.

Datorn var kopplad så att jag lätt kunde plocka fram inlägg jag ville visa. Jag kunde via sökning också få fram inlägg som berörde besökare som dök upp.

3 intensiva timmar tillsammans med besökarna

Straxt efter klockan 11 dök de första personerna upp.

En stund senare kom min vän Hasse Nordin med hustru Eva-Britt. Hasse hade lovat vara med mig under de kommande 3 Öppet Hus timmarna.

Det blev 3 mycket intensiva timmar. Jag uppskattaade antalet besökare till 60 plus/minus 10.

Besökarna bläddrade flitigt i både mitt fotoalbum och min utklippspärm.

En besökare ville att jag skulle berätta min version om en händelse från min skoltid vid Läroverket.

Det är en SKRÖNA där en version berättar att jag hängde ut genom fönstret på våning tre i geografisalen och hotade att släppa taget om fonsterbrädan om jag inte fick ett godkänt betyg i geografi.

Mitt svar blev att jag vill att SKRÖNAN skall leva vidare utan min version.

Klockan 13.45 var jag helt slut efter tre intensiva timmar. Jag och Hasse gick till tidnings personalrum och servering för fika och summera dagen.

Gunilla Kindstrand var värdinna och berättade att ett flertal personer hade ställt frågan: VAR HÅLLER LÖKEN TILL?

Karin Bylund kom med den stor affischen och ett presentkort att handla för i ett stort antal Hudiksvalls affärer.

Tack för ännu en fin dag tillsammans med personal från tidningen och dess läsare.

Lennart ”Löken” Hanson

 

 

TULPANKUNGEN FRÅN HUDIKSVALL

 

 

Axel-Edward Hanson i ett av växthusen med enbart tulpaner

 Jag har i ett par tidigare inlägg berättat om min uppväxt i Hansons Handelsträdgård nedanför Köpmanberget i Hudiksvall.

Jag växte upp i en handelsträdgård! 1:an 

Jag växte upp i en handelsträdgård! 2:an  

När jag hittade bilden ovan med min far Axel-Edward växte ytterligare minne fram.

Blomsterlökarna hämtades med långtradare från Holland

Jag tror året var 1950 och jag minns att Farmor Elin väckte mig med orden.

”Idag kommer pappa med långtradaren som hämtat blomsterlökar från Holland. Alla måste hjälpa till så att vi snabbt kan lossa alla lökpåsarna.”

Farmor Elin plockar Påskliljor i ett av växthusen.

Det var spännande att stå nere vid Djupevägen och vänta. När långtradaren kom var det min far som körde och bredvid honom satt Sven-Erik Heidmark som var ägare till bilen. Han skulle återvänd till Vallentuna, där han hade egen handelsträdgård, när vi lossat den del som Hanssons Blommor inhandlat

Jag minns alla lökpåsarna som fanns staplade i det stora lastutrymmet. Det bildades kedja och jag fick vara en del av kedjan som snabbat lossade alla 5 kilospåsar som på kärror kördes till vår lökkällare för plantering. 

Tulpanodlingen växer i omfattning

Min far är en framgångsrik trädgårdodlare under 1950 talet. Trädgården växer hela tiden med nya och mordernare växthus och en ny stor lökkällare byggs så stor att firmans egna långtradare kunde köra direkt in med sin last av olika sorter blomsterlökar.

Blomsterbutiker startas i EPA-varuhusen

Min far vill odla stora mängder tulpaner och helst sälja blommorna i egna butiker.

EPA-varuhus växte upp runt om i Sverige och Hansons Blommor arrenderar i dessa en yta som  iordningställs  enbart för blomsterförsäljning.

Det gällde att kunna sälja tulpaner 5-6 månader om år och därför började min far att driva upp tulpaner på så kallad kalljord i växthus som bara användes under halva året. 

På bilden nedan ser ni dessa växthus som ligger nedanför Djupevägen mot Bergsjövägen idag Malmvägen.

De små växthusen som bara användes 6 månader om år ligger högst upp i bilden

Bilden på min far, som tyvärr inte är i färg, är tagen i något av de tre växthusen som har en värmepanna med vars hjälp växthusen kunde hålla värme även kalla vårnätter.

När verksamheten var som störst hade Hansons Blommor ett dussintal butiker runt om i Sverige.

 

 

 

 

Bandyfinal på Stadion 1958?

 

Tre gossar på besök i Stockholm. Bandyfinal mellan Örebro och Edsbyn 1958.Från vänster Lennart Hanson, Olle Nyberg och Bosse Mörk.

 

Jag har haft bilden ovan i åtanke för ett inlägg en längre tid.

Bosse Mörk påminde mig om bilden, när vi nyligen träffades på Cirkus i Stockholm och så ”Trollkarlen från OZ” med Glada Hudik Teatern.

Jag är inte säker på årtalet, men då jag fortfarande har mycket hår kvar, så bör det ha varit 16-17  år för vid 18 års ålder håret försvinner ganska snabbt

Doktor Jessen ”stoppar” mitt håravfall! 

 

SPORTLOV OCH BANDYFINAL  

Under min skoltid sammanföll nästa alltid sportlovet och SM-finalen i Bandy.

1958 hade vi blivit så stora att vi själva kunde åka iväg till Stockholm.

Bandyfinalen blev då ett lämpligt utflyktsmål särskilt när Edsbyn var Hälsingland.  

Jag minns inte om åkte ner enbart för finalmatchen eller om vi var några dagar i Stockholm. Kanske vi var för sig ordande med boende. Jag själv var alltid välkommen till mina fastrar i Sundbyberg.

Kanske var det så att vi bara sågs i samband med finalmatchen. Vi träffades troligtvis vid Svampen nere vid Stureplan och vandrade Sturegatan upp mot Stockholms Stadion.

VEM TOG BILDEN PÅ OSS? 

Varje gång jag ser den här bilden undrar jag alltid vem som tog bilden på oss?

Var det någon fotograf som stoppade oss på gatan?

Tittar man lite extra noga på bilden så ser man en skuggbild nere till höger på en person som skulle kunna vara fotografen.

På vilket sätt fick vi sedan våra bilder? 1958 fanns troligen inte någon form av snabb framkallning utan bilden måste ha sänts till oss senare.

Oavsett hur jag fått denna bild, så är jag blad över den, särskilt nu när Olle Nyberg inte finns bland oss längre. Det är nu snart ett år sedan Olle dog.

Jag skrev då dessa minnesord i Hudiksvalls Tidning.

Jag lärde känna Olle och hans familj när jag gick på Östra Skolan åren 1949-1952
Jag var ofta hemma hos familjen Nyberg på Kålhagsgatan 32.
Det var en härlig familj med pappa Bernt, mamma Halldis och Olles två yngre bröder Lasse och Hasse som fortfarande bor kvar i Hudiksvall
Hela familjen Nyberg var mycket sportintresserad och jag fick ofta följa med till olika idrottsarenor. Det jag med glädje minns är Marma IFs storhetstid under mitten av 1950 talet då jag fick följa med familjen Nyberg på alla hemmamatcher.
1959 vann Olle och jag Junior DM i både fotboll och handboll.
Olle var en mycket teknisk spelare i handboll och hans stora idol var Lennart ”Nappe” Kärrström vilken han på minde mycket om i sin spelstil.
När Olle efter studentexamen flyttade till Stockholm spelade han några år handboll för Bolton.
När Anders Skoglund spelade i Cliff möttes de i några gånger. Efter matcherna gick alltid ut på någon restaurang och mindes tillbaka till tiden i HIF.
Olle och jag spelade mycket tennis tillsammans inspirerad av Olles far som var en duktig tennisspelare och väldigt aktiv i Hudiksvalls Tennisklubb.
Olle var en duktig skridskoåkare och jag ångrar att jag inte lät Olle bli min skridskolärare när isen spolades på Kotorget. Det hade jag behövt eftersom jag bara kunna svänga åt ett håll.
Olle var även en uppskattad dansör och blev därför också en stor charmör på dansbarnorna runt i Hudiksvall.
Olle tog realen 1958 ett år före mig och studenten 1962 två år före mig.
När jag själv var klar med min studentexamen fick jag följande telegram från Olle:
DIN STUDIETAKT DU SJÄLV BESTÄMT DÄRFÖR BLEV DU VÄRLDENS ÄLDSTA STUDENT
Telegrammet är ett bra exempel på Olles snärtiga och alltid så underfundiga humor.
Vi är många som kommer sakna dig Olle, men vi glömmer dig aldrig.

Lennart ”Löken” Hanson med vänner.

 

 

 

 

Vandrande Kiosken blir helsida i HT.

 

Så här såg kiosken som flyttades från Västra Skolan ut som KULLEKIOSKEN

 Karin Bylund är webbredaktör för min blogg på Hälsinglands Tidningar.

Då och då försöker vi tillsammans hitta ämnen som kan publiceras även i papperstidningen.

Jag har Facebooks Hudiksida fått ett stort antal kommentarer på mina texter om Kiosker i Hudiksvall åren 1950-1970.

https://www.facebook.com/groups/156335741153593/search/?query=Kiosk%20vid%20V%C3%A4stra%20Skolan

Det är mycket spännande läsning, som jag hoppas  skall resultera i ett bidrag till den årligen utgivna HÄLSINGERUNOR.

Med hjälp av Barbro Malmström fick jag kunskap om en kiosk som till dags datum varit placerad på tre olika ställen.

Jag sände följande material till Karin Bylund.

DEN VANDRANDE KIOSKEN
Med hjälp av några medlemmar på FB har jag fått mer kunskap om den kiosk som ursprungligen fanns vid Västra Skolan. Kiosken flyttades till Kullen och står idag ute vid Östanbräck.
 Barbro Malmström
Kiosken var placerad vid infarten till Västra skolan. Årtal slutet av -50 och början av -60.
Torsten Myrgren
På höger sida om infarten till skolgården från Tingsvägen. Det är en liten grönyta där idag.
Lennart Hanson
Det fans många olika tidningar att välja på om de fem löpsedlarna är för en dagstidning
Barbro Malmström
Ja en av löpsedlarna är Aftonbladets Det står att Ingo slog knock på Floyd det var den 27 juni 1959.
Lennart Hanson
Det ser ut som om det hänger något skydd på vänster sida av kiosken.
Barbro Malmström
Det som hänger på sidorna är markisväv som kan dras för, för att skydda tidningar och godis för solen. Tidningarna kunde bli blekta och godis smälte annars. 
Jag tyckte aldrig om att stå och sälja i kiosken.
Pappa brukade smita iväg ibland och uträtta ärenden när jag kom dit å då måste jag ju sälja om det kom kunder. Det var inte kul.
Lennart Hanson
Kiosken får inte vara kvar uppe vid Västra skolan och flyttas till Kullen.
Ulla Walén
Jag bodde på Hudiksvägen och varje lördag gick jag och mina kompisar och köpte lördagsgodis till Kullkiosken. Det var lördagsgodis som innehöll tuggummit Riff, runda skumcirklar i lakrits, gult eller röda godisband med en svart ”kula” i mitten. Lakritsdäck och tuggummit bugg.
 
 Karin Bylunds artikel DEN VANDRANDE KIOSKEN
 HT uppmärksammade i lördagstidningen (24/1) min kartläggning av Kiosker i Hudiksvall under åren 1950-1970.
http://www.helahalsingland.se/…/hudik…/den-vandrande-kiosken
 
Hudiksvalls Tidning 24/1 2015
 
 
 
 

En välkänd Hudiklogga 1950-1980

 

HANSONS BLOMMOR HUDIKSVALL

Jag hittade en hel klisterrulle som jag sparat från Hansons Blommor i Hudiksvall.

På den fanns den logga som firman använde på sina blombussar i blandade storlekar.

Hansons Blommors samtliga blombussar uppställda utanför HIAB 1963.

Att Hansons Blommor var en viktig arbetsplats för både vuxna och skolelever har jag förstått av alla som skrivit om sina minnen på Facebook

Jag frågade medlemmarna i Hudikgruppen på Facebook om de kom ihåg loggan och nedan återger jag ett antal av alla trevliga svar.

Koken Svedman:  Jodå, jobba där en sommar

Carina Henning Hambrunger: Absolut, mamma köpte blommor där nästan varje vecka så den loggan sitter som berg.

Hans Andersson: Klart att jag känner igen den loggan. Jag var även Springschas en påsk och levererade blommor till folk från butiken på Käppuddsgatan.

Eva Linnea Widenius:  Känner igen den fina Logotypen.

Annika Emanuelsson: Absolut, hade mitt första sommarjobb där.

Ann A-Södergren:Absolut jobbade där en sommar i växthusen.

Annelie Thoren: Absolut minns jag den! Jag och min kompis Gun Boman, jobbade där våren -73, för att tjäna ihop en slant till skolresa till Österrike. Vi fick även åka ut till växthusen de hade i Masbo. Åkte bak i en täckt lastbil, bland alla vagnar med plant!! Då tänkte man inte mycket på säkerheten! Men vi hade kul där i beckmörkret!

Torsten Myrgren: Jovisst minns jag blomsteraffären i Centrumhuset. Min barndoms kvarter! Jag var väl inte så ofta inne i butiken men jag har ett svagt minne av ett litet vattenfall och en damm med blommor runt om..? Sedan minns man ju korridoren som gick mellan Hamngatan och Storgatan. Ungefär i mitten låg bakdörren och det inre av butiken som man kikade in i ibland! Längre in låg Knapps lager och skomakargrejer, läder och remtyg bl a. Undrar just om korridoren och alla bakdörrar finns kvar idag?

Hans Andersson: Det lilla vattenfallet och dammen minns även jag Torsten, jag tyckte att det var så exotiskt, lite som hur jag föreställde mig en regnskog. Jag kan ff även minnas doften i butiken.

Annika Norman: Javisst, mitt första jobb!

Monica Flöjt:  Minns också vattenfallet och doften. Var liksom en annan värld.

Olle Lyssel: Om jag inte minns fel, så jobbade den här mannen som hänger på väggen hemma hos mig på Hansons Blommor.

Jag tror detta är Gunnar Svensson men jag kan ha fel.