Gunnarby och jag går skilda vägar!

Stig Gunnarby min gymnastiklärare i Realskolan men ej i Gymnasiet (foto Bengt Gill)

Det går galet redan första lektionen på gymnasiet!

 Jag har ofta funderat varför det blev som det blev?

Reagerade jag för häftigt när Gunnarbys kallade mig för en otäck ledartyp?

Var Gunnarbys uttalande kränkande?

Var det nödvändigt att sluta helt med gymnastik?

Blev det kanske till slut en kamp mellan mig och Stig ”Dirken” Gunnarby, om jag skulle kunna få Doktor Jessen att skriva ut ett intyg, som befriade mig helt från gymnastiklektionerna?

 Jag  glömde alla mina gymnastikkläder!

När jag kommer till terminens första gymnastiklektion, upptäcker jag att hela utrustningen blivit kvar hemma.

Elever, som av någon anledning inte kunde vara med på lektionen, fick alltid sitta på en bänk i gymnastiksalen och titta på. Det ville inte jag göra!

Jag hittar fullständig utrustning i skåpet för kvarglömda kläder. 

Hittade allt jag behövde bland kvarglömda kläder. En knallgul skjorta, ett par alldeles för stora byxor och en vit och en blå gymnastiksko.

När jag kom upp i gymnastiksalen började alla att skratta. Jag såg tydligen ganska dråplig ut i min hopplockade utrustning.

Avlämningen misslyckas helt 

Varje lektion började med uppvärmning, som bestod av språngmarsch ett antal varv i gymnastiksalen. Efter en stund kan Gunnarby in och blåste i sin pipa vilket betydde omedelbar uppställning på led.

Klasserna ställer upp sig på tre led. I de två andra klasserna var antalet kring femton elever men i L.1 var vi bara tre pojkar, ett mycket kort led.

Jag hade blivit val till ordningsman och var den som skulle göra avlämningen. Hur en avlämning skulle ske hade jag lärt mig genom mina sex år i realskolan.

En ”otäck” ledartyp 

”Klass L1 3 elever! Alla närvarande! En elev har glömt sin persedlar hemma, men har lyckas skrapa ihop en utrustning av kläder som blivit kvarglömda.”

Övriga elever som hade småskrattat när jag gjorde min entré, bröt nu ut i storgarv!

TYSTNAD vrålar magister Gunnarby.

Det blir omedelbart total tystnad i salen. Gunnarby blänger ilsket på mig och ett tag var jag övertygad om att han skulle flyga på mig.

Det har tydligen kommit en otäck ledartyp bland eleverna i gymnasiets första årskurs på Latinlinjen. Hanson kan utgå! Jag vill inte ha en elev som är klädd som en Zigenare!”

”Jag anser mig inte vara en otäck ledartyp! Det är lika bra att jag slutar helt med gymnastik. Jag går till Doktor Jessen och skaffar ett intyg.”

”Hanson kan ju alltid försöka få ett intyg!”

I mitt nästa inlägg berättar om mitt besök nummer två hos Doktor Jessen, läkaren som några år tidigare utfärdat ett intyg på att jag var fullt normal,

Det blev bara ett kort besök i denna byggnad när jag började Gymnasiet. (foto Bengt Gill)

 

Inlägg 100, tankar och reflektioner!

Baksidan av Östra Folkskolan! Där var jag mycket sällan! Varför? Jag bodde på framsidan!

Hudiksvalls Hembyggsförening antar i nummer 1 2013 mitt bidrag om Mina första år i på Östra Folkskolan i Hudiksvall.

Den 22 mars sände jag ett förslag på tilltänkt Krönika i Hudiksvalls Tidning,

Den 24 april hamnar mitt förslag hos Chefredaktören Gunilla Kindstrand  som omgående sänder mig ett svar.

Gunilla Kindstrand min nya ”chef”!

Hej, Lennart, tack för ditt erbjudande om publicering av ”Minnen”. Just nu ser det inte ut som vi har möjlighet att använda ditt material i tidningen. Däremot får du gärna fundera över om du vill berätta om gamla Hudiksvall och dina egna minnesbilder på en blogg hos oss.

Vi vet att den sortens material är mycket välläst.

Det finns flera intressanta sidor om Hudik på Facebook, men vi skulle behöva en bra blogg i samma ämne.

Vänligen/ Gunilla

Det förslag som jag fick från Gunilla Kindstrand var mycket bättre än min ursprungliga tanke med en krönika var tredje vecka.

Webbansvarige Karin Bylund kontaktade mig och med hjälp av min son Nådde och vännen Pelle Björnekarr gjordes en banner till I BACKSPEGELN MED LÖKEN HANSON

Mitt första inlägg publicerades den 28/4 och hade följande rubrik.

DET VAR EN GÅNG EN LITEN LÖK SOM BÖRJADE GRO I HUDIKSVALL

Detta var den första bilden på min blogg!

De första inläggen fick få kommentarer men i och med inlägget som hade rubriken

FRILUFTSDAG, BAD OCH GYMNASTIK PÅ ÖSTRA SKOLAN lossnade det.

Så här kommenterade Eva Lövkvist

Jag kommer ihåg ombytet i klassrummet och hur besvärligt det var, att sitta på golvet och byta om. Jag kommer också ihåg hur vi fick besök någon gång varje termin av gymn.dir. Barbro Gunnarby och det älskade jag. Badet i källaren kommer jag ihåg hur kallt det var därnere och även i den lilla ca5 m bassängen. Vi fick en balja var att tvätta oss i och sedan kom den anställda tvätterskan och kollade, att vi var rena innan vi fick turas om, att gå ner i bassängen.

Jag tar hjälp av FACEBOOK

Efter ett tag tog jag hjälp av sidan på Facebook som heter Du vet att du vuxit upp i Hudiksvall om du… 

På Facebook är det ju enkelt att snabbt skriva en kommentar. Dessa kommentarer kopierar jag över till bloggen. En gång i veckan sammaställer jag de inkomna kommentarerna.

Hudiksvalls Tidningen puffar för bloggen

Vid ett tillfälle puffade papperstidningen HT för bloggen i  HALLÅ LÖKEN HANSON. 

Detta märktes genast på statistiken för då femdubblades besökssiffran några dagar. Tidnings läsare hade blivit nyfikna.

FRAMTIDEN FÖR BLOGGEN

Jag räknar med att mina egna minne skall räcka fram till årets slut. Gunilla Kindstrand vill att bloggen skall fortsätt i någon form och Karin Bylund och jag planerar nu tillsammans för en fortsättning.

 

Karin Bylund min webbredaktör!

 100 Hansons Hörna blev till slut över 300

Jag kommer ihåg hur stolt jag var när jag sände min 100 krönika Hansons Hörna i Radio Stockholm. När jag satte punkt 2012 hade det blivit över 300.        

Nu laddar jag för 100 nya inlägg på bloggen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommentarer till inlägg vecka 39

 

 

 

Byggnaden bakom mig var mitt ”hem” i 10 år. Här hände mycket under dessa år!

Vecka 39 blev en bra vecka.

Jag fick möjlighet att träffa min webbredaktör Karin Bylund på HT och dagen efter stannade min ”chef” Gunilla Kindstrand till en stund för ett spontant planeringsmöte om min blogg.

Under veckan fick till två mycket personliga inlägg. Det syntes också på besökssiffrorna. Det kom också extra många trevliga kommentarer från läsarna.

Byter till mig en gymnasieplats 

Lennart Hill tycker händelsen passar som filmmanus.

Vilken story!!! Borde bli film med titeln Eleven som klev in genom fönstret och blev synlig

Så här skrev min vän  Matias Gehlin

Underbar historia Lennart, det är riktiga vänner som gör så här.   

Håkan Bengter som ofta ger sig tid till kommentarer.

Jag tycker storyn verkar otrolig, kanske inte vad gäller din kompis Anders och hans föräldrar som jag också kände.

Jag tänker på rektorns agerande, som att det bara var att gå upp och snacka med honom för att bli antagen som elev på hans skola.

Men du Lennart var ju speciell. Det gick ”visor” om dig också bland mina jämnåriga i realskolan, vi var tre/fyra år yngre.

Rektorn beordrar skolläkarbesök 

Monica Flöjt som ofta kommer med trevliga kommentarer.

 Hahahaha….allt gick alltså bra tack vare dr Jessen :-)  och samtidigt får man väl säga att du hade tur.

Pelle Björnekärr vän, som oroar sig för hur det kunnat gå

Roligt Lennart men tänk vad gubben kunde ställt till med..han var ju drivande i saken!

Matias Gehlin ilsknar till

Intressant läsning, men kan inte låta bli att bli förbannad över vilka idioter som sitter på positioner i samhället som själva borde undersökas.

Ulla Svanberg är också en som troget kommenterar.

Ogillar starkt det du fick vara med om o. vad skönt att du fick komma till Jessen, bra och trevlig läkare. Håller f ö med både Per o. Matias.

Tomas Thulin ser på händelsen från olika håll

Låter som om herr Hanson var lite uppstudsig mot rektorn. Be honom vara tyst till herr Hanson talat till punkt. Eftersom doktor Jessen var en redig karl så gick det ju bra och blev en skön historia så här i efterhand.

Jan-Olof Zetterberg har bara gott att säga om Doktor Jessen.

Då hade Du tur Lennart , som träffade Jessen . Denna hyvens karl . Svärfar och Han bodde grannar , över staketet löstes många el o krämpor .

 Var problemen svårlösta , gick dom till varann .

 

 

Rektorn beordrar skolläkarbesök!

Så här såg gossen ut som 1956 sändes till Doktor Jessen för LITEN SINNESUNDERSÖKNING.

Per Anders Lagerqvist ”gav” mig nedanstående minne. 

Det dröjde några dagar innan jag kom ihåg hela händelsen och den beordrade läkarundesökningen.

 Hanson har varit hos Rektor Hennich igen.

 En dag när vi satt och pratade uppe på varvet berättar ”Löken” att han blivit inkallad till Rektor Hennich och relaterade deras samtal.

 Hanson har tydligen eldat i sin skolbänkbänk två gånger.

Nej tre gånger!

Jag har uppgifter på att det skett vid två tillfällen När jag talar skall Hanson vara tyst. Nu får Hanson framföra sina synpunkter.

Jag har vid tre tillfällen försök elda upp skräpet från pennvässaren som fanns i bänkens ena hörn.

Det har skett vi två tillfällen!

Det har skett vid tre tillfällen och jag vill att Rektorn är tyst tills jag talat färdigt.

Vi är många här på skolan, som börjar bli trötta på Hansons dåliga uppförande.

I morgon skall Hanson inställa sig hos Skolläkaren.

Det får bli en Liten Sinnesundersökning till att börja med.

Hanson skall ha med sig en förälder i morgon.

Min far var tveksam tills jag sa vad läkarbesöket handlade om.

Jag gick hem och berättade att jag skulle till skolläkaren och att det var order att någon förälder skulle vara med.

Vad har du nu ställt till med? Det är så mycket att göra i trädgården. Är det nödvändigt att jag är med?

 Tror det är viktigt att du är med, för det är en Liten Sinnesundersökning!

Jag slog upp Liten Sinnesundersökning i ett lexikon och där stod det: 

Själva undersökningen brukar ta runt en timme och består mest av samtal då läkaren gör en psykiatrisk bedömning.

Skolläkare var Doktor Jessen 

Det blev ett fantastiskt trevligt samtal med skolläkaren. Han berättade mest om egna bus som han kom ihåg från sin egen skoltid.

Han skrattade hjärtligt åt händelsen när någon i klassen spikat fast en lärares galoscher.

I slutet av samtalet kom Rektor Hennichs. Han hade avbrutit en kemilektion och kom inrusande i sin gröna oljerock.

Vad är doktor Jessens bedömning. Kan vi ha kvar Hanson i skolan?

Det är absolut inget fel på Hanson. Han förstår det olämpliga att försöka elda skräpet från pennvässaren och kommer att använda en damsugare nästa gång han skall städa i sin bänk.

Vi får väl stå ut med Hanson ett tag till. Vi får fundera på ett klassbyte? Nu måste jag tillbaka till min kemilektion.

Min far yttrar sig plötsligt för första gången under hela samtalet med skolläkaren.

Jag själv går tillbaka till mitt arbete i vår handelsträdgård.

Jag kommer upp till farmor och dig i villan innan jag åker hem.

Jag måste tala allvar med dig. Farmor är alldeles för släpphänt!

Är du inte glad över att din son har blivit godkänd som en  fullt normal människa?

Byter till mig en gymnasieplats!

Efter Realexamen stängdes alla dörrar till att börja med!

 Jag blev inte antagen till någon linje på Gymnasiet!

Jag kommer inte ihåg hur lång tid det gick mellan Realexamen och beskedet om att jag inte blivit antagen till någon av de tre linjerna.

Jag minns inte hur man sökte och om jag själv rökte till alla de tre linjerna som fanns. Jag borde inte ha sökt till Latinlinjen och absolut inte till Reallinjen. Troligtvis sökte jag till den Allmänna Linjen där jag inte blev antagen.

Jag fick för mig att skolan inte ville ha mig som elev längre eller var mina betyg från Realexamen så dålig?

Sågen på Håstaholmen eller Handelsträdgården? 

Jag var 17 år och hade ingen aning om vad jag ville arbeta med.

Min farmor Elin, som jag alltid betraktat som min mor och där jag bott sedan jag var 2 år, ville att jag skulle göra något annat än att arbeta hemma i Hansons Handelsträdgård.

Kanske det fanns någon reservplats på Gymnasiet? 

Jag tog mod till mig och gick upp till Rektor Arne Elfving på Läroverket.

”Jag kommer för att fråga om det finns någon chans att få börja i Gymnasiet? Är alla tre linjerna fullbelagda? Finns det någon reservlista?”

”Tyvärr är alla linjerna fullbelagda och just nu finns ingen reservlisa.”

”Jag har hört att det finns en elev på Reallinjen, som begärt förflyttning till Sundsvall. Hans far som är läkare har fått en tjänst på Sjukhuset i Sundsvall. Skulle jag kunna ta hans plats?”

”Över min död kropp! Hanson har så dåliga betyg att det vore rena katastrofen att låta honom börja på Reallinjen.”

”Om jag hittar någon på Allmänna Linjen eller Latinlinjen som är beredd att byta till Reallinjen, skulle jag då få den lediga platsen som då uppstår?

”Jag är inte beredd att låta dig gå på den Allmänna Linjen, men om du lyckas få någon att gå från Latinlinjen, som är fyraårig, så är det OK. Det blir ju som en repetition av sista året i Realskolan.

Rektor Elfving, som var övertygad om att min uppgift att få någon att byta linje var helt omöjlig, log mot mig när jag tackade för att han tagits sig tid.

Lycka till med ”bytet” Hanson!

Anders Skoglund bytte linje och skapade en gymnasieplats åt mig

Vem var beredd att hux flux byta linje på Gymnasiet? 

Min bästa vän Anders Skoglund var den enda person som möjligen skulle kunna gå med på detta galna förslag.

Anders tyckte det var ett genialt förslag och att det inte spelade någon roll vilken linje han skulle börja på. Han kände sig skoltrött efter Realexamen.

Vad skulle Anders föräldrar säga vårt förslag? 

På kvällen träffade jag Anders föräldrar. De ställde sig positiva till förslaget efter att ha frågat Anders om han gjorde detta av egen vilja och inte för att enbart hjälpa mig in på gymnasiet.

Nytt möte med Rektor Elfving 

Dagen därpå gick Anders och jag upp på rektorsexpeditionen och förklarade att vi var överens. Anders till Reallinjen och jag till Latinlinjen.

Efter att Arne Elfving kontrollerat att Anders frivilligt gjorde bytet, meddelade han beslutet till sin sekreterare och bad henne justera klasslistorna.

Anders Skoglund hade hjälp mig till en gymnasieplats. Rätt eller fel? Det enda jag med säkerhet vet, är att jag själv hade gjort samma sak för Anders, om situationen hade varit den motsatta.

För mig blev det två år på Latinlinjen!

 

Bilder från Realexamen+kommentarer!

Lennart och Einar Bostedt som var glada att de gick vägen trots alla ”motgångar”.

Det finns endast dessa två bilder från min Realexamen i mitt fotoalbum.

 

Lennart med ”BULLENS PILSNERKORV! Kristina Jonsson och Einar Bostedt.

Margareta Gabrielson min trogne vän genom livet sände mig detta minne från vår Realexamen

En natt när vi firade realexamen gick vi hem till mig ett helt gäng 
Vi satt i vardags rummet Kia kom upp satt med oss. Plötsligt hör vi pappa vråla Kia måste genast gå till sängs.Hon skulle upp till skolan nästa dag.
Då drog vi andra ut på stan vart vet jag inte. Nästa dag avslöjade pappa att han och Anders hade kikat i nyckelhålet och sett och hört oss hela tiden  och tyckte att det var kul att spionera. Han var inte alls arg som vi trodde,
Vi firade ju examen i tre dagar Vi sov nästan ingenting men var glada att vi lyckats ta Realexamen.
 

Kommentarer till inläggen vecka 38

Möjligheten att kommentera inläggen har varit stäng över en vecka men med hjälp av Facebook blev det ändå några härliga kommentarer även denna vecka.

Ett magiskt och förtrollande kort!

Örjan sitter nederst i vänstra hörnet!

Lennart Hill drar sig till minnes Örjans Ronsontändare.

Vill minnas att Örjan hade en Ronsontändare som han ibland använde som blåslampa. En herre i helskägg fick erfara detta när han bad Örjan om eld för att  få fyr på en cigg. Hela hakskägget stod raskt i ljusan låga. Örjan lär ha fått en snyting av mannen som han försett med en sotflagig haka. Bränt skägg luktar för övrigt illa.

 

Bengt Gill som hjälper mig med förnämliga lärarbilder!

Håkan Bengter minns trumpetare Karl-Erik Eriksson. Han bodde granne med Bengt Gill

Tack för alla minnen från läroverket som du delar. Jag gick ut realskolan det året 1962, men gick inte på gymnasiet i Hudik. Dina vänner på bilden minns jag alla utom Örjan. Karl-Erik spelade i något sammanhang i idrottshallen på en fanfar-trumpet (utan knappar). Bengt bodde i grannfastigheten på Nygatan. Han är ett par år äldre, men en av mina första lekkamrater.

Kränkande lärare sporrar till Realen!

Per-Anders Lagerqvist tog nya tag!

Per-Anders Lagerqvist lämnade Realskolan och tog nya tag

Tänk vad en sporre betyder mycket. Ester Johansson var min sporre till min examen vid Tekniska Skolan. Jag dög inte som pojkvän till Malin när jag gick tillbaka till folkskolan och eftersom jag var ”dödligt” kär i Malin så tänkte jag att nu skall jag visa att jag duger. Men det hjälpte inte för kärleken men gav mig en bra start i livet.

Många av dina realexamens kamrater var mina klasskamrater i småskolan och de fyra åren i folkskolan samt i 1:5an

 

Kränkande lärare sporrar till Realen!

Är Hanson fortfarande kvar i skolan? 

Kanske var det den frågan och det kränkande uttalandet av läraren som gjorde att jag samlade ihop mig och lyckades få godkänt för Realexamen och den grå mössan 1959.

”Jaså Hanson går  fortfarande kvar i 5:5? 5:5 passar ju på sätt och vis, men är det inte lite onödigt? Någon examen lär det väl knappast bli! Det blir att läsa under sommaren som vanligt och försöka igen nästa läsår.

 Jag tycker du skall börja hjälpa till hemma i Handelsträdgården redan nu.”

Känner mig kränkt men blir samtidigt sporrad

Jag blev så förbannad men valde att inte bemöta lärarens påhopp. Under de veckor som var kvar fram till proven prioriterade jag skolan för första gången. Det var en helt ny upplevelse.

Jag blev godkänd, men det kan inte ha varit något strålade betyg, för jag hittar idag inte igen mitt betyg från Realexamen.

Jag tar ofta fram examenskortet för att se vilka namn jag fortfarande kommer ihåg. Tänker på de jag fortfarande har kontakt med ett tiotal och funderar vad som hänt de övriga.

Realexamen 1959

Här redovisar vad jag idag vet om mina 24 kamrater.

Britt Wallin/Engstrand har hjälp mig med en del namn och aktuell fakta.

Uppifrån vänster.

Anders Röstlund som jag träffat under senare år. Senast på studentjubileum 2014.

Anders Grönlund skrev ett inlägg på bolggen om hans far Arvid slöjdläraren.

Karl-Gunnar Jogell jag hade glömt hans namn. Britt berättar att han är död.

Einar Bostedt nära vän som jag berättat om på bloggen. Idag kontakt via Facebook!

Lennart Hanson mera känd i Hudiksvall som LÖKEN.

Anders Torstensson arbetade i Sydney för LM. Läste i HT att han var död.

Jan Gunnar Jonsson känd som ”Capillo”. Vi såg i april. Tipsar bloggen via SMS.

Anders Skoglund vi sågs 2013 på TV4. Vi har regelbunden mail kontakt.

Mellanraden med början av gossen mot väggen:

Mister X jag kan inte namnet på denna gosse och har inget speciellt minne av honom.

Per Skärgård hade mycket stöd på gymnasiet av svägerskan ”KI” Skärgård.

Olle Johansson har idag ett annat efternamn. Information av Lars-Olof Larsson

Ingemar Ganse  Britt hjälpte mig med namnet. Han bor kvar i Hudiksvall.

Birgitta Davidsson. bjöd in mig till studentträffen. Bor i Forsa som Eliasson.

Margateta Gabrielsson träffat regelbundet genom åren. Hon bor i Danderyd.

Christina Gunnarby dotter till gymnastiklärarna Gunnarby.

Margareta Erwald vi har haft mailkontakt. Fått inbjudan till hennes utställningar.

Margareta Carlstedt vi konfirmerades tillsammans.

Nedersta raden:

Kristina Jonsson den duktiga simmaren vi alla var så stolta över.

Solveig Hellberg bor enligt Britt i Hudiksvall och heter nu Jonsson.

Britt Wallin min ungdomskärlek som hjälper mig med fakta tilli bloggen.

Anita Johansson konfirmations kamrat. Finns i Hudiks. Vän på Facebook.

Ulla Terner hennes härliga garv på kortet smittar av sig

Lillian Flyborg bodde nära skolan. Jag var hemma hos henne på ”klassfest”.

Gunilla Bjurström hennes farbror var firmans snickare. Hon bor i Kanada!

Inger? Olsson klassens virvelvind. Satte ofta fart på hela klassen.

Detta är mina minnesbilder med viss hjälp av Britt. Kommentera gärna med rättelser och ytterligare information om mina 24 kamrater.

 

 

 

 

 

 

Radiorösten från Hudiksvall fyller år!

Skolminnen kommer på FB 2012! Sångtexten kommer ett år senare! Rektor Hennics besök jag helt glömt! Eldat i bänken två eller tre gånger?

Så här skrev jag på min TIMELINE på FACEBOOK

I dag fyller jag 71 år! Förra året önskade jag ett minne från mina vänner på Facebook. Till min glädje kom det över 60 härliga minnen.

 Eftersom jag fyllde 70 år så bemödade ni er säkert lite extra.

I år lottar jag därför ut en biobiljett till någon av er som sänder in ett minne!

Förra året kom följande minne från Lars Ahlbom

Vi var ju klasskamrater i gymnasiet och du livade upp vår trista skoltillvaro med roliga skämt och festliga upptåg.

Eftersom du var några år äldre kunde du köpa ut sprit till oss, ett brott som för längesedan är preskriberat. Beställningar lämnades till dig på lördag morgon (det var 6-dagarsvecka i skolan på den tiden) och du åkte iväg med blomsterbussen till systembolaget. Jag minns hur vi klasskamrater med spänning väntade i klassrummet.

Du kom snart tillbaka med ett antal systempåsar (de var bruna på den tiden) i famnen. Överlämnandet gjorde du till en lustig show. Du hade gjort en sång som du sjöng på melodin ”There is no business like showbusiness”. Tyvärr jag kommer jag bara ihåg några lösryckta fraser. ”Det finns inga påsar som bruna påsar som bruna påsar ska va” minns jag tydligt. En annan fras var: ”när Löken kommer med leverans”. Kommer du ihåg sången själv?

Lennart Hill skrev sångtexten

Jag minns ännu med rodnad en sångtext jag skrev när jag var betydligt yngre och inte visste bättre:

”Det finns inga påsar som bruna påsar, som bruna påsar ska va/ Genom klassen går det som en susning/ Löken är nu här med leverans/Ja, nu finns det chanser till berusning/  Ja till berusning ja någonstans/ Det finns inga påsar som osv…”

 Per Anders Lagerqvist minns mitt besök hos Rektor Hennics

 En dag när vi satt och pratade uppe på varvet berättar ”Löken” att han blivit inkallad till Rektor Hennics och relaterade samtalet enligt nedan:

Herr Hanson har eldat i bänken två gånger, nej tre gånger säger Hansson.

Två säger rektorn, tre säger Hansson.

Nu får Hansson vara tyst när jag pratar. Alltså Hansson har eldat två gånger.

Nu får Hansson framföra sina synpunkter.

Jag har eldat tre gånger, två säger rektorn.

Tre säger Hansson och tillägger att nu får rektorn vara tyst när Hansson talar.

Eftersom Hansson varit så ärlig så slipper han undan med en anmärkning som skickas hem för påskrift.

 

 

Ett magiskt och förtrollande kort!

HGF=Hudiksvalls Gymnasistförening! Föreningen planerar spexet 1962! Återser tre medlemmar efter 50 år! Ahlbom och Forsberg har bokrelease!

 VIKTIGT MED BILDER

Jag insåg snabbt att mina inlägg måste innehålla några bilder för att göra texterna livligare. I ett tidigt skede fick jag möjlighet att använda det fina bildarkiv som min vän Bengt Gill med jämna mellanrum lade ut på Facebook. Carl Berlin har ett album med vykort och ett album med egna bilder från Hudiksvall som han ställt till mitt förfogande. Själv har jag både dia bilder och vanliga kort som jag använder med jämna mellanrum.

Senast jag var ner i källaren för att söka bilder återfann jag en bild som jag helt glömt bort.

Bilden känns magisk, då jag under de senaste veckorna på olika sätt haft kontakt med samtliga gossarna på bilden. Tre av de fem gossarna runt bordet, återser jag samtidigt efter 51 år. Bilden togs då  Spexet 1962 planerades. Året därpå blir Spex förbjudet att uppföra några år framåt.

BOKRELEASE PÅ ABF

Lars Ahlbom och Lars Ragnar Forsberg har samtidigt, var för sig, en bokrelease  den 10 september på ABF-husetvis Sveavägen. Inbjuden är också Örjan Leringe.

Lars Ahlbomoch jag gick i samma klass de två sista åren i gymnasiet. Lars är den som uppmuntrat mig att börja skriva om min ungdomstid i Hudiksvall.

Lars var på ABF för att presentera en bok om Hjalmar Bergman och Sven Delblanc, där han är en av huvudredaktörerna.

Svartsyn och humor : Om Hjalmar Bergman och Sven Delblanc

Lars Ragnar Forsberg var den som skrev de flesta manus till spexet 1962.

På Wikipedia står följande om Lars Ragnar

Han har haft ett flertal program i SR och SVT, bland annat ”Cabaret öppen kanal”, och ”Kanal tre”. Han var länge kolumnist i Aftonbladet. Forssberg har gjort sig känd som radikal debattör i flera medier. Uppfört kabaréer på bland annat Dramaten och skrivit dramatik för radioteatern.

Dagen efter bokreleasen  skrev jag på Facebook.

Det märktes att Lars R är en ”gammal” radio- och TV medarbetare. Det blev en mycket proffsig föreställning. Bland de församlade fanns personer som haft kontakt med Lennart Hyland. Deras berättelse var inte särskilt snälla mot legenden Hyland.

Lars Ragnar Forsbergs senaste bok!

ÖVRIGA TRE KAMRATER PÅ KORTET

Örjan Leringe fick jag kontakt med på Facebook för några månader sedan. Vi fick en pratstund tillsammans när besökarna ”minglade” omkring efter bokreleasen.

Bengt Gill och jag har nyligen talats vid i telefon här jag fick tillstånd att använda hans bilder av lärare på Läroverket.

Lars Ahlbom försöker förmå Bengt att göra en fotoutställning i Hudiksvall.

Karl-Erik Eriksson och jag ingick i den så kallade DÖDSPATRULLEN i samband med studentexamen. Karl Erik var på sin tid en av Sveriges duktigaste trumpetspelare. Han finns numera i Uppsala, där min vän Lars-Olof Larsson är min kontaktman.

Mer om Dödspatrullen och Spexet kommer här på bloggen.

 

 

 

Kommentarer till tre inlägg vecka 36!

 Många vill ha tillbaka reklamväggen! Christer Bergström ser texten svagt! Yngve Aronssons Hudiksvallshistoria! Delixa Vestergren föll från våning 4! Ulla Svanberg önskar Lökens biografi!

IT-info MittMedia redaktion meddelar den6/9  att det är en SPAM-attack mot vår bloggserver.

Senare kommer beskedet  att spamattacken har avstannat. För att vara på den säkra sidan har man stängt av möjligheten att kommentera – eftersom det är den vägen spam kommer in.

Alla kommentarer denna vecka är därför hämtade från FACEBOOK.

Inlägget om FLICKORNA I TORNET handlade mest om VÄGGEN mot Museet.

Hans Andersson bodde väg i väg med väggen.

Jag bodde under ungdomsåren i huset på Sundesplanaden 6 och vid något tillfälle, måste ha varit i början av 70-talet ev. i slutet av 60-talet togs annonserna bort i samband med en yttre renovering. Mycket trist!

Christer Bergström skriver att reklamtexten syns svagt.

Tittar man idag på väggen så kan man svagt se reklamen under den nya putsen.

 Håkan Bengter minns att ”väggen” varit uppe tidigare på Hudiksidan på FB

Bilden och frågan om fasaden har varit uppe tidigare i den här gruppen, 23-24 april 2012. Då sa någon att reklamen skulle återuppföras på innergården samma sommar. Vad hände?

Yngve Aronsson hjälper oss med historisk fakta.

Ja Du Lennart Hansson, jag antar att Gerd Engberg kan det mesta om väggen! Hon om någon skulle nog kunna återskapa den, åtminstone delvis. Hon bor ju dessutom i huset. Naturligtvis tråkigt att den målades över, vem tog beslutet och hur motiverades det?

Jag tittade på några av namnen för 20 år sedan och vet att ägaren av  E.G.Forsell & Co, Erik Gustaf Bröms Forssell var född i Bergsjö 1865 och gifte sig med bondedottern Kristina Olsdotter i Åkre Idenor! Han var skomakare i Idenor fram till 1892 då de flyttade till Hudiksvall. Kristinas föräldrahem i Åkre köpes senare av Åkerstam, en gång ett känt namn i bl.a. bilförsäljarkretsar i stan!

En senare känd skohandlare i stan Hugo Nordin var i sin ungdom handelsbetjänt hos Forssell.

Inlägget om Nära döden upplevelsen vid Sundins fick dessa kommentarer.

Gunilla Westin kom på ett mera känt LÖKENFALL!

Händelsen på Sundins vet jag inget om, men jag vill minnas att du hängde utanför ett fönster på tredje våningen på läroverket.

Delixa Vestergren hoppas att jag tog lärdom fallet.

Du lärde dig läxa efter det fallet kan jag förstå, jag har själv trillat ner 4 våningar..och hamnade på knäskålarna..jag gick där i från som inget hade hänt mig..

Ulla Svanberg tycker att det är dags för mig att skriva en biografi.

Lennart Erssons och Lars-Gösta Larssons senaste bok om Hudiksvall

Dags för en regelrätt biografi, Lennart? Genren thriller kanske?  Vilket tillskott en bok vore till övrig Hälsinge/Hudiksvalls- litteratur.

Sitter nu o. läser ”Hudikkåkar” av Lennart Ersson. Vilken härlig bok! Har fått låna den m.fl. av fam. Ersson. Ska snart besöka vår ”Antikvariatkille” f.a. se vad jag kan få tag på – samlar nämligen på Hälsingelitteratur

Lennart Ersson har bidragit mycket med litt. + föredrag m.m.

Nu ska vi peppa Hanson också, så kanske det blir en bok framöver. Kan bli riktigt roligt, eller hur?