Läroverkets tre viktiga vaktmästare.

 Matts Persson sände mig en kommentar, där han berättade om sina minnen av de TRE ”VISE” MÄNNEN = Läroverkets 3 vaktmästare.

 

Katalog höstterminen 1955 Läroverket Hudiksvall

 Matts minnen av Anders Ericsson

Vaktmästare Ericsson (som vi kallade ”grisen”), han skramlade alltid med sin nyckelknippa, så om man blev utkörd från lektionen, fick man gömma sig för ”Grisen”.

Om man blev upptäckt var det rakavägen upp till rektorn, så skramlandet med nycklarna upplevde man som en varning – här kommer jag!

Lennart minns Anders Ericsson

Ericsson och jag kom inte bra överens.  Vi bråkade varje termin om MORGONBÖNSKORTET.

Anders visste mycket väl att jag bodde i Djuped med farmor och farfar och inte i Centrumhuset med min fars nya familj. Ändå fick jag tjata för att få mitt kort så jag slapp MORGONSAMLINGEN.

Anders satt i HIF:s styrelse och skvallrade gärna för far hur jag skötte mig.

Matts minns Jonas Johansson

Jonas, var den hygglige och ”snälla” vaktmästaren!

Han hade en moped som var remdriven, vi strök såpa på drivremmen, vilket gjorde att mopeden inte gick att köra (slirade). Jonas tog det hela med jämnmod och sköt mopeden hem.

Nästa gång strök vi sirap på remmen, vilket fick motsatt effekt, moppen stack i väg direkt med ett ryck! 

Då blev har riktigt förbannad, men nästa dag var han som vanligt hygglig och snäll.

Lennart minns Jonas.

För mig blev Anders och Jonas lika med DEN ONDE OCH DEN GODE.

Tydligast blev detta vi sen ankomst eller vid jakt i korridorerna.

I skolkatalogen står Jonas upptagen som ELDARE.

Jonas var ofta klädd i en enkel arbetsrock med Anders Ericsson gick klädd i kostym.

Jonas sålde skrivpapper när det var dags för skrivning i Aulan.

Här var Otto Bjurström vaktmästare.

Matts minns Otto Bjurström.

Otto, sågs oftast kring gymnastikhuset.

Vi hade honom i bland som vikarierande slöjdlärare.

Han hade dålig hand med bandsågen minns jag, vi fick inte använda den själva, så slöjdläraren fick såga ut det man behövde. När ”Otto” sågade gick oftast bandsågsbladet av!

När han sågade stod vi grabbar runt sågen och väntade på ”smällen” och mumlade ”nu går den av, nu går den av, nu går …. Härliga minnen alltså!

Lennart minns Otto Bjurström.

Jag gick i samma klass som Ottos dotter Gunilla

Ottos bror Ivar var ALLT I ALLO hemma i handelsträdgården.

Jag hade ofta en hälsning från Ivar till brodern Otto. Otto hälsade alltid tillbaka men en dag fick jag en fråga av Otto.

”Blir han klar med ditt bordtennisbord i källaren någon gång?

 Skulle var trevligt att bli hembjuden på en match och se hur min bror lyckats med ombyggnaden av villan i Djuped.”

 PS om Anders Ericsson

När jag mötte min vän Anders Skoglund på Museet 26/11 och ännu en gång tackade honom för att han ”HJÄLPTE” mig in på Gymnasiet kom han med en viktig information.

”Utan Anders Eriksson hjälp hade du aldrig fått börja på Gymnasiet. Det var han som styrde och ställde och ville att alla vi idrottsungdomar skulle få fortsätta att studera.”

Byter till mig en gymnasieplats!

 

Publicerat av

8 reaktioner till “Läroverkets tre viktiga vaktmästare.”

  1. Så här minns Lill Thuring familjen Ericsson.

    Minns Anders Eriksson som den absolut vänligate personen på Läroverket; Blundade med ett öga när man var sen till morgonbön och hade lång väg ( närmaste väg mättes upp med passare utan hänsyn till att vi var tvungna att cykla runt om ’vattnet’
    Vid regn låstes vårt klassrum L1 (bakom vaktmästarrummet) med nyckel utifrån så vi kunde stanna inne….
    från 1:5 och framåt kokade fru Eriksson havregrynsgröt som vi utombys kunde äta för 55 öre

    1. Lill
      På bloggen har jag fått mycket kunskap om de olika befattningshavarna. Att familjen Ericsson hade matbespisning var en av dessa nyheter. Priset på gröten ger en bild av den förändring vi fått vara med om under vår uppväxt.
      Dina fina ord om Familjen Ericsson gör att jag direkt skrev ett PS på bloggen

  2. Torsten Myrgren minns våra vaktmästare.

    Anders E kallades ”Gorillan” av oss, förmodligen för sin väldiga gestalt och bistra uppsyn. I en liten sjundeklassares ögon en riktig gorilla, sur och elak men fjäskig mot lärarna…
    Jonas var vår favorit, alltid glad och hjälpsam t o m mot oss mindervärdiga som gick i grundskolan på Läroverket år 1961 och fram till ”mogenhetsexamen” år 1967.

    1. Torsten,för mig var det jobbigt att Anders Ericsson och min far satt tillsammans i HIF:s styrelse.
      Anders ”älskade” att avlägga rapporter om mitt uppförande till min far.
      Lennart

  3. Jan-Olof Zetterberg reagerade över att Johan Johansson ”var” Eldare!

    Lennart Det fanns även en person , som skötte värmen på Din tid ? Trodde att , oljepannan fanns då .

    1. Jan-Olof, Jag reagerade också över ordet eldare. I 1958 års katalog är Jonas Johanssons titel fortfarande eldare!

  4. Lill Thuring återkommer.

    Konstigt hur man kan uppfatta människor i sin omgivning. OM jag hade behövt hjälp av någon anledning skulle jag vänt mig till Barbro Gunnarby, Anders Eriksson eller Pelle Sundelin i den ordnigen.Dirken därnäst .. och på gymnasiet till Erik Ingvarsson – om han varit i samma verklighet som oss Erik var en fantastisk person men med Latin och Grekiska och med klassisk skolning var han en riktigt opraktisk person – slog tom Theodor Brandt Massor av gyllene minnen

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *