"DORIS"+"IDUNA" väcker nya minnen.

När jag försöker puffa för mina inlägg på bloggen använder jag mig  av Hudiksidan på FACEBOOK

 https://www.facebook.com/groups/156335741153593/

Monica Flöjt ”känner för” Stackars Doris. .

Ja, jag ler igenkännande….tyvärr hände detta några gånger.

Stackars Doris Tänk att leva så…. Doris, hon hade det inte lätt.

Ulla Svanbergs tankar kring hjälp och stöd

Jag har också upplevt nåt liknande. Vi blev genom jobbet tillfrågade om vi ville åka hem till en arbetskamrat som inte hörts av på ett tag. Det vi fick se stannar för evigt på näthinnan. Nu pratar vi mitten på 80-talet.

 Ibland funkar tyvärr inte rehab, ”hjälp” o stöd.

 

I det här området bodde DORIS (Foto Yngve Aronsson)

Eva Linnea Widenius bodd i samma område som DORIS

Vi bodde i huset Håstagatan 15, huset syns inte på bilden, men bakom huset längst upp till vänster närmare Hotell Temperance.

Branten nedanför kyrkan hade vi roligt som barn, stor Svens Kalle lämnade sin häst där med hästvakt av min kompis som bodde i huset ovanför. Husen som är kvar är det längst upp till vänster och konstnären Gösta Bohms hus bakom den vita muren är också kvar.

 

Hotell Temperance i Hudiksvall.

Hans Andersson berättar om Hotell Temperance

Temperance där Tempelriddarordern hade sin loge i vindsvåningen. Ett mer eller mindre ”hemligt” sällskap som min morbror Hjalle Melin tillhörde, De öppnade dock dörrarna en gång årligen för en julfest där barn och anhöriga fick delta. Ett rum var dock alltid låst dit inga obehöriga fick tillträde, Jag fick under många år på 60- och 70-talet visa tecknad film för de yngsta besökarna med min ljudprojektor.

Minnen som poppar upp hos Thomas Egeklint.

Jag är född 1963 men minns ganska mycket från mina tidiga år i Hudik.

Har några få bilder från barndomen, så det mesta sitter i skallen, minns alla dessa småbutiker som fanns lite här och var. minns ”Strand Café” ner vid tunneln.  En cykelhandlare fanns det på Möljen.

I en av Sjöbodarna återfanns Cykelhandlaren.

Ute i Via fanns det en lanthandel där man tankade genom att handpumpa upp soppan i en glasbehållare i toppen på pumpen,

En gammal hederlig Bensinpump!

Minns dom här jättelåga kåkarna nere vid kotorget där man kutade och busade med tanterna som bodde där… dom här svartvita bilderna väcker många minnen från den tiden 🙂  Det må vara ganska alldagliga bilder men dom väcker minnen och det är ganska fantastiskt 

 Supar-Kvartar fanns det ju några nere vid Kotorget och i förlängningen på Lastagegatan. 

Det fanns några på Håsta också där det bodde en hel del konstiga människor, precis nedanför höghusområdet Jag tror också att det är nånstans där som det berömda ”skelettet” som är målat på en bergknalle fanns, kanske det fortfarande finns kvar. Ja jag minns bara själva skelettet men inte riktigt vart det var, det är jädra massa år sedan så det där med exakt vart det ligger kan jag troligen inte peka ut längre

Torsten Myrgren hjälper till med både text och bild av SKELETTET.

Du menar Benrangelsberget helt enkelt.

Jadå, skelettet finns kvar. Åtminstone i fjol somma då jag var dit. Tyvärr hade några ligister med sprayburkar nästan målat över ”Benjamin” men inte lyckats helt.

Torsten Myrgren vid SKELETTET!

 

Publicerat av

5 reaktioner till “"DORIS"+"IDUNA" väcker nya minnen.”

  1. Född 1942 i ”Kvarteret Korpen” och i huset på Håstagatan 15, som ägdes av min farfar. Huset var ett råttbo redan på 40-talet, eftersom vatten rann uppifrån kyrkområdet in i huset. Vattnet stod någon decimeter ovanför golvet vid något tillfälle och mattorna flöt omkring Huset bestod av två lägenheter och i den vänstra bodde min farfar och farmor medan jag bodde med mina föräldrar i den högra. Dessutom fanns ett uthyrningsrum i mitten där bl.a en blivande fru till ABK ledaren John ”Jocka” Berg bodde ett tag. Min farmor dog 1948 och min farfar dog 1949 varvid min pappa sålde huset till Hudikvalls stad för 15.000 kr och vi flyttade till ett eget nybyggt hus utefter Gammelbanansvägen i Måsta 1950 . Staden hyrde sedan ut huset efter en eventuell renovering tills det rivdes då Håstagatan breddades och drogs ovanför huset. Många roliga minnen från 40-talet med kompisarna som bodde i området. Gänget utökades på somrarna med grabbar från Stockholm som tillbringade somrarna hos släktingar i området.

    1. Olle
      Tack för dina fina historielektioner!
      Jag återkommer med ett längre svar på allt du tagit dig tid att skriva.
      Hälsningar
      Lennart Löken Hanson

      Ps Jag skall ta fram vårt kort från konfirmationen.
      DS

    2. Olle
      Jag och Lars-Olof Larsson som körde hem Doris talas vi i telefon några gånger i månaden.
      Senast vi berörde denna händelse kunde vi konstatera hur bedrövligt vissa personer i vår närhet hade det.
      Jag ser fortfarande framför mig bakplåten med ungspannkaka och cigarettfimpar.
      Lennart

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *