Ragnar Nylin lärare i 3:an + 4:an

På väg till min första skoldag i årskurs 3 hösten 1951.
På väg till min första skoldag i årskurs 3 hösten 1951.

 I ÅRSKURS 3 – 4 MED RAGNAR NYLIN

 I årskurs 3 och 4 fick jag den stränge folkskolläraren Ragnar Nylin. Han ville ha ordning och reda i klassrummet och var en mycket duktig lärare. Från den tiden finns det lite fler minnen men ett alldeles speciell minne tror jag ingen i vår klass någonsin kommer att glömma.

Det var första april och vi planerade ett Aprilskämt för vår magister, Vi som skulle genomföra skämtet kände en viss osäkerhet kring hur Ragnar skulle uppfatta det enkla skämtet. För att gardera oss så långt som möjligt bad vi Lars Flöjt, som var en plikttrogen elev och som hade det högsta anseendet hos Ragnar, genomföra skämtet.

Det var ett mycket oskyldigt Aprilskämt där Lars skulle säga till Magistern att någon hade skrivit ett meddelande på svarta tavlan. När Ragnar vänder sig om står det på svarta tavlan: APRIL APRIL DIN DUMMA SILL.

Det blev fullständig katastrof. Jag har aldrig sett vår magister så arg. Stackars Lars fick sig en ordentlig avhyvling och det var inte långt till gråten. Sedan gick Ragnar runt i klassrummet hela lektionen utan att säga ett ord. Han hade händerna bakpå ryggen och där snurrade han hela tiden ett gummiband från den ena handen till den andra. Det var hemska minuter och klassen trodde aldrig att lektionen skulle ta slut. Alla satt tysta och några började gråta.

Klass 4 1953 på Östra Skolan med Magister Ragnar Nylin
Klass 4 1953 på Östra Skolan med Magister Ragnar Nylin

 EVA GRANATHS MINNESBILD AV APRILSKÄMTET

Händelsen sitter djupt i mig och jag började fundera på hur mycket av den som fortfarande satt kvar hos andra klasskamrater. Jag ringde till Eva Lövkvist (Granath) och frågade.

”Jag mins inte händelsen på samma sätt som du. Det finns en förklaring till detta. Jag lurade nämligen själv vår magister Ragnar Nylin. Jag sa till honom att jag hade födelsedag. Då tyckte magistern att klassen skulle sjunga för mig. När sången var klar berättade jag att det inte var min födelsedag och ropade direkt – APRIL APRIL.

Magistern stod alldeles tyst men såg inte speciellt glad ut. Jag förstod för senast att jag gjort något väldigt dumt. För mig blev det extra obehagligt då vi bodde grannar med familjen Nylin” avslutar Eva sitt minne.

THOMAS JULINS MINNESBILD

Jag ringde till min barndomsvän och klasskamrat Thomas Juhlin och berättade och berättade även om Evas minne och frågade om hans minne av händelsen med Lars Flöjt.

”Jag har något svagt minne av det Eva berättar. Ditt och mitt minne stämmer helt utom det med svarta tavlan. Lars berättade om något spännande som hänt honom. Tror inte det hade blivit så stor reaktion om inte Lars avslutat med ramsan APRIL APRIL DIN DUMMA SILL! Hade Lars bara sagt APRIL APRIL och struntat i DIN DUMMA SILL så hade inget hänt, även om vår magister var helt HUMORBEFRIAD” avrundade Thomas.

Skolstarten 1949 del 1

  bild 1

MINNEN FRÅN SUNDSVALL OCH HUDIKSVALL

Den 17 september 1942 föddes jag i Hudiksvalls BB och i Hudiksvalls Tidning kunde man läsa: ”FÖDDE: En duktig gosse. Asta och Axel-Edward Hanson

 BOR I SUNDSVALL 1944-1948

När jag var 2 år skildes mor och far och jag flyttade tillsammans med min mor Asta till farmor och farfar, som hade en blomsteraffär längst ner på Storgatan 3 i Sundsvall.

Elin och Edward hade några år tidigare överlåtit Handelsträdgården i Djuped och Blomsteraffären på Hamngatan i Hudiksvall till sitt enda barn, sonen Axel-Edward min far.

bild 2

På bilden syns både lagerträden och spårvangsspåren

Utanför affären gick en av Sundsvalls två Spårvagnslinjer. Det mest spännande jag visste var att lägga den stora femöringen på spåret för sedan kontrollera hur stor slanten blev tillplattad och fyra gånger så stor.

En annan händelse utanför affären sker när jag sågar ner ett av lagerträden, när jag ville prova min femårspresent, som var en verktygslåda för barn.

Farfar Edward var en mycket skicklig florist. När det var dags för den årliga julskyltningen gjorde fantastiska blomsterarrangemang. Ett år hängde det ett vackert utsmyckat flygplan i fönstret som alla stannade och beundrade.

bild 3

Julskyltning hos HANSONS BLOMMOR

När det var dags för mig att börja skolan sålde farfar och farmor affären till Georg Wahlin som under många år varit chef för NK Blommer i Stockholm. Min mor hade flyttat samman med en änkeman, som hon senare gifte sig med och fick sonen Anders.

Farmor och farfar flyttade tillbaka till Hudiksvall 1948 och jag fortsatte att bo tillsammans med mina farföräldrar i Hansons Handelsträdgård i Djuped nedanför Köpmanberget.

I SMÅSKOLAN HAR JAG IDA BODELL

Klasskort från årskurs 1 1950.
Klasskort från årskurs 1 1950.

 1949 börjar jag skolan och har ganska nära till Östra Folkskolan. De två första åren hade jag Ida Bodell som lärare. Jag har inte speciellt många minnen från den tiden men det är ändå två händelser som stannat kvar.

På skolan gick också min 7 år äldre bror Roland. Han gick i årskurs 8 som vid den tiden var lika med sista årskursen. Jag ville ju inte att han skulle behöva skämmas för att han hade en lillebror i Ettan. De gånger jag såg honom på skolgården var jag noga med att inte låtsats som om vi kände varandra.

På väg till min första skoldag. 

bild 5

UTKÖRD FRÅN KLASSRUMMET FÖRSTA VECKAN

Jag hade inte gått många dagar i första klass innan jag blev utvisad från klassrummet. Kommer inte ihåg vad som föranledde att Fröken Ida utropade ”Har man sett på maken”

Det uttrycket hade jag hört min farmor säga ett antal gånger och också hört farfar svara ”Tre tanter dansar naken”. Jag citerade min farfar med hög och tydlig röst. Många av mina klasskamrater började skratta, men inte Fröken Ida. Hon blev jättearg och körde ut mig i korridoren där jag fick stå tills det blev rast.

Gymnasieklass lussar för lektor Brandt

 

 

Lektor Gustaf Brandt, en profil på Läroverket i Hudiksvall. Fotograf Bengt Gill.

Jag har bara vid ett enda tillfälle, under min skoltid, varit med och ”lussat” för en lärare.

Det var luciaåret 1963. Jag hade efter stort besvär tagit mig till sista ring på den allmänna linjen.

Några av mina klasskamrater övertalade mig att följa med hem till lektor Brandt.

–”Löken” du som skrev en så bra studentskrivning, måste träffa Gustaf ännu en gång.”

Gustaf Brandt och min franska skrivning!

Det var med viss tvekan jag ställde upp och följde med det lilla luciatåget.

Hur skulle lektorn uppfatta ett sådant besök i sitt hem?

Skulle han bli sårad eller glad?

Det var en helt chockad Gustaf, som efter några påringningar tidigt på morgonen, gläntade på dörren till sin ungkarlslägenhet.

Gustaf bad oss stiga på och gick själv tillbaka till sitt sovrum för att klä sig.

Efter ett tag kom han tillbaka klädd i den kostym vi var vana att se honom i.

Under tiden hade några dukat upp luciakaffe i vardagsrummet.

Gustav verkade trivas med att vi lussade för honom. Hans satt mest och flinade, han sa inte så mycket, men verkade gilla läget.

Jag vet inte, men jag skulle tro inte att det under åren varit så många klasser , som valt att lussa för sin lektor Gustaf Brandt.

Skälet till att jag så väl minns den här händelsen, är att på Gustafs bokhylla bland familjekorten låg en av de bollar, som gjorde reklam för Knapps Skoaffär. Det var en av de bollar som gymnasistföreningen HGF använt i finalen på SPEX -62.

–”Behöll lektorn  en boll från Spexet?” frågade jag.

–”Jag ville ha den som ett minne och ville absolut inte kasta bollen på er uppe på scenen. Det var ett mycket bra spex och därför är bollen placerad på bokhyllan.”

Spex -62 del 5 Final Recension Förbud.

Gustaf Brandt i en skolkatalog från 1978

 

 

 

 

 

 

 

SLÖJD I ÅRSKURS 3 OCH 4 1951-1953.

Östra Slöjdsalen. Bilden från nu & då 28/1   2003

Bilden ovan fanns någon stans, men när jag skrev nedanstående inlägg på bloggen 8/4 2013, lyckades jag inte hitta den.

Vid en noggrann genomgång av mina sparade nu & då som Larsas publicerade i Hudiksvallstidningen i början av 2000-talet återfann jag min gamla slöjdsal.

Bilden fanns första gången i HT 1960 då hela fastigheten skulle rivas.

Syslöjd, träslöjd och bibliotek viktiga avbrott. 

 Syslöjd

I årskurs 3 var det syslöjd som gällde Jag gillade ämnet och tillverkade några användbara och nyttiga alster.

Först blev det en duk, där jag fick träna på korsstygn och därefter skapa fransar genom att riva trådar.  Duken fanns länge bland de saker jag sparat från de första skolåren men nu är jag osäker på om finns med längre eller om den försvunnit i någon flytt. 

Därefter blev det en lite tygpåse för mina spelkulor och därefter en stor tygpåse för gymnastikkläderna. Min karriär i syslöjden kröntes med ett förkläde som skulle användas i träslöjden i årskurs 4. 

I min betygsbok står det betyg B på hösten och Ba på våren.

Träslöjd

I årskurs 4 fick jag prova på träslöjd och tankarna gick omgående till verktygslådan jag fick i julklapp år 1946.

Jag använde sågen en enda gång när jag sågade ner ett lagerträd som stod utanför Hansons Blommor på Storgatan 3 i Sundsvall.

DET VAR EN GÅNG EN LITEN LÖK SOM BÖRJA GRO I HUDIKSVALL

Jag förstod snabbt att här skulle jag inte bli lika framgångsrik i träslöjd som jag varit i syslöjd

Under ett helt läsår lyckades jag endast tillverka två blompinnar, fyra tältpinnar och en skärbräda där hålet för upphängning blev ocentrerat.

Betyget sänktes till B.

För er som vill läsa mer om min träslöjdskarriär rekommenderar jag nedanstående två inlägg.

Yxdrama i träslöjden på Läroverket. ”Janken” Vestin gör sin egen bastrumma! 

Nytt vittne träder fram i ”yxdramat” på Läroverket

 

 

Sparbanksboken som försvann.

Folkskolesparbössor

KANALEN NR 3 2014

Jag är med i Hudiksvalls Hembygdsförening. 4 gånger om året får jag hemsänt föreningens informationsblad. I senaste numret finns en trevlig tillbakablick med rubriken FÖR HUNDRA ÅR SEDAN 1914

DEN 28 AUGUSTI.

Folkskolesparbössor har Hudiksvalls Sparbank i dagarna utlämnat till skolorna i staden häromkring. Dylika sparbössor bestå som bekant av lådor, indelade i en massa fack, av vilka varje barn ha sitt eget, där besparingar under terminens lopp nedlägges.

Erfarenheterna ha visat att metoden med folkskolesparbössor i ej ringa grad främjat sparsamheten bland det unga släktet.

”BÖSSAN” STOD I FÖNSTRET

När jag läste dessa rader såg jag framför Sparbössan av plåt som stod i fönstret till höger om magister Ragnar Nylin med våra namn på små lappar.

Jag har något minne av att vi la i pengar, som vi fått med oss hemifrån, en bestämd dag i månaden. Vi fick gå fram i bokstavsordning och idag undrar jag hur mina kamrater kände sig om de inte hade några slantar som skulle läggas i bössan.

Ett par gånger per termin kom det någon från Sparbanken och tömde bössan med alla facken och satte in sparat belopp på vår personliga sparbanksbok.

Vid detta besök från banken, fick vi ett nytt nummer av tidningen SPARA & SLÖSA.

Lyckoslantens serie SPARA och SLÖSA

 BARNBIDRAGET SATTES IN PÅ SAMMA BOK

Min Farfar Edward hade bestämt att mitt barnbidrag skulle sättas in på samma sparbanksbok som den jag fått genom skolan.

Barnbidraget 1950 var kring 300 och motsvara i dagens penningvärde omkring 4600.

FAR BEHÖVER ”MINA” PENGAR

I början av 1960 talet fick min far Axel-Edward ekonomiska bekymmer och bad att ”få låna” pengarna på min sparbanksbok. I dagens penningvärde bör det ha varit ett ”lån” på c:a 50000.

–”Jag hoppas få firman på fötterna igen, så att du snart skall få tillbaka ”dina” pengar igen. Farfar hade ju tänkt att det skulle vara grundplåten till en lägenhet, när du flyttar hemifrån Farmor Elin.”

                              HUDIKSVALL SPARBANK KONTAKTAR MIG 1978

Min far fick bankboken och sedan glömde jag helt bort att jag ”ägde” en sparbanksbok som min far lånat när han hade ekonomiska bekymmer.

I slutet av 70-talet fick jag ett brev från Hudiksvalls Sparbank. De ville att jag skulle avsluta ett konto som inte varit aktivt på 15 år. Banken ville att jag vid nästa besök i Hudiksvall personligen besökte banken.

Jag förstod att min far inte tagit ut allt från kontot utan valt ett jämt belopp och sparat ett mindre belopp på kontot.

Jag blev glatt överraskad när det visade sig att det fanns dryga tusenlappen på mitt sparbankskonto. Beloppet som min far lät stå kvar på kontot, hade under åren genererat detta belopp genom ränta på ränta.

 

 

 

Privatskola 3 månader en katastrof!

 

DN 20/8 2014

Jag har i tidigare inlägg berättat om mitt korta besök på en Privatskola i Stockholm.

4 år på Gymnasiet tog 5 år att egnomföra.

TRE MÅNADER PÅ KUNDSHOLMS PRIVATA GYMNASIUM 

När jag går på mina promenader runt i Stockholm passerar jag då och då den byggnad som inhyste mitt gamla plugg på Kungsholmen.

Jag skrev till Dagens Nyheter och Eva Karin Gyllenberg och bad henne berätta mer om skolan där jag var inskriven 3 månader i slutet av 1961.

DEN INSÄNDA FRÅGAN TILL DN.

1961 var jag tvungen att sluta på Latinlinjen hemma i Hudiksvall på grund av för dåliga betyg. Egentligen borde jag aldrig valt denna linje. 

 Min far tyckte jag skulle få en andra chans när han fick se en annons om en privatskola i Stockholm som hade gymnasium. 

Skolan låg i en fastighet på Kungsholmstorg nästa ner vid Norr Mälarstrand (ICA sidan jämna nummer tror jag). 

Skolan drevs av en åldrad rektor och det fanns några lärare som undervisade i ett ”reducerat” schema. 

Jag insåg snart att detta aldrig skulle leda till en fullgod studentexamen och återvände hem till Hudiksvall efter höstterminen. 

När jag några år senare gick förbi skolan var skylten borta, men ”ramen” i fasadmuren där den suttit fanns kvar. Jag tror det stod Kungsholms Privat Gymnasium på den borttagna skylten. 

När jag frågade runt i trappuppgången, så fick jag beskedet att rektorn var död och då stängde också skolan. 

Nu frågan till dig. Vad var det här för skola? Var det en dåtidens försök med FRISKOLA.

SVARET I DAGENS NYHETER (förkortat)

Visst är det något med våra gamla skolor? Särskilt när vi återser dem långt efteråt och minnen väcks till liv.

Visserligen har jag kört förbi din skola vid många tillfällen men aldrig reflekterat över att det står Kungsholms Elementarskola ovanför porten till Kungsholmstorg 4.

Från början var detta en flickskola även om man tog emot pojkar i de lägre klasserna, men på 1950-talet fungerade skolan som en treårig realskola för både pojkar och flickor. Begrepp som FRISKOLA fanns ju inte på den tiden.

Jag har tolkat det som att skolan du gick i var en privatskola och att eleverna betalade en terminsavgift.

Eva-Karin Gyllenberg

 ALLMÄNNA LINJEN PASSADE MIG BÄTTRE

Jag lyckades tenta upp A1:3 och började höstterminen 1962 i klass A2:3.

1964 lyckades jag avlägga studentexamen.

Det gick väl inte helt smärtfritt, men det kommer jag att berätta mer om i ett kommande inlägg.

En sak är jag helt säker på. Om jag stannat kvar på Privatskolan hade det aldrig blivit någon studentexamen för mig.

 

 

Skräck för högläsning! Standardprov räddning!

På väg till min första skoldag i årskurs 3 hösten 1951.

När jag tänker tillbaka på mina fyra år på Östra skolan inser jag hur få minnen som finns från de två första åren.

Från de två åren i årskurs 3-4 finns det betydligt fler. 

 Jag har i ett tidigare inlägg berättat om det förödande APRILSKÄMT som klassen gjorde med vår stränge folkskollärare Ragnar Nylin.

Årskurs 3+4 Östra Skolan

Efter detta inlägg blev jag medveten om att våra minnesbilder från den tiden är lite olika vad gäller samma händelse.

Om ni ger er tid att läsa mitt första inlägg så har mina båda klasskamrater Eva Granat (Lövkvist) och Thomas Julin en annan version av APRILSKÄMTET.

SKRÄCK FÖR HÖGLÄSNING

I årskurs 3 gick det också upp för mig att jag nog aldrig lärt mig grunderna ordentligt för läsning.

När det var dags för högläsning försökte jag dölja detta faktum genom träna på ”min text” i ROBINSON KRUSE när mina klasskamrater radvis läst lämpligt lång text ur boken från Förlaget SAGA som fanns i klassuppsättning.

Jag kan fortfarande känna ångesten för att mina beräkningar inte skulle stämma och att jag skulle få läsa en text jag inte hunnit ”träna på” innan det blev min tur.

RÄTTSTAVNING MIN AKILLESHÄL

Jag var inte bara usel högläsare, utan jag tillhörde också gruppen, som hade stora problem med rättstavningen. Dubbelteckning är fortfarande min fasa.

De stavningsprogram som idag finns i alla datorer underlättar mycket för mig när jag skriver mina inlägg.

JAG STAVAR ABBORRE RÄTT

En händelse som sitter djup i mig är när Ragnar Nylin ber mig gå fram till tavlan och skriva ordet ABBORRE.

Jag skrivit ABBORRE med två B och två R.

Magistern frågade klassen om jag stavat rätt.

Alla i klassen var väl medvetna om hur dålig jag är i rättstavning så det kommer ett flertal förslag på annorlunda stavning som magistern skriver upp på svarta tavlan.

Till slut säger han.

–”Lennarts stavning är den korrekta! Allt han skriver är inte felstavat även om det blir mycket rött i hans uppsatser.”

STANDARDPROVEN GAV MIG SJÄLVFÖRTROENDE

I slutet av årskurs genomfördes de så kallade STANDARDPROVEN.

För mig betydde det mycket att lyckas över förväntan i både modersmål och mattematik.

Jag låg i absoluta toppen i båda dessa ämnen. Jag minns väl magisterns ord inför klassen.

–”Den som överraskat mest är Lennart som tack vara dessa prov kommer att höja sina betyg ordentligt. Det är synd att det är höstterminens betyg som gäller vid ansökan till Läroverket.”

Jag fick ju till slut börja på Läroverket så det ordnade sig  ändå.

En ”extra klass” hjälper mig in på Läroverket!

 

 

 

 

Kuggad Student 1964! Del 5. STUDENT TILL SLUT!

Studentkort med lånad studentmössa

Detta är det femte och sista inlägget i den serie som jag kallat Kuggad student 1964.

Nedan finner du länkarna till de fyra första.

Kuggad Student 1964! Del 1. Franskan blev mitt Walterloo! 

Kuggad Student 1964! Del 2. ”DÖDSPATRULLEN” 

Kuggad Student 1964! Del 3 Fyra ämnen med censorer!

Kuggad Student 1964! Del 4. Allt måste stoppas!

När Elisabeth och jag varit runt till alla tre i ”DÖDSPATRULLEN”  så åker vi ner till hennes mormor och morfar.

Vi stannade i Spånga några dagar, så att det mesta av studentfirandet skulle vara avslutat när jag kom hem igen.

MIN SISTA SOMMARLÄSNING

Tillbaka i Hudiksvall började jag planera för studentprovet  i mitten av september.

Jag beställde omgående en NKI-kurs i engelska. 

För en gångs skull var jag flitig och sände in två prov för rättning varje vecka.

EUROPARESAN

Lars-Olof Larsson och jag 50 år senare

Min gode vän Lars-Olof Larsson och jag, hade planerat att under sommaren göra en en resa genom Europa.  Resan tänkte vi genomföra, trotts mitt misslyckande.

Lars-Olof min klasskamrat, hade hoppat av sista ring några veckor före studentskrivningarna. Han jobbade nu på HIAB för att få pengar till resan.

Jag själv var inbokade på några resor med Hansons Blommors Blomseterbuss för att hämta blommor och växter från Danmark. Det skulle ge mig en bra reskassa.

Lars-Olof och jag genomförde vår resa och besökte 8 olika länder. Vi ”Tågluffade” långt innan SJ lanserar försäljning av InterRailkort.

BERTIL DAHLGREN

Bertil Dahlgren (Foto Bengt Gill)

Jag fullföljde min NKI-kurs och fick några veckor före provet ett erbjudan att läsa extra för min tidigare klassföreståndare Bertil Dahlgren. Jag antog erbjudande och åkte ut till Forsa och gnuggades inför provet.

MINNESFÖRLUST ELLER BORTTRÄNGNING?

Jag har absolut inget minne från dagen då jag skrev studentskrivningen.

Jag var alltför nervös! Detta var min sista chans att få ett studentbetyg.

Jag har inte något minne på vilket sätt jag fick reda på att min skrivning var godkänd.

CAPILLO ORDNAR STUDENTFEST

Det enda minne jag har från den dagen är att ”Capillo” samlade några av våra närmaste vänner hemma i sitt hem på Skeppargatan för att ”fira” min studentexamen. 

Jag beställde landgångar från Restaurang Hörnan. Det fick bli min enkla studentfest.

IBACKSPEGELNMEDHANSON

Jag hade efter 10 år på Läroverket lyckats avlägga en studentexamen. Min lärare i engelska Ull-Britt och en Censor hade inte lyckats knäcka mig helt.

Jag drömmer fortfarande om dagen jag kuggades. I drömmen får jag en ny chans men misslyckas igen och i drömmen tvingas jag göra år 11 på Läroverket.

1968 avskaffas denna typ av studentexamen, där jag kuggades.

Studentexamen lever kvar, men de som avlägger examen efter 1968, slipper de fruktansvärda förfarandet med Censorer.

MÖSSOR MED FYNDIG TEXT.

Många av mina klasskamrater gick de sista veckorna med olika mössor typer av mössor där de broderat en personlig text.

Jag hade min text klar, men vågade aldrig brodera.

Texten jag tänkt skriva var KANSKE EN VIT LÖK.

JAG HAR INGEN STUDENTMÖSSA

Jag hade känn att jag skulle misslyckas och köpte aldrig någon studentmössa.

Studentkortet är taget av en soldat vid F 18 i Tullinge 1965. Han lånade ut sin studentmössa! 

 

 

 

                                                                      

 

Kuggad Student 1964! Del 4. Allt måste stoppas!

Detta är det fjärde inlägget med rubriken KUGGAD STUDENT 1964.

Nedan länkarna till de tidigare tre:

Kuggad Student 1964! Del 1. Franskan blev mitt Walterloo!

Kuggad Student 1964! Del 2. ”DÖDSPATRULLEN” 

Kuggad Student 1964! Del 3 Fyra ämnen med censorer!

När Rektor Arne Elfving meddelat mig att jag blivit kuggad, förstod jag att jag måste agera snabbt, för att göra det bästa av situationen.

Om några timmar skulle studenterna komma ut på skolgården och hyllas av kära och nära, medan jag ”fick smyga ut bakvägen”.

1. Mottagningen i mitt hem i Djuped måste blåsas av.

2. Min mor som var på väg från Sundsvall måste stoppas.

ELISABETH BLIR MITT STÖD. 

Jag har den här dagen tillgång till en av firmans Blomsterbussar.

Jag åker hem till min flickvän och berättar att jag blivit kuggad.

–”Elisabeth, jag behöver ditt stöd, när jag skall informera Farmor Elin och stoppa min mor, som är på väg i buss från Sundsvall.”

Elisabet ställde upp och fanns vid min sida resten av dagen.

FARMOR ELIN BLIR BESVIKEN  

Vi åkte först hem till Farmor Elin, som var i full färd, med att iordningställa en mottagning för släkt och vänner.

–”Farmor, jag har misslyckats i muntan. Jag kommer att bli underkänd. Det enda du kan göra för mig just nu, är att avbyta dina förberedelser för det kommer inga gäster.

Jag och Elisabeth försöker stoppa mor Asta som är på väg från Sundsvall.”

MOR ASTA STOPPAS I GNARP

Min far Axel-Edward och min mor Asta skildes 1944 när jag var två år.

När jag tog realen 1959 var mor med och nu var hon för andra gången efter skilsmässan på väg till Hudiksvall för att vara med när jag tog studenten.

Hon satt redan i en buss från Sundsvall till Hudfiksvall och jag körde mot Sundsvall för att genskjuta henne.

Elisabeth och jag kom samtidigt som mammas buss till Gnarp.

Jag kastade mig in i bussen och lyckades få ut min mamma, innan bussen fortsatte mor Hudiksvall.

När jag förklarat för mor vad som hänt kom hon med följande erbjudande.

–”Lennart, vi åker hem till Svartvik och äter en studentmiddag tillsammans med Emil (min styvfar) och Anders (min halvbror).

Vi satte oss alla tre i framsätet i WV-bussen och körde mot Svartvik

Det var dödstyst i bussen, till mor kom med denna härliga kommentar.

–”Det blev en kort resa den här gången. När du tog realen fick jag åka ända till Hudiksvall. Idag blev resan kortare och slutade i Gnarp.”

REKTOR ELFVING RINGER

–”Kollegiet har beslutat att du får en nio tiondel examen. Det betyder att du får skriva en ny studentskrivning i september. Om den blir godkänd erhåller du ett fullständigt studentbetyg.”

ÅKER RUNT TILL MINA 3 VÄNNER I DÖDSBATALJONEN

Efter min studentmiddag hemma hos mor Asta i Svartvik, åkte Elisabeth och jag tillbaka till Hudiksvall.

–Lennart, jag har ett förslag.

Vi åker runt till Lennart Hill, Karl-Erik Eriksson och Peter Bill och gratulerar dem. Då får du ju användning av din specialsydda studentkostym med korta byxor.

När vi har varit runt till alla tre, så åker vi ner till min mormor och morfar i Spånga och bor där några dagar tills allt studentfirande är över hemma i Hudiksvall.”

sista delen i KUGGAD STUDENT 1964 har rubriken DET BLEV EN STUDENTEXAMEN TILL SLUT.

Kuggad Student 1964! Del 3 Fyra ämnen med censorer!

Detta är den tredje delen om KUGGAD STUDENT 1964.

Första delen var en inledning med rubriken. Franskan blev mitt Walterloo

Kuggad Student 1964! Del 1. Franskan blev mitt Walterloo!

Andra delen hade rubriken ”Dödspatrullen”.

Kuggad Student 1964! Del 2. ”DÖDSPATRULLEN” 

Del tre handlar om den ödesmättade dagen tillsammans med fyra censor. Jag minns vilka ämnen jag , men är inte säker på ordningsföljden.kom upp i den muntliga redovisningen.

GEOGRAFI

Jag fick en bra start på dagen. Geografi har alltid varit ett av mina favoritämnen.

Min uppgift blev att redogöra för det svenska jordbrukets utveckling. Jag redogjorde för de viktiga förändringarna Storskifte och laga skifte som var viktiga åtgärder för ett mer rationellt jordbruk.

MATTEMATIK

Ingen i ”Dödspatrullen” var någon mattematiker. Jag var den minst dåliga och lyckades till slut läsa det tal som vår lärare ställde upp på tavlan.

Förmiddagen var klar och så här långt kändes det bra. Två ämnen återstod. Engelska och Modersmål.

ENGELSKA

 Min uppgift blev att på engelska redogöra för de audiovisuella hjälpmedel som vår lärare Ulla-Britt använt i sin undervisning.

Vad var nu detta? Ulla-Britt hade varken haft med några bildband eller ljudband i sin undervisning.

Plötsligt blev jag osäker på om censorn menade just bildband och ljudband? Jag ställde frågan på engelska och fick svar på engelska att det var just dessa hjälpmedel han avsåg.

Jag höll ett anförande på knagglig engelsek om de AV- hjälpmedel som aldrig används i vår undervisning.

Var det detta avslöjande som var orsaken till att Ulla-Britt underkände mig i engelska?

Svaret på den frågan får jag aldrig! Jag hade ett svagt B men hade gjort en godkänd studentskrivning. Med lite god vilja skulle kollegiet ha kunnat släppa igenom mig.

MODERSMÅL

Jag lyckades ta mig samman och genomföra det sista ämnet. Det blev för min del lite litteraturhistoria där jag berättade om några svenska författare.

 ELFVING KOMMER MED DÖDSSTÖTEN

När jag kom ut från det sista muntliga provet stod rektor Elfving och väntade på mig.

–Lennart, jag har ett tråkigt besked till dig. Du kommer att underkännas i engelska. Du har betyg som väger upp detta underbetyg. Tyvärr har du ett underbetyg i franska från andra ring som du redan kompenserat och du får inte kompensera två underbetyg.

Jag vill att du lämnar ett telefonnummer så jag senare kan meddela dig om du måste gå om tredje ring eller om det räcker med att du skriver ett nytt studentprov i engelska i september.

Kuggad Student 1964 Del 4 har rubriken: Allt måste stoppas