Mitt första år som bloggare på HT.

Det är nu ett år sedan jag körde igång min blogg.

Jag hade under några år blivit uppmuntrad att i skrift berätta om min UNGDOMSÅR I HUDIKSVALL
 
Jag sände en text till Hembygdsföreningens Föreningsblad ”KANALEN” som blev publicerad.
 
Jag sände en liknade text till Hudiksvalls Tidning.
 
Gunilla Kindstrand avböjde text i själva HT.
 
Gunilla kom i stället med ett erbjudandet om att blogga på samma tema.
 
”Utvecklingssamtal” med Gunilla Kindstrand
 
Jag fick till min hjälp Karin Bylund som webbredaktör, som tog hand om mig på bästa sätt.
 
 
Karin Bylund min egen webbredaktör.

Min son Nådde ville att hans FARFARS ståtliga Blomsterbuss skulle vara med i min logga.

Min dotter Lotta döpte bloggen till ”ibackspegelnmedHanson”

Under det första året har det blivit 184 inlägg vilket gör ett inlägg varannan dag.

Jag har tillgång till statistik, som visar besökssiffror för både besökare och antalet lästa inlägg.

Besöken per vecka har legat kring 300 och lästa inlägg mellan 500-600 i veckan.

För mig känns det stor att antalet lästa inlägg under året kommer upp till c:a 30000.

Det har kommit 530 kommentarer som med mina 400 svar blir det 930.

Jag har haft med drygt 500 bilder där 200 kommit från mitt eget fotoalbum.

Några av de fotografer som hjälp mig med bilder är Bengt Gill, Carl Berlin och Yngve Aronsson.

Jag har i dagslaget ”minnen” som räcker någon månad till.

Gunilla Kindstrand och Karin Bylund vill att jag skall fortsätta med min blogg.

De har kommit med ett förslag att jag skall gå igen HT från 1950 och framåt och se om det dyker upp ytterligare minnen.

Min önskan inför säsong TVÅ är att få läsarna att använda det enkla sätt att kommentera och komma med egna bilder som Karin Bylund gjort iordning på NOSTALGISIDAN I HHUDIKSVALLS TIDNING.

Nedan finner NI  ett urval av inlägg som fått ett stort antal härliga kommentarer.

Egna minnen från ”Hansonska Gropen”!

Jag blev aldrig någon Gillis Granström

Elefanter på Hudiksvalls gator! Det är Cirkus i stan!

Fröken Johanna har naturexkusion! Införskaffar en PORTÖR för att glänsa! Växtpress och herbarium finns redan! 

Skandal på badhuset i Hudiksvall! Elev knuffar ner lärare i bassängen!

Kamrater från flick- och enhetsskolan!

 

 
 
 
 
 
 
 

Skridskominnen och Biljardminnen

Mitt inlägg om skridskoåkning på Kotorget framkallade trevliga minnen.

Jag blev aldrig någon Gillis Granström

 

Mina första par skridskor!

Så här skriver Lill Thuring som kände igen flera personer på lagbilden.

Oj så många kända namn! Synd att du inte kom till Kotorget där ‘alla’ var på kvällarna hela vintern. Utrustningarna var väldigt personliga.

Själv körde jag på gamla bruna bandyskridskor från tidigt 40-tal och kan fortfarande åka.

Gunnar Simryd minns Värmestugan.

Stugan där man värmde sig var väl härlig!

Och så alla tjejer som var lika intressant som bandyn!

Vad hette mannen som höll ordning där?

Erik Tärnström??? Även kallad Tärna…

Kjell Jonsson hade närma till Kotorget.

Kotorget var ju min tummelplats då jag bodde på Ö Tullgatan 27.

Man kunde se från köksfönstret vilka som var där.

Då var bara att snöra på sig grillorna och traska ner.

Vinglig promenad med träskydd på, men sen var det bara att lattja.

Louise Gimséus blev som vuxen skridskolärare!


Kotorget var det som gällde. Bara nerför Winbergs-backe så var man där.

Jag bodde på Kronobodgatan. Väldans många minnen därifrån.

Jag trodde inte, när man åkte där på Kotorget, att jag skulle bli skridskolärare.

Jag har lärt barn mellan 5 och 10 år, här i Bålsta att åka skridskor.

Jag höll på med det i 20 år. Roligt var det.

Jag har faktiskt varit ute på isen i år också. Fast jag är pensionär nu.

Jag HAR träskydd till mina skridskor.

Skridskorna är för övrigt 50 år gamla, men de fungerar fortfarande.

Monica Flöjt hade inte lika nära som Kjell och Louise till Kotorget.

Å vi åkte från Mo och Sanna för att åka på Kotorget.

Ojojoj så mycket man åkt där.

Vi drog genom Sanna och sen riks 13 till Solbacka.

Därefter blev det Kärleksstigen.

Ibland Humlegatan, Östra Tullgatan också. Spark oftast.

 

Biljarden mitt ”andra hem” några år! 

 

Alla vill vara med på bilden! (OBS: Den ”vita” skuldtavlan vid klockan!

Anders Lagerqvist kände igen flera i Biljardgänget. 

Fyra gamla klasskamrater som jag inte träffat på mer än 50 år.

Kjell, Bosse, Einar och Ulf.

Ett av borden köptes av Lars Ivan Sandström och ställdes upp i hans och Stinas hem i Hede.

Louise Gimséus far var ägare till biljarden.

Några år ägde min far Arne ”Kille” Kihlström biljarden.

Kommer inte ihåg när. Jag var ofta till tant Lönnberg med hyran minns jag.

Pelle jobbade på biljarden då med. Han brukade klippa håret på folk.

Minns du om han gjorde det på din tid också?

Louise minns också en anekdot från Garage-Caféet.

Garage-cafét,låg vägg i vägg med biljarden.

Min far berättade om en man som kallades ”Tärna”.

Han ville ha en kopp kaffe, men hade inte pengar till det.

Så han lade upp en knapp på disken och sa:

”En kopp kaffe, tack, men kovan är knapp”. 

Han sin kopp kaffe som  stamgäst. 

Strands IF hade sin mötesplats där och ”Tärna” var ”Strandare”.

Monica Flöjt kommer ihåg en annan vits av ”Tärnan”.

 Å han som sa till honom och fick svar, berättat av min far.

Hej Tärna, hur mås?

svar: Ähhh, håll truten!

 

 

 
 
 
 
 
 

ÅKE ERIKSSON välkänd frisör i Hudik!

YNGVE ARONSSONS böcker om HUDIKSVALLSBOR.

Ni som följer min blogg regelbundet har säkert upptäckt att jag återkommande tar hjälp av Lars-Gösta Larssons nu & då serie i HT i början av år 2000.

En annan viktig inspirationskälla är Yngve Aronsson.

För några veckor sedan lånade jag på Biblioteket i Bollnäs två av hans böcker om Hudiksvallsbor. Jag rekommenderar varmt dessa båda böcker.

ÅKE ERIKSSON ”de sjungande barberaren” finns i del 1 sidorna 110-113.

Bilden nedan är från boken där det finns ytterligare 3 härliga bilder.

ÅKE ERIKSSON i rollen ”GREVEN AV LUXEMBURG”.

 I veckans inlägg om mina herrfrisörer under ungdomsåren handlade kommentarerna HUVUDSAKLIGEN om ÅKE ERIKSSON.

Mina Frisörer före ”håravfallet”. 

  Åsa Landberg dotter till Åke Eriksson hjälpte till i salongen.


Kul att se bilder från min pappas salong.

Där har jag städat och gjort ren saxar och borstar.

Min bror har många gamla bilder från pappas klippbok där han hade samlat bilder från sitt liv.

Jag var väl 6-10 år när han hade denna salong.

 

Hans Andersson var en trogen kund på Västra Tullgatan.

Ja i den salongen har jag många gånger blivit klippt. Halv- eller helsnagg beställdes.

Jag minns också att det i salongens ”väntutrymme” som låg direkt till höger när man kom in i salongen, fanns en modell av en fullriggare som alltid fascinerade mig.

Det var dock salongen på V. Tullgatan som jag mest besökte den som låg i samma hus som Öhmans Livs

Åke brukade ingå i kören utanför Stadshotellet på valborgsmässoaftonen.

Åkes herrfrisering flyttade senare till Centrumhuset på Storgatan.

 

Torsten Myrgren har bra koll på de flesta kända Hudiksvallsbor.


Åke Eriksson sjöng första tenorstämman i Hudiksvalls Sångarförbund. Han hade en skolad tenor och uppträdde i operettsammanhang i yngre år.

Frisörsalongen i Centrumhuset på Storgatan minns jag, men inte så mycket detaljer.

 

Marcus Winberg minns att hans far målade en tavla åt en herrfrisör.

Min pappa målade en tavla som hängde i en frisörsalong många år. Salongen finns inte kvar, men om någon vet något om tavlan så hojta till.

 

Else-Maj Lundgren arbetade några år på Posten i Hudiksvall.

Ja Åke minns jag väl. Han var alltid så glad varje gång han kom i på Posten.

 Anders Lagerqvist härliga minne.

Kommer ihåg när jag fick gå ner på stan med morfar Viktor för att bli klippt hos Åke. Kort i rocken som jag var så lades en bräda över armstöden på frissörstolen och där fick man sitta helt stilla för att undvika luggarna från saxen.

 

Åke Erikssons slutord i sitt samtal med Yngve Aronsson.

tiden vill inte räcka till, jag har alltid något nytt på gång”.

 
 

 

 
 

Läsarminnen från Kumling 1.

 

 CENTRUMHUSET KÄPPUDDSGATAN JÄMNA NUMMER

Mina minnesbilder från Centrumhuset sträckan Käppuddsgatan mellan Hamngatan och Storgatan 1950 och framåt gav många läsarminnen.

HAR DU MINNEN FRÅN HUDIKSVALL SOM DU VILL DELA MED DIG?

RING 0707-485739 ELLER SÄND ETT SMS SÅ RINGER JAG TILL DIG!

Hansons Blommor i Centrumhuset 

 Torsten Myrgren, som kan allt om Centrumhuset, berättar. 

Pappa Elis var fastighetsskötare i den del av kvarteret som CFB ägde och som också blev klar först, omkring 1950/51.

Fastighetsbeteckningen var och är än idag Kumling I..

Affärerna var många i Centrumhuset och bidrog till det stora varuutbudet.

Allt från livsmedel, blommor, sportartiklar mm till damhattar!

Restaurangverksamhet bedrevs i ”Konsumbaren”.

 SPORTAFFÄREN

Precis som du skriver så låg Carl-Axels Cykel & Sport i hörnet Käppuddsgatan – Hamngatan med entré från Hamngatan.

  MJÖLKBUTIKEN

Ovanför i backen låg Ekströms lilla Bageributik där man sålde bröd från bageriet på Storgatan (Inte i Centrumhuset) samt mjölk, filmjölk och grädde i lösvikt!

Den butiken fanns kvar i många år Lennart, men jag kan inte säga exakt när den försvann.

 ENTRÉN

Därefter kom entrén till hyreslägenheterna på Käppuddsgatan 2. Vi bodde på andra våningen i en 2:a. Pappa Elis, mamma Linnéa, jag och min storebror Torbjörn.

Det var förfärligt ”fint” folk i denna del. Bredvid oss bodde Grosshandlare Lundström och på andra sidan Familjen Kleineman.

På tredje våningen huserade Stinsen Qvennerstedt med fru och dotter samt piga(!), Handlaren Arne Fröjdh med fru och Doktor Ahlbom med familj.

I våningen under oss fanns Arbetsförmedlingen till samt Thor Linder Tandläkarmottagning.
Hissen stannade bara på ”vårt” plan och på våning 3.

 BLOMSTERAFFÄREN

Till vänster om entrén låg alltså Hansons Blommor.

 PAPPERSHANDEL

Ovanför  er affär låg Hultqvists Pappershandel, där nyss nämnde Arne Fröjdh var innehavare.

 KONFEKTYAFFÄR

Sista butiken med entré från Käppuddsgatan var Frukt & Konfekt som sålde både frukt och godis i lösvikt.

Där förvandlades mången 10- och 25-öring till ätbart godis. Var man artig och snäll (och det var man ju..) så fick man lite drygt av 1-öresgodiset!

 KNAPPS

Käppuddsgatans skyltfönster närmast hörnet mot Storgatan tillhörde Knapp & Co  med Knapps Skoaffär.

Som du så riktigt påpekar hade sin entré på Storgatan ”om hörnet”. Samtliga dessa butiker hade sitt varuintag på Hamngatan. Man kunde gå in där i en lång korridor där dörrar låg på ömse sidor och ledde in till butikerna i Kumling I.

Knapps hade många plan i sin butik. Storgatans entréplan och en trappa upp, sedan en våning under själva skoaffären där man sålde läder och seldon mm, samt lager i källaren där övriga butiker också hade sina lagerutrymmen.

Håkan Bengter har ett speciellt minne från Sportaffären.

När det gäller Carl – Axels sport minns jag när min bror och jag var inne där med pappa.

Medan pappa handlade något åkte vi trampbil inne i butiken och när vi gick därifrån såg jag tydliga märken efter våra leriga stövlar i trampbilen.

Tänk att jag minns det, skämdes då liten jag var.

CENTRUMHUSET MED KNAPPS

Matts Persons far var lagerchef på Knapps

I affären i gatuplanet fanns förutom ”snygga skor”, strump och parfym avdelning .

En trappa upp kunde man handla exklusiva lädervarao så som läderrockar/pälsar och resväskor i lädret. Här fanns också företagets kontor!

Inför julen (advent) satte man upp en stor Halmbock på fasaden/hörnet Storgatan/Käppuddsgatan.

 

HANDBOLLSTJÄRNOR VI MINNS!

1956 blir Idrottshallen ett viktig tillskot för olika idrotter!

 LAGBILDER GER MINNESBILDER

När jag startade min ”serie” om HANDBOLLEN I HUDIKSVALL, hoppades jag på ett antal kommentarer, med tanke på att jag hade sparat ett antal lagbilder som finns med i serien. 

Jag hoppades på att personerna på bilderna skulle känna igen sig själva eller bli igenkända av släkt och vänner.

Handbollsminnen del 1 ( Starten )

Håkan Bengter kommer ihåg ”Dirkens” berömda STÖTKAST

Känner igen Erssons beskrivning av Gunnarbys stötkast. Jag tror vi hade regelbundet idrottshallen i realskolans gymnastik undervisning, och jag fick också spela handboll fast totalt oduglig. Minns också rikstränaren Bjers besök.

Christer Larson fundering om hur STÖTKASTET står sig i dagens handboll.

Undrar om strands duktiga handbollstjejer, som snart är i allsvenskan, använder sej av det fruktade STÖTKASTET??

Fotbollsminnen del 2 ( Juniortiden ) 

Inlägget om juniortiden fick ingen kommentar trots den fina bilden på HIF:s duktiga juniorlag från 1959, där två duktiga spelare finns kvar i Hudiksvall.

Handbollsminnen del 3 (Junior/Senior)

På lagbilden från HIF:s framgångsrika Handbollslag blev flera spelare igenkända.

Christina Helén Thorén kände igen sin far och två andra personer.

Rudolf ”Rulle” Thorén ; min pappa!
Berndt Nykvist ; granne och vän till familjen.
Jag tror mig minnas Lennart ”Lelle” Andersson ;brandman?

Niklas Svedérus kände igen sin morfar

Yngve Ahlström: Min morfar! De var en rolig man vad jag kommer ihåg. Han gick bort 2001. 2 veckor efter att han förlorade sin dotter. Alltså min mamma!

Monica Kanon kände igen en granne.

Oh vad roligt det var att se en bild på ”fisken” Fundin. Vi bodde grannar i flera år och jag umgicks flitigt i den familjen. Hans fru Solweig och barnen Tommy och Kathryn kommer jag aldrig att glömma.

Tack ”Löken” för att du lägger ut så många minnen.

Lill Thuring saknade en en ”gammal” stjärna.
Postis” fattas väl? 

Handbollsminnen del 4 (tränare/domare)

 Tränare/Domare fick inga kommentarer.

Dam-lagbild som fick ett nytt liv igen!

I jakten på namnet på spelarna som fanns på kortet som legat i mitt fotoalbum i 50 år visade det sig att till bilden fanns också ett reportage som jag gjort för sporten på HT

Tack Svea Sundell, som hade sparat reportaget och sände mig en kopia.

 

Reportaget som fanns tillsammans med bilden på HIF:s damlag 1964.
HIF:s hade även lag som spelade handboll utomhus

Stående: Lillemor Adamsson, Svea Sundell, Inga-Britt Larsson, Ann-Britt Jerlerud Gunnar Hållander.

Knästående: Kerstin Redin, Ingrid Olsson, Ulla Norling, Barbro Eriksson, Ulla Östlin.
 
Tack Inga-Britt Larsson som sände mig bilden.
 
 
 
 
 
 
 
 

Så minns läsarna fotboll i Hudiksvall.

Jag har nu publicerat fem inlägg av fotbollsminnen.

Nedan de kommentarer jag fått till dessa inlägg.

Fotbollsminnen del 1 (Knattetiden)

  Monica Kanon

Det här var jätteroligt att läsa. HIF var ju mitt lag i många år då de mina spelade där. Minns så väl Tomas Ekholm, mest som en fantom i handbollslaget. I fotbollsmålet var det lite mera oroligt, närskott blev det aldrig mål på (handbollsreflexerna) men långskott då blev man nervös. Ser fram emot att läsa vidare om dina fotbollsminnen.

Fotbollsminnen del 2 ( Juniortiden )

 

DM-mästare i Folboll.

Monica Flöjt

Vilka minnen :-) Kul att se ett foto där alla ”kändisar” finns med och då speciellt kusin Lasse.

Christer Larsson

Lasse Flöjt hade problem med ögonen, och jag kommer ihåg att han pratade om det med min mor ”som var hans faster” att han hade stora problem när han idrottade, framförallt i fotbollen. Löpningen funkade nog bättre.

Lars-Gösta Larsson

Kul med de gamla lagbilderna. Det är ju många av mina både nära kompisar och lagkamrater som dyker upp där. Det här känns ju också verkligen som ”hemmaplan” för mig. Jag har minnet av att jag vid några tillfällen – som pojklagsmålvakt i HIF – fick gå upp och spela någon eller några matcher i juniorlaget och B-laget. Det kan möjligen vara när du tillfälligt hade kallats upp till A-laget. Det blev ju en kedjereaktion nedåt och det var naturligt att pojklagsmålvakten fick hoppa in.

Fotbollsminnen del 3. ( B-laget )

 

Träningsmatch för A-laget i Ilsbo

Monica KanonKan tala om att det inte är Roland Kanon (min yngre bror) han var lite för ung då men det var inte långt ifrån för det är Björn Kanon. Jag bara älskar de här fotbollsbilderna.

Fotbollsminnen del 4 ( A-laget 1:2 )

Else-May Lundgren

Lennart kan det vara så att Thomas Ekholm jobbade på posten? Tror att jag jobbade med en kille med detta namn på posten i Hudiksvall 1967-1974.

Thomas Wiik

Thomas Ekholm jobbade mycket riktigt på posten

Lite kuriosa – Thomas son ”Jante” Ekholm stod i mål i svenska fotbollslandslaget i OS i Barcelona.

Thomas Ekholms son ”Jante”.

Lennart Hanson

Jag sökte på nätet och hittade följande: – Narkotikans roll i samhället är inte bara polisens problem och ansvar, säger Jante Ekholm som jobbar som biträdande enhetschef på den brottsförebyggande enheten inom polisen i Gävleborg.  

 

Fotbollsminnen del 5 ( A-laget 2:2 )

 

På denna bild av Glysisvallen syns Korkiosken till höger om läktaren.

Monica Flöjt

För oss utanför stan, Mo skola, var det en fröjd att få åka till Glysis på friluftsdag. Kul att få springa på riktiga banor och att spela på gräsplan. Beskrivelsen om lukten i omklädningsrummen…….. den lukten känner jag igen…. :-)

I mitten av 60-talet, jag jobbade på Arndt´s med Leif ”Hinken” Ågren och han skötte korvförsäljningen under några år. Av den anledningen såg jag ett antal matcher, kanske även denna, för jag brukade hoppa in och hjälpa till i korvkiosken. Det var många besökare på matcherna på den tiden.

"DORIS"+"IDUNA" väcker nya minnen.

När jag försöker puffa för mina inlägg på bloggen använder jag mig  av Hudiksidan på FACEBOOK

 https://www.facebook.com/groups/156335741153593/

Monica Flöjt ”känner för” Stackars Doris. .

Ja, jag ler igenkännande….tyvärr hände detta några gånger.

Stackars Doris Tänk att leva så…. Doris, hon hade det inte lätt.

Ulla Svanbergs tankar kring hjälp och stöd

Jag har också upplevt nåt liknande. Vi blev genom jobbet tillfrågade om vi ville åka hem till en arbetskamrat som inte hörts av på ett tag. Det vi fick se stannar för evigt på näthinnan. Nu pratar vi mitten på 80-talet.

 Ibland funkar tyvärr inte rehab, ”hjälp” o stöd.

 

I det här området bodde DORIS (Foto Yngve Aronsson)

Eva Linnea Widenius bodd i samma område som DORIS

Vi bodde i huset Håstagatan 15, huset syns inte på bilden, men bakom huset längst upp till vänster närmare Hotell Temperance.

Branten nedanför kyrkan hade vi roligt som barn, stor Svens Kalle lämnade sin häst där med hästvakt av min kompis som bodde i huset ovanför. Husen som är kvar är det längst upp till vänster och konstnären Gösta Bohms hus bakom den vita muren är också kvar.

 

Hotell Temperance i Hudiksvall.

Hans Andersson berättar om Hotell Temperance

Temperance där Tempelriddarordern hade sin loge i vindsvåningen. Ett mer eller mindre ”hemligt” sällskap som min morbror Hjalle Melin tillhörde, De öppnade dock dörrarna en gång årligen för en julfest där barn och anhöriga fick delta. Ett rum var dock alltid låst dit inga obehöriga fick tillträde, Jag fick under många år på 60- och 70-talet visa tecknad film för de yngsta besökarna med min ljudprojektor.

Minnen som poppar upp hos Thomas Egeklint.

Jag är född 1963 men minns ganska mycket från mina tidiga år i Hudik.

Har några få bilder från barndomen, så det mesta sitter i skallen, minns alla dessa småbutiker som fanns lite här och var. minns ”Strand Café” ner vid tunneln.  En cykelhandlare fanns det på Möljen.

I en av Sjöbodarna återfanns Cykelhandlaren.

Ute i Via fanns det en lanthandel där man tankade genom att handpumpa upp soppan i en glasbehållare i toppen på pumpen,

En gammal hederlig Bensinpump!

Minns dom här jättelåga kåkarna nere vid kotorget där man kutade och busade med tanterna som bodde där… dom här svartvita bilderna väcker många minnen från den tiden 🙂  Det må vara ganska alldagliga bilder men dom väcker minnen och det är ganska fantastiskt 

 Supar-Kvartar fanns det ju några nere vid Kotorget och i förlängningen på Lastagegatan. 

Det fanns några på Håsta också där det bodde en hel del konstiga människor, precis nedanför höghusområdet Jag tror också att det är nånstans där som det berömda ”skelettet” som är målat på en bergknalle fanns, kanske det fortfarande finns kvar. Ja jag minns bara själva skelettet men inte riktigt vart det var, det är jädra massa år sedan så det där med exakt vart det ligger kan jag troligen inte peka ut längre

Torsten Myrgren hjälper till med både text och bild av SKELETTET.

Du menar Benrangelsberget helt enkelt.

Jadå, skelettet finns kvar. Åtminstone i fjol somma då jag var dit. Tyvärr hade några ligister med sprayburkar nästan målat över ”Benjamin” men inte lyckats helt.

Torsten Myrgren vid SKELETTET!

 

Bowlinghall skapar bilhandlarminnen!

 

Bild som visar hur det såg ut innan Bowlinghallen kom på Drottninggatan 21.

 Bowling ”ersätter” Biljard. Del 1.

Bilden ovan som jag fått av Yngve Aronsson visar hur det såg ut i slutet av Drottninggatan innan Bowlinghallen byggdes. 

Jag har själv inget minne av detta för när jag tog mig till Glysisvallen kom jag vägen på andra sidan Lillfjärden. 

När jag synar bilden extra nog tycker jag att det ser ut som om gatan har riktig GATSTEN

Jag lade ut bilden på Facebook som en puff för mina två inlägg om bowling och bowlinghallen. 

Här är några av de kommentarer och minnesbilder som bilden lockade fram. 

Hans Andersson minns kvarteren kring det som blev en Bowlinhall.

Mina 50-talskvarter. Jag bodde under en stor del av 50-talet på V Tullgatan ovanför teaterparken så på den här gården som Johnnie ägde, har jag sprungit mycket.

Torsten Myrgrens minnesbilder

Lite längre norrut efter Drottninggatan framför hyreshuset V:a Tullgatan 34 låg en Shellmack där JD brukade serva sina bilar. Pappa köpte en Morris av JD runt -53 och vi hämtade bilen på Shell.

Jan-Olof Zetterberg minns ännu en bilanläggning

J D Byggde bilfirma få Västra Tullgatan senare . Hade till och med handtag , med sina bokstäver på dörrarna .

Torsten Myrgren kommer ihåg även andra bilhandlare.

I Centrumhuset såldes BMW en tid i den lokal på Marknadsgatan 1B där sedermera Dahlströms Radio & TV etablerades. Ford (Jonnie D) och Mercedes (Eric Rydemo)såldes i den lokal på Marknadsgatan 1A där det numera finns en Texasrestaurang! I Dahlströms Center – där det numera(?)finns en Indisk Restaurang – sålde Kurt Lysell BMW på 60-talet.

Jan-Olof Zetterberg känner ännu lukten från sin Morris

Hade en Morris Minor mellan 66 – 68 . Det var en upplevelse att bara öppna dörren , det luktade äkta läder . Var lite svår att starta , när det var kallt . SU förgasaren , hade en benägenhet att frysa . Bara ta fram en värmekälla och tina , så small den igång

Del 2 om Bowling! Vinner DM 1966!

 Monica Flöts kommentar till min DM vinst 

Ja det där minns jag, inte för att jag var intresserad av bowling men jag hade ju kamrater som bowlade. Erik ”persiennNilsson” var ju även en duktig buktalare, jag har skrattat många gånger åt honom.
Att det sen var ”Hanson som brukade ha röda byxor” som vann……… :-) gjorde ju inte saken sämre.

 

Gatubild av Carl Nilsson gav många släktminnen!

 

Huset framför klockan på vänster sida är Carl Nilssons klädaffär mot Storgatan

I mitt förra inlägget om MINA RÖDA MANCHESTERBYXOR berättar jag om Carl Nilssons klädaffär där jag beställde tyget.

Bilden till inlägget visade Drottninggatan, där butikens entré låg på höger sida mitt emot Hotell Turisten.

Som vanligt kom det på Facebook ett stort antal minnen kopplade till den välkända herrbutiken.

Agnetha Ronnedal

Jag gick mannekäng åt Sofinett och Harrys kappor när det var SM i Hudik… Året minns jag inte… men 64 kanske?

Maximiliam Patrick Uhlén

Carl Nilsson var alltså min mors morfar och min mamma heter Christina

Yngve Aronsson, Hudiksvalls egen historiker

Din mormors bror Erik Nilsson är med i vårt fikagäng.

Jag pratade med honom nyss på telefon! Brodern Ingemar var också med till sin bortgång.
Köpte förresten min konfirmationskostym på Calle Nilsson 1949!

Din mormorsfar Calle Nilsson var en duktig cyklist i yngre dar.

Cyklisten Carl Nilsson

Anders Martinsson

Lars-Åke Nilssons min granne o vän, berättade för mig att den bil som man ser på kortet parkerad till vänster på Drottninggatan, var hans far Calle Nilssons bil. Det var oftast Lars-Åke som körde den.

Kommer just nu inte på vilket bilmärke det var men Lars-Åke visade mig detta vykort med stolthet över att bilen fanns med.

Lennart Hanson

Jag har ett minne av att Lars-Åke Nilsson var en av Strands duktiga hockeyspelare.

Louise Gimséus

Glöm inte min pappa Arne ”Kille” Kihlström. Han spelade ihop med Lars-Åke och även Erik Nilsson, den yngre brodern.

Han höll på med ishockey, fotboll och bandy. Han testade också backhoppning.

Jag har just inga tidningsurklipp kvar från den tiden.

Han var gårdskarl i bostadsrättsföreningen och en vinter när det var kallt, så var han tvungen att tända i vedpannan för att få igång värmen.

Han hade inga tidningar att tända med och bråttom var det.

Gissa vad han tände med? Jo, sina klippböcker.

Jag önskar att jag hade haft dem kvar idag.

 Yngve Aronsson visar ett utdrag från en av sina tre böcker från Hudiksvall, där han berättar om Carl Nilsson.

Utdrag ur en av Yngve Aronssons böcker

 

 

Bio Skandia + Gröna Kiosken minnen!

Jag har tidigare skrivit om de tre biograferna Röda Kvarn, Rita och Skandia. Jag har haft svårt att hitta bra bilder och därför blev jag glad när Hans Anderssons bild på Skandia dök upp på Hudiksidan på Facebook.

Foto Hans Andersson: Skandiabiografen finns ff kvar liksom Gröna kiosken i sitt ursprungliga läge, Grimners glas och längre fram på vänster sida och innan lekparken även Patricia, allt platsen för nuvarande Åhlens med parkering. Bilden tagen av mig troligtvis 1962-63.

 

Bilden väckte många minnen knutna till både biografen och kiosken.

Lill Thuring hade också sett filmen som Britt Wahlin och jag såg Nyårsafton 1955.

Kan bekräfta att filmen De djävulska verkligen gick på Skandia. Var min första barnförbjudna film och den är till dags dato den hemskaste film jag sett. Vågade inte gå hem själv utan en snäll polis följde mig – de 400 m till Brunnsgatan.

Kjell E Genberg hade ett speciellt förhållande till Skandia

Skandia låg vid Lillfjärden och var en utmärkt biograf om man var utan pengar. Det gick att ta sig in relativt obemärkt från bakgården.

Håkan Bengter har ett ”skrämmande” minne från Gröna Kiosken.

Jag stod vid ”Gröna kiosken” och skulle väl köpa en serietidning när det kom en häst med vagn utan kusk i fullt sken från väster mot öster på Trädgårdsgatan. Vagnen slängde hit och dit på gatan. Det gick fort och jag hann nog inte fatta att det var farligt att bara stå där.
Hästskjutsar förekom då och då på Trädgårdsgatan på 50-talet.

Torsten Myrgren minns också häst och vagn och vem som körde!

Häst och vagn var ganska vanligt i hela stan under 50-talet! T ex Stor-Svens Kalle som bl a skötte renhållning på gatorna. Han hade en kraftig två-hjulig vagn efter hästen.

Kjell Jonsson har också minne av Kalle

 Jodå, Stor-Svensk-Kalle höll väl till nedanför Högliden mot järnvägen och han hämtade även grismat från skolor o restauranger samt hämtade latrintunnor, vilka ej luktade så gott vill jag minnas.

Torsten Myrgren beskriver hur platsen, där Skandia låg, har förändrats.

Gatan som går in till höger bakom den vita bilen är Käppuddsgatan. Den går mellan Hamngatan och Trädgårdsgatan och slutar i princip mitt framför Åhléns entré. All bebyggelse på vänstra sidan av gatan på bilden är borta och upptas idag av Åhléns varuhus samt parkering med den s.k. Borg-muren mot Trädgårdsgatan.

Muren uppkallad efter dåvarande ordf i Kommunfullmäktige, Anders Borg (s), som beslutade om rivningen och bygget av Åhléns.

Gunnar Simryd har en Skandiabiljett kvar från 1960!

Har hittat biobiljetter från Skandia, och filmen som visades var Tarzan slåss för livet…

Lägg märke till priset 2:-