Posten som dagens höjdpunkt

För barn med sommarlov i Grönbo utgjorde lantbrevbäraren den enda kontakten med världen. Det dammade kring postbilen när den kom på grusvägen och saktade in och lika snabbt som den dök upp i fjärran försvann den.

”Jaha, då var det roliga slut, då får vi vänta tills imorgon” som min far sa när postbilen passerat och vi redan bläddat igenom reklambladet från ICA och läst Kronblom i tidningen Allers.

Om man ville växla pengar eller skicka paket på retur satte man en liten plastskylt med postverkets emblem på brevlådan. Då körde lantbrevbäraren upp på gården, tutade, vevade ned rutan och gav personlig service ett ansikte. Den dagen pensionerna skulle betalas ut tog det flera timmar extra för lantbrevbäraren att tillryggalägga den ordinarie postturen.

Det blev väldigt personlig postkörning och Kenneth i postbilen fick alltid en Twistpåse i brevlådan lagom till jul varje år. Några år senare när Kenneth slutade fick jag efter en föreställning ett ofrankerat vykort med tack för föreställningen från ”brevbäraren Christer”.

 

Så här i sommarvikariernas tid bör vi sända brevbärarna en tanke. Det är inte lätt att dela ut post – but someones got to do it!

Sommartider – nej, nej…

En vanlig sommar brukar vara en tid då den mesta tiden är planerad för mig. Flera mindre resor, lite tid hemma med projekt inomhus eller utomhus, skrivjobb och föreställningar. Nu gapar almanackan tom, ett medvetet val jag gjort och imorgon startar min förvirrade sommar.

För förvirrad det är just vad den är, redan innan den börjat. Känner mig stressad utan att behöva vara det, uppe i varv fast jag borde varva ned.

Trots känslan av att det är en lyxsituation och att jag borde tacka min lyckliga stjärna kan jag inte annat än vara förvirrad, ställd och kanske… missnöjd. Vad ska man göra med tiden?

 

”Vi har inget att förlora utom tid och tid är allt vi har” skaldade den utomordentliga vissångerskan Christina Kjellsson. ”Fatta tiden vid de flygande lockarna” skrev Tegnér.

”Under tiden flyr tiden utan återvändo” menade Vergilius.

 

Tid som ju både kan vara välsignelse och förtret, måste hur som helst tas tillvara. Jag börjar nu.

 

 

Framtidssäkrad?

Återigen, återigen damp det ned ett brev i lådan som lockade med fiber.

Snabbt, stabil och framtidssäkrat, framförallt framtidssäkrat är ledorden. Med upp till 1000 Mbit/s.

Det klart, rätt dyrt blir det ju. Och beroende på var i landet man bor är det också olika dyrt.

Själv är jag medfött skeptisk. Jag vill helst kliva av när andra vill kliva på.

 

Fasen för förhatlig försäljningskampanj! ”Framtidssäkrad”, fnys!

Föraktar förbannande flygblad. Föränderlig förhärdad försäljning – förringad för framtid? Förnekar förstrött fördelar. Falsarium! Förnimmer feta filtar, förväxlar fiberförvandling för fascism. Framhärda framsynt? Försäkra för framtida förlustelser? Fuck framtidsförsäkring! Finito!

 

Om jag nu mot alla odds inte framtidssäkrar sig –

Får jag då inte komma till framtiden?