Trillingnöten och andra trivialiteter

I det korta tyckandet, i twittrande och sånt, är det lätt att få en ton av syra, ilska, aggression.  Eller i alla fall saknas det möjligheter att få till nyanserna. Twitter är för övrigt är bra ställe om man bara vill spy ur sig lite i taget, i en ungefärlig kaffekopps storlek.

De 140 tecken man har att röra sig med ger ju inte heller utrymme till fördjupning, analys eller långt utdragna liknelser.  På gymnasiet recenserade jag vid ett tillfälle Ernest Hemingways ”Och solen har sin gång” genom att likna boken vid de finska gröna marmeladkulor som farsan brukade få vid jul av Grönbo IF.  ”En kula är liksom en för mycket,” sa jag, ”och den här boken det är jädrigt många kulor för mycket”.

Trots att jag inte ens twittrar, är det bäst att lugna ned sig.  I dessa sockerstinna tider. Som igår när jag hemma hos mamma öppnade en chokladask och tappade hakan över innehållet.  Jag dängde resolut Aladdin-asken i bordet. – Vad f-n… är trillingnöten borta?Är ingenting heligt längre? Vart är världen på väg?

Publicerat av

2 reaktioner till “Trillingnöten och andra trivialiteter”

  1. För att inte tala om körsbärspralinen som förvandlats till jolmig fläder…. Men gröna kulor har jag alltid gillat. Exotiska frukter medbringade av finska grannar i vacker ask av trä. Inser att jag borde läsa "Och solen har sin gång".

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *