Etikett: dagsvers

Idag en liten fundering kring hur Galileo tänkte när han upptäckte Jupiters månar, Solens fläckar och Vintergatans stjärnor. 
1.
På kampanilen högt uppe på en byggnad i Padua plockar Galileo Galilei fram sitt teleskop.
Han hade ingalunda uppfunnit det men vidareutvecklade holländaren Hans Lippersheys idé om ett teleskop.
Teleskopet var inte mera avancerad än en kikare som man idag skådar fåglar med. Med hjälp av det enkla instrumentet skulle han snart göra stora upptäckter.
1609 vände Galileo sitt lilla egentillverkade teleskop mot himlen, ett ögonblick av storslagenhet , av fullkomlig fullkomlighet. Han gjorde något ingen tidigare gjort. Och efter flera nätters idog spaning i det lilla teleskopet mot den stora stjärnklara mörka natthimlen visste han att det han sett skulle förändra världen, och synen på vad världen var, för evigt.
Han såg plötsligt Jupiters månar, något som han först trodde var fyra små små stjärnor, och de befann sig i rörelse, i sin bana kring planeten. Denna upptäckt ledde vidare. Månarnas rörelse. För månarna rörde sig runt Jupiter. Och om Jupiters månar kunde kretsa runt Jupiter kunde ju inte alla himlakroppar kretsa runt Jorden. Som man trott. Jorden skälvde från sitt innersta. Jorden förändrades.
Han döpte först månarna efter fyra medlemmar av familjen Medici: Cosimo, Fransesco, Carlo och Lorenzo. Galileo Galilei blev ifrågasatt. Upptäckten var väl inte bara för att hålla sig väl med familjen Medici? Franska hovet hörde av sig, ville också bli odödligt. Finn en ny stjärna och döpt den till Frankrike.
Galileo döpte om Jupiters månar till Io, Callisto, Ganymeda och Europa.
Allt Galileo såg påverkade för all framtid astronomin och för all framtid människan.
2.
Galileo skådade Vintergatans förändringar.
Han såg vår Månes yta och såg att den inte var helt klotrund som Aristoteles trott, utan precis som vår värld med öknar, berg och djupa dalar. Himlen var inte perfekt och oföränderlig som man trott.
Hans upptäckt omkullkastade tanken på Perfektion och Ofullständigthet, förhållandet mellan jord och himmel.
Månen som påverkar ebb och flod och som odlare med trädgård genom århundranden betvingat och betraktat som viktig för liv och växtkraft. När fullmånen är i vardande, ska du så och sätta, då är bästa förutsättningarna.
3.
Mötande sin ålderdom vankar Galileo i Rom. Långsamt bestulen på synen, och på äran, förvägrad upptäckter, tystad och isolerad. Inkvisitionens processer, att jorden inte rörde fast den gjorde det, husarresten och dottern som dog av dysenteri.
Han hade redan berättat i skriften:
ll Saggiatore – Undersökaren
om det Primära och det sekundära.
Om sinneskvaliteterna såsom färg, ljud, doft, smak och värme som inte tillkommer materien och kan helt utlämnas inom fysiken…
Därför ska den som är satt till att beskriva världen utlämna dessa saker, den som är satt att beskriva världen som den verkligen är till motsats till världen som den framträder i våra subjektiva upplevelser.
När Galileo Galilei dör är allt precis som vanligt, ändå är rubbat, allt är fullständigt förändrat.
Hans upptäckter av Jupiters månar, bergen på Månen, Solens fläckar och Vintergatans stjärnor.
När han såg allt det här, stod han betraktande på kampanilen, ryggade han från teleskopet och undrande säkert stilla: Hur hör vi hemma här? Hur hör VI hemma här?