Kulinariskt dödläge

Som matintresserad är det en fördel att bo i Lindesberg. Om man gillar pizza vill säga. Kulinariskt lämnar Linde mycket att önska.

 

Om man är vegetarian, som min A är, är hon alltid hänvisad till falafel i bröd. Eller falafel med pommes frites. Eller falafelrulle.

Det klart, det är förståligt, det är hopplöst omodernt att vara vegetarian, nu är det kött och tillväxt som gäller, så det är bara att haka på trenden.

”Vi har tagit bort det vegetariska alternativet, vi får slänga så mycket mat då”, svarar Stadshotellet flåshurtigt medan man glatt serverar två olika kötträtter till lunchen.

 

Landsorten erbjuder inte mycket mer än pizza och ställen med plocka-själv-sallad, bakad potatis och halvfabrikat-uppvärmd-i-micro-lasagne.

 

Men… Kanske är det på väg att förändras? Hoppas! Småorter kanske kräver annat än bondtolva och fingerkrok?Dvs nåt annat än Calzone och baguett med fabriksfärdig röra.

 

Kommer ni ihåg vad man såg hända på 90-talet? Ja, alltså det som hände med konditorierna. Där allt verkade förändras i ett slag. Minns t.ex. anrika kondiset Lindbergs på Storgatan i Örebro som gick från galonklädda möbler, rökavdelning och struvor till gravt identitetssökande Café Blue med IKEA-stolar och tok-stora muffins, poff, som över en natt. Alltså in med delicatobollar och ut med mördegskakor, wienerlängd och vithåriga damer i volangförkläden.

 

Nu har ju så äntligen mördegskakorna börjat vinna mark igen. På Reiduns Café på Järntorgsgatan kan man ju till och med hitta vaniljhorn! Heder åt mördegens återkomst!

 

Så det är dags, hög tid att slutligen även förändra det kulinariska läget. Kunde den i plast inslagna dammsugaren bytas mot en Uppåkrakaka finns det hopp även för maten! Reformera småorternas tortiga spis. Ut med pizza och pasta och fram för långkok! Bort med burgaren! Tjälknöl på menyn! Plus, förstås, minst ett vegetariskt alternativ!