Rapport från Tragikvärket

Eftersom jag i många år fungerat som ”ghostwriter” dvs spökskrivare åt både kommunala och regionala instanser så har jag även spökskrivit en kommande rapport från Tragikvärket som snart kommer delges invånarna i centrala Lindesberg.

Hej! Vi på Tragikvärket, förlåt Trafikverket vill förenkla och förbättra för gående, rullstolsburna, bilister, tågresenärer, hundar, katter, höns, fjäderfän och fyllkajor. Vi stänger järnvägsövergången vid Lidl, bygger en gång och cykelbro, med hiss och sluss direkt uppifrån Schröders backe. Tvåfiliga rulltrappor med inbyggd värme, man får även kaffe direkt ur själva rulltrappsräcket. Jag vet inte hur det går till men det är så…. Ramlar man mot förmodan och slår sig, rings det automatiskt upp ett nummer, man faller ned i en fallucka genom ett rör och så hamnar man först i kön för en akuttid på Vårdcentralen.

Det är inte slut där. Här borta vid Dunderklumpen så ka det byggas en rondell och det är ingen vanlig rondell. Det är liksom mer en nedåtgående spiral, man åker in i den och runt, runt och jag vet inte hur det går till men så helt plötsligt är man i Gusselby…

Och sen…. som om inte det skulle vara nog. Järnvägsövergången från Banvägen vid Frosths ska stängas och den övergång som finns vid Köpingsvägen ska breddas till niofaldig, en ny bro här, en rancherbangård, en flygplats, en zeppelinarhangar och inte mindre än två rondeller bl.a utsmyckade av den muuur som förut fanns i Flugparken och en staty av Martin Almgren och Chris Kläfford. Problemet är bara att ta sig från Fingerboäng över järnvägen till t.ex. Klockaregatan. Då måste man åka till Kolsva, lifta till Uttersberg, ta bussen till Södra Allmänningsbo, övernatta hos en hyfsat hygglig månskensbonde och sedan gå de sista tre milen tillbaka till Lindesberg.

Ja, det var lite av de saker som vi på Trafikverket skulle vilja genomföra för er i Lindesberg. Och som vi är övertygade om enbart ska vara er, invånare i Arboga, jag menar Lindesberg, till fromma. Tack för att ni lyssnat.

Övergångsåldern

Enligt Trafikverkets förslag så vill man stänga järnvägsövergången nära Lidl och alldeles intill kommande Vårdcentral. För mig som passerar övergången varje dag är den redan det, så gott som stängd, eftersom bommarna allt som oftast är nere. Ofta förbannar man att man bor på fel sida järnvägen. Oftast faller bommarna när man har som mest bråttom. Många, många, har pressat sig förbi, hukande springande under bommarna för att passera över spåret innan tåget kommit.

En allmänt möte hölls om den föreslagna stängningen, nu i början på oktober mitt på blanka eftermiddagen med högt tonläge, vad jag läst och förstått. PRO kallar till nytt möte 23 oktober och kommunen kommer kalla till ytterligare möten i frågan. Det är Lindesbergs kommun som har sista ordet. Så har i alla fall sagts. Och att Trafikverket ska lösa och bekosta bygget av gångbron över spåret. En gångbro där man ska kunna gå och cykla och röra sig på även om man är rörelsehindrad. Anledningen till stängningen av övergången är att främja tågkommunikationerna, att tågen ska kunna passera smidigare och förmodligen också vinna tid på vägen.

Klart att det är knäppt att stänga övergången närmast den kommande Vårdcentralen, det känns ju helt bakvänt.

Men det är viktigt att säga en annan sak också: Lindesberg är ju inte enbart ”en blandning av sött och salt” som Berghagen skaldat. Det är också stora delar surt.  Oftast blir människor förbannade innan de hunnit tänka och tankarna någorlunda klarnat. Bara tanken på att ”de där jävlarna”, ”kommunen”, ”Trafikverket” eller ”nån utifrån” kommer med en propå om förändring kan få vem som helst att flyga ur skorna.

Ingen enda,  jag har inte hört någon som yppat ett ord om att övergången är dålig eller farlig. För det är den. Bommen kördes sönder av en bilburen för inte ens ett år sedan. Övergången är dåligt skött, beläggning är trasig och knappast trafiksäker för människor. För det är ju människorna det handlar om. Eller? Eller är man förbannat enbart för det faktum att man inte kan köra bil fram och tillbaka över rälsen?

Som var det största, viktigaste argumentet, vid alla turer kring ombyggnationen av Kristinavägen, att lindesbergarna var förbannade för att de inte kunde ta bilen, köra intill och parkera mitt framför Sixten Larssons. Som de ju var vana vid.

Stäng övergången. Tycker jag. Visserligen kan ju inte bilarna passera. Men för människor som går, rullar, haltar, cyklar, springer eller förut hukat under bommar kan det ju inte direkt bli sämre.