Vi går till val på att göra skollokalerna i Örebro kommun till Sveriges bästa!

Senast år 2025 ska Örebro kommun ha Sveriges bäst anpassade förskole- och skollokaler. Under nästa mandatperiod så lovar vi socialdemokrater att bygga 100 fler förskoleavdelningar.

Under mandatperioden 2006-2010, när bl a Moderaterna satt i kommunledningen, så renoverades och rustades exakt 0 skolor. Detta arv har vi nu, sedan 2011, försökt förvalta på bästa sätt genom att, tillsammans med vårt kommunala fastighetsbolag Futurum, systematiskt och strategiskt rusta och renovera våra skolor och förskolor.

Dock sammanfaller detta behov av upprustning med att kommunen växer och det kraftigt. Antalet barn och unga ökar och behovet av nya förskole- och skolplatser har eskalerat. Därmed har vi även tagit höjd för detta och byggt ut både förskolan och nu även grundskolan. Från och med hösten 2018 så startar tre nya grundskolor i Örebro. De två nybyggda skolorna Tybblelundsskolan och Änglandaskolan men även den ”nygamla” Nicolaiskolan (fd Engelbrektsskolan i Skarsparken). Vi har dessutom tagit beslut på att bygga ytterligare två grundskolor, Svealundsskolan (gamla Eklundaskolan) och Tångvallaskolan (i Rostaområdet). Under nästa mandatperiod kommer vi att bygga än fler grundskolor, rusta grundskolor och bygga ut grundskolor, allt för att både alla nya barn ska få plats men även för att kunna hålla nere gruppstorlekarna i både förskola och skola.
Självklart kommer detta också innebära att helt nya idrottshallar kommer att byggas i kommunen, något som efterfrågats av föreningslivet då vi i en växande kommun även får ett ökat behov av fritidsutövare.

Idag finns en hel del forskning som tydligt kopplar ihop de fysiska lokalerna med elevernas måluppfyllelse, dvs hur skollokaler och skolgårdar är utformade påverkar elevernas skolresultat.
Efter sommaren tar vi beslut om ett helt nytt funktionsprogram där vi beskriver hur vi vill att förskolor, skolor och dess gårdar ska utformas i framtiden.
Förskolegårdar och skolgårdar ska vara en del av den pedagogiska lärmiljön. Bättre lekmiljöer, bättre möjligheter för ökad fysisk aktivitet under skoldagen samt bättre utformade utemiljöer för ett ökat lärande är områden som vi väljer att prioritera högt.

Vi socialdemokrater kommer alltid att prioritera välfärd och tillväxt framför skattesänkningar. Framåt tillsammans, Örebro!

 

Här kan du läsa pressmeddelandet i sin helhet: Pressmeddelande

Stora satsningar på skolan i Örebro

Nu startar ett nytt år och vi kan konstatera att 2017 har varit ett bra år för skolorna i Örebro. Vi har fått se att betygsresultaten stigit, hur helt nya förskolor och skolor växt upp på tidigare tomma tomter och vi har sett hur skolutvecklingsarbetet gått starkt framåt. Att se de beslut vi har fattat ta form både i stadsbilden och bland barn, elever och personal ute på skolorna känns både roligt och stort.

Vi är inne i en tid då vi bygger historiskt mycket. Och när ett nytt bostadsområde växer fram och familjer flyttar in behövs det också nya skolor och förskolor. I Örebro har vi inte byggt så mycket nya skolor och förskolor sen 60-talet och vi har därför lyckats erbjuda alla barn en plats, samtidigt som vi lyckats hålla barngruppernas storlek nere. Resan fortsätter under 2018 och mitt mål är alltid att alla snabbt ska få en trygg förskoleplats i närheten av hemmet.

Visste ni om att vi under 2017 tagit beslut om att bygga hela 5 nya förskolor på olika platser i kommunen? Dessa förskolor kommer att ge plats åt 360 barn, och min förhoppning är att om vi fortsätter ligga i framkant med att bygga så kommer vi också kunna fortsätta hålla barngruppernas storlek nere.

Under 2017 har vi inte bara byggt, vi har också satsat stort på det som händer inne i klassrummen. Att ge möjligheten att låta blivande högstadieelever i Vivalla få nya skolor och förhoppningsvis också en ny framtid har blivit verklighet under höstterminen.

Vi har centralt avsatt 28 miljoner för skolutvecklingsarbete, där stora delar går till att anställa fler lärare, fler vuxna i skolan, ge den personal som redan jobbar i skolan bättre förutsättningar och ge skolorna möjlighet att testa nya pedagogiska verktyg och idéer. Det ska bli spännande att fortsätta följa arbetet.

2018 kommer gå i samma tecken. Fler förskolor ska byggas och vi kommer bygga en helt ny grundskola på Rostaskolans tomt, en helt ny grundskola i området Heden vid Mellringe och bygga en ny Eklundaskola mm. Vi fortsätter också våra stora satsningar på skolutveckling med ytterligare 28 miljoner. Utöver detta satsar vi också ca 30 miljoner kronor på att förbättra barn- och elevhälsan. Vi ser ett stort behov av att det finns fler vuxna i skolan, både som kan finnas där för barn och elever, men också för att avlasta våra lärare. Vi tar detta på allvar, så under 2018 kommer vi att anställa 160 nya medarbetare i våra skolor. Vi har mycket att vara nöjda över, och mycket att se fram emot men självklart också många stora utmaningar att jobba med.

Jag är stolt och otroligt imponerad av det arbete som läggs ner av personalen i skolorna. Alla timmar, dagar och år som ni lägger ner på att forma barn och elever till framtidens medborgare är guld värda. Nu går vi framåt tillsammans in i 2018!

Skolutveckling kan aldrig toppstyras

Moderaterna kritiserar Topp 25 2025 för att vara ett ”centralt utvecklingsprojekt” – vill sedan själva detaljstyra insatserna.

Det är spännande att vara skolpolitiker i Örebro kommun just nu. Vi ser hur den största samlade skolutvecklingsinsatsen i kommunen på många år sakta men säkert börjar nå ut i organisationen och till eleverna i klassrummen. Det är viktigt att komma ihåg att skolutveckling inte är något som sker på en natt. Eller ens ett år. Att driva skolutveckling är, och måste få vara, ett långsiktigt arbete. Vi har med ”Skolutveckling tillsammans – Topp 25 2025” lite kaxigt satt målet på år 2025. Då ska våra skolresultat vara i topp, och resan har börjat nu.

Vi har tagit beslut om att årligen avsätta 28 miljoner till skolutvecklingsarbete. Det är ingen liten summa om den används rätt, samlat och långsiktigt. Vi har valt att övergripande berätta vad vi tycker krävs för att förbättra skolorna i Örebro kommun, och delat in utvecklingsarbetet i fyra olika ben.

1. Kompetensförsörjning – Vi ska anställa fler lärare och fler vuxna i skolan.
2. Kompetensutveckling – Vi ska utbilda personal
3. Forskning – Utvecklingsarbetet vi gör måste bygga på forskning och beprövad erfarenhet
4. Stimulansmedel – Förskolorna och skolorna ska ansöka om pengar för att testa nya arbetssätt och metoder för att nå högre måluppfyllelse.

Men jag är övertygad om att vi politiker därefter behöver ta bort vår hand från utvecklingsarbetet, och vara försiktiga med att peta och detaljstyra. Förskolorna, skolorna och våra skolförvaltningar vet bäst var och hur pengarna behövs.

Moderaterna är det parti i Örebro kommun som mest högljutt protesterar mot skolutvecklingsarbetet. De hävdar att de själva hellre ser att dessa miljoner går direkt ut till skolorna. Jag tror inte på Moderaternas idé, eftersom det dessvärre skulle bli väldigt små summor när de tillslut hamnar hos rektorer och förskolechefer på våra många hundratals skolor och förskolor. Men man kan tycka olika, det är det som politik är till för.

Jag blir mycket förvånad när jag läser Moderaternas budgetförslag. Med Maria Haglunds ord om att ”pengarna ska ut direkt till skolorna” i närminne läser jag något förvirrad om att Moderaterna ska fördela 5 miljoner kronor till karriärtjänster, 5 miljoner på fler lärare och annan personal, 1,5 miljoner för ledarskapsutveckling för rektorer, 1 miljon på läxläsning, 600 000 på central rättning av nationella prov, 3 miljoner på utbildning av lärare i SVA och pedagogik, 10 miljoner på minskade barngrupper i förskolan, 5 miljoner på utökad studie- och yrkesvägledning och 2 miljoner på en timme fysisk aktivitet.

Det här kan mycket väl vara insatser som behövs, men några pengar direkt till skolorna ser jag inte skymten av. Det jag läser om här är i allra högsta grad politiskt styrda satsningar, och därmed faller hela Moderaternas argumentation.

Jag tror inte att Maria Haglund medvetet ljuger från talarstolen och i sin blogg. Men det hon säger och skriver är något annat än det jag läser i Moderaternas budgetförslag. Och min bestämda åsikt är att skolutvecklingsarbete inte är en satsning som vi ska toppstyra på detta sätt.

Därför behövs socialdemokratisk skolpolitik

Förra veckan beslutade Örebro kommunfullmäktige om budgeten för 2018. Och en sak är säker, skolbudgeten kommer att göra skillnad i klassrummen under det kommande året. Tack vare att vi håller god ordning på ekonomin behöver vi inte effektivisera verksamheten lika mycket som andra växande kommuner. Dessutom får vi ett rejält statsbidrag som skapar förutsättningar för fler anställda i skolan. Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan får gemensamt ett tillskott i den kommunala ekonomin på 156 miljoner kronor för att täcka nya hyror, nya anställda och andra ökade kostnader. Därtill kommer ett statsbidrag på omkring 30 miljoner kronor som framför allt ska fokuseras mot en utbyggd elevhälsa. Detta tillsammans med andra resurser vi använder i Örebro kommun gör att vi kan anställa cirka 160 nya medarbetare i skolan under 2018.

Fler vuxna behövs i alla delar av vår verksamhet, för att avlasta lärarna och rektorerna och för att stärka tryggheten och välmåendet hos våra elever. Kraften i vårt skolutvecklingsarbete, det projekt vi kallar för Skolutveckling tillsammans- Topp 25 2025, blir också större när vi kan lägga mer resurser på anställda, just för att våra medarbetare ska orka och förmå at fokusera på sin kärnuppgift – att barnen ska uppnå sin fulla potential i skolan.

När man lyssnar på budgetdebatten i förra veckan runt skolans område finns det några saker jag tycker man ska notera. Den moderatledda oppositionen talar hela tiden om att vi inte ska arbeta med samordning centralt för bästa möjliga, forskningsbaserade skolutveckling. Samtidigt vill moderaterna själva detaljstyra alla sina satsningar. De säger emot sig själv på ett närmast komiskt sätt. De strör ut pengar som de sätter olika etiketter på men som väl på respektive skola inte kan göra någon skillnad i praktiken. Jag är glad för att vi driver ett arbete som bygger på att professionen får ta ansvar för skolutveckling, och vi arbetar med att säkerställa långsiktighet och jämlikhet i arbetet. Det tänker jag ta ansvar för att vi socialdemokrater fortsätter göra i kommunledningen. Jag ställer gärna vårt sammanhållna arbete mot moderaternas signalpolitik i det kommande valet.

Nu är budgetdebatten över. Förutsättningarna för skolan i Örebro är spikade inför 2018 och vi fortsätter att bygga ut verksamheten i vår växande kommun. Vi fortsätter att vara benhårda i ambitionen att varenda elev ska uppnå skolans mål och sin egen fulla potential. Då behövs både rätt resurser och rätt förutsättningar för medarbetare och lokaler. Då behövs tålamod och förtroende. Då behövs socialdemokratisk skolpolitik.

Moderaterna har missförstått

Maria Haglund, som är moderaternas företrädare i skolfrågor i Örebro kommun är kritisk till kommunens skolutvecklingsarbete Topp 25 2025. Hon driver linjen att de 28 miljoner kronor av regeringens väldfärdsmiljarder som kommunledningen valt att avsätta årligen till skolutvecklingsarbete borde användas på annat sätt, nämligen att spridas ut direkt till skolorna.

Det tycker inte jag att de borde. Jag vill istället ha ett större, samlat och långsiktigt skolutvecklingsarbete. Välfärdsmiljarderna finns tack vare en socialdemokratiskt ledd regering, och vi hade inte sett något liknande med moderatledd regering. 28 miljoner kronor är mycket pengar till skolutveckling, och att nu ha möjlighet att ta ett samlat grepp är en alldeles för stor chans att gå miste om.

Att låta skolorna själva få pengarna låter som en fin idé. Men i verkligheten skulle det inte få den effekt som Maria Haglund verkar tro. I Örebro kommun har vi för närvarande 14 gymnasieskolor, 58 grundskolor och fler än 150 förskolor. Grovt räknat blir 28 miljoner endast 126 000 kr om man fördelar lika på alla enheter. Det är dock inte rimligt att göra en fördelning på det sättet, eftersom våra största gymnasieskolor givetvis måste få en större del av kakan än vår minsta förskola för att det ska bli rättvist. Det krävs inte mycket matematiska kunskaper för att förstå att vi då dessvärre är nere på väldigt små summor som tillslut når de enskilda verksamheterna. För de pengar som slutligen hamnar på en liten förskola kan det förhoppningsvis köpas lite nytt material till målarrummet. Några nya böcker kan inhandlas, kanske en dator eller fräscha mjukisdjur till myshörnan. Behoven är stora, och jag förstår att det här är något som skulle tas emot väl av personal, elever och barn. Och framförallt är det roligt och tacksamt att som politiker få dela ut pengar på det sättet. Men, vi måste driva ett mer sammanhållet utvecklingsarbete än så. Vi har en skyldighet och ett ansvar att med välfärdsmiljarderna driva skolutvecklingsarbetet framåt för att fler elever ska nå målen i skolan, och det gör vi med Topp 25 2025.

Topp 25 2025 handlar om att hitta nya metoder, att våga prova nya arbetssätt. Det handlar om att ta ett samlat grepp. För dessa 28 miljoner kan vi nu göra en mängd satsningar mot de skolor som har allra störst behov av insatser för ökad likvärdighet och ökad måluppfyllelse. Med hjälp av pengarna kommer vi få se fler vuxna i våra skolor, intressanta fortbildningar till personalen och mer trygghet för våra barn och elever. Örebro universitet kommer att bedriva forskning på hur integration kan främja betygsresultaten och få våra elever att slutföra gymnasiet i högre utsträckning. Forskning och beprövad erfarenhet visar vägen för vilka stora satsningar som behövs ute i våra skolor och förskolor, och det här är insatser som verksamheterna varken har råd eller möjlighet att bekosta med egna pengar.

Det är därför de här pengarna vi avsätter för Topp 25 2025 är så otroligt viktiga. För det är ett sätt att på riktigt göra skillnad ute i skolor och förskolor. Vi som skolpolitiker i Örebro behöver ta ansvar för att driva skolutvecklingen framåt och framförallt den långsiktiga kompetensförsörjningen. Det här måste kommunen hålla ihop för alla elevers skull. Vi kan bara konstatera att moderaterna inte förstått att det inte blir så med deras fördelning.

Idag tågar vi under regnbågsflagg för alla elevers rätt att hålla handen på skolgården

Idag tågar vi under regnbågsflagg. Mitt hjärta har alltid klappat extra för jämställdhet, jämlikhet och HBTQ-frågor. Nu som ansvarig för Barn och utbildning vill jag lyfta hur viktigt det är att hela tiden jobba med just de här frågorna ute i våra skolor. Pride är ett tillfälle för många människor, inte minst unga HBTQ-personer, att få känna sig inkluderade. Men det är också ett tillfälle för samhället att stå upp för alla människors lika värde och visa att mänskliga rättigheter är något vi självklart ställer oss bakom. 

 I skolan möter vi eleverna varje dag. Lärare och annan personal spelar en stor roll i barnen och ungdomarnas liv och följer dem när de växer upp. Personalen är med när insikter kommer, när vingarna prövas och vid de tillfällen när behovet av stöd och trygghet är som störst. Det är en unik roll, och det måste finnas ett stort förtroende för skolan. Och det förtroendet måste bygga på att det finns förståelse för hur ens familj ser ut, förståelse för att alla inte är stöpta i samma form och förståelse för att kärlek kan se olika ut.

Tyvärr möter eleverna i skolorna runt om i landet inte den acceptans och förståelse som de har rätt till. Många homosexuella, bisexuella och transpersoner känner idag ett lågt förtroende för skolan och den psykiska ohälsan är stor. Eleverna känner att de inte passar in. Det här är något som jag inte kan acceptera. Om det är någonstans som det är viktigt att vi har kunskap kring HBTQ-frågor så är det hos de som varje dag möter våra barn och ungdomar. Det handlar i slutändan om att alla elever ska få vara sig själva fullt ut. Att få modet att våga och att mötas av förståelse, acceptans och kunskap. Att inte under några omständigheter behöva bli utsatt för fördomar, mobbing och hatbrott bara för att en är sig själv. 

Vad kan vi i Örebro kommun göra? Jag tror framför allt att det handlar om att personal i skolan ska få kunskap och känna trygghet i att möta alla elever. Det ska finnas ett normkritiskt förhållningssätt i skolan för att stärka de barn och ungdomar som tillhör HBTQ-gruppen. Det handlar också om att utbilda elevhälsoteamen för att möta dessa elever. Skolan ska vara en trygg plats, och det är avgörande att all skolpersonal har HBTQ-kompetens för att kunna stötta elever som anförtror sig om sin könsidentitet och sexuella läggning. Det är av yttersta vikt att barn och ungdomar som har funderingar kring sin könsidentitet blir tagna på allvar, får stöttning och hjälp av vuxna i skolan, eftersom att självmordsstatistiken i denna grupp är hög. Och det görs mycket på det här området. Vi har beslutat att minst fem enheter inom förskola, grundskola och gymnasieskola i Örebro kommun ska HBTQ-diplomeras varje år. Chefer och personal i Örebro kommun ska gå utbildning i mänskliga rättigheter, där det finns en speciellt riktad satsning på HBTQ inom förskola, grundskola och gymnasieskola. Mycket är på gång.

Jag ser att det här är ett arbete som går åt rätt håll. Framför allt ser jag en förändring i attityden hos unga människor, vilket är glädjande. Men än finns mycket att göra.

Att delta i Prideparaden ett sätt att visa att man delar tanken om att alla människor är lika mycket värda och att all kärlek är bra kärlek. För eleverna kan det i slutändan handla om att för första gången få känna igen sig i exemplen i läroböckerna, att våga hålla någon i handen på skolgården eller att våga ta på sig de kläder en trivs i. För detta tågar örebroarna idag.

 

Vi är inte emot valfrihet – vi är emot orättvisor

En politiker som hittar på saker, eller skarvar med sanningen blir slutligen avslöjad. Det har historien visat om och om igen. Det gäller även i lokalpolitiken.

Socialdemokraterna är emot valfrihet, säger såväl moderater som liberaler. Det finns inga negativa konsekvenser av det fria skolvalet, menar de. Moderaternas Maria Haglund vill införa aktivt skolval. Min fundering är då; vilka positiva konsekvenser tänker Maria Haglund att det skulle ge?

Alla elever får redan idag välja skola, och så har det varit i många år. Är detta något som Maria Haglund har missat? Alla elever som inte väljer skola aktivt får ett erbjudande att få en plats på sin anvisningsskola. Det erbjudandet får de sedan tacka ja eller nej till.

Moderaterna och Liberalerna vill införa ett aktivt skolval. Men vad skulle konsekvenserna av ett aktivt skolval bli? Låt säga att en elev som bor i Vivalla eller Oxhagen vill gå på till exempel Nya Engelbrektsskolan, eller varför inte den snart färdigbyggda Änglandaskolan? Självklart kan de välja, men kommer de att komma in? Nej, antagligen inte. Varför? Jo därför att det i skollagen står tydligt att man visserligen ska försöka tillmötesgå elevens/vårdnadshavarens önskemål men i slutändan är det närhetsprincipen som gäller. Med andra ord, om 150 elever söker till Adolfsbergsskolan och det finns 130 platser tillgängliga så kommer de elever som bor närmast Adolfsbergsskolan att få de platserna, vilket leder till att Vivallaeleverna hamnar på sin anvisningsskola. Det i sig är förstås inte negativt, utifrån att det är en mycket väl fungerande skola, men om det var valfriheten som var det väsentliga, vilket det är för M och L, så brister det ju ordentligt.

Örebros grundskolor är idag proppfulla, vilket leder till att det fria skolvalet på många sätt inte fungerar. Örebro kommun arbetar kontinuerligt, och har gjort det under flera år, med att bygga ut antalet skolplatser i kommunen. Alla barn ska få plats i skolan, utan att grupperna blir större. Men vi bygger inte fler platser än vad som behövs. Skattebetalarnas pengar måste hanteras varsamt. Alltså kommer de kommunalt drivna skolorna även framöver behöva jobba med nya metoder för att få till en bra blandning av elever som gynnar studieklimatet, resultatutvecklingen och integrationen.

Örebro är, som många större kommuner, en skolsegregerad kommun. Och hur kan man öka likvärdigheten? Både moderater och liberaler påstår sig hålla med om att något behöver göras mot segregationen i våra skolor, men några förslag på lösningar får vi inte. Varför? Jo, för att det fria skolvalet är viktigare för dem än att vi får en mer likvärdig skola.

Skolkommissionens slutrapport sågades med fotknölarna av liberalernas partiledare Jan Björklund redan innan den släpptes. Karolina Wallström, liberalerna i Örebros partiföreträdare gör det samma i sin debattartikel i NA 1 juni. Hon skriver:
”Det föreslås inskränkningar i föräldrars och elevers rätt att själva välja skola. Valfriheten sätts på undantag. Istället för att ta hänsyn till närhetsprincip och valfrihet ska elever lottas till populära skolor.”

Jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Förstår Wallström inte riktigt vad som står i slutrapporten eller väljer hon att missförstå? Vilka inskränkningar menar hon? Hur sätts valfriheten på undantag? Skolkommissionens poäng var att visa ett system där alla får samma chans, inte bara den elev som är född tidigt på året eller den som har föräldrar som stöttar och hjälper till i processen.

Jag tycker inte att lottning är ett optimalt tillvägagångssätt. Däremot är det synd att förslaget redan är sågat. För det som idag sker, att elever sorteras in i olika klassrum utifrån hur länge de stått i kö, är knappast mer rättvist.

Vad har liberalerna och moderaterna för förslag på hur man skulle kunna minska skolsegregationen i Örebro kommun? Den socialdemokratiskt ledda kommunledningen har föreslagit, förankrat och beslutat att lägga ner Vivallaskolans högstadium för att eleverna där ska ges möjlighet att möta ungdomar från andra delar av kommunen och för att minska skolsegregationen. Ett konkret verktyg, som jag är glad över att vi använt. Fler sådana insatser kommer att behövas. Man måste förmå att sätta elevens faktiska förutsättningar före principer. Det lyckas inte M och L med i sina resonemang.

Jag återkommer nu till att M och L hävdar att Socialdemokraterna är emot valfrihet. Det stämmer inte. Vi är emot orättvisor. Och vi vill bekämpa dem.

  1. Slutligen skulle jag bara vilja önska alla Örebro kommuns elever ett riktigt härligt sommarlov. Ni har gjort ett grymt arbete och förtjänar lite vila. Och till all skolpersonal som dagligen arbetar med alla elever ska få möjligheten att lyckas, så vill jag tacka för alla insatser och även önska er en riktigt fin sommar!