Granska socialtjänsten på rätt sätt! Ett försvar för socialsekreterarna!

Det är bra att socialtjänsten granskas. Socialtjänsten granskas och kontrolleras av Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Justitieombudsmannen, stadsrevisionen, politiker från majoriteten och oppositionen, media och allmänheten. Det finns inget ont som kommer utav granskningar, utan tvärtom – vi välkomnar alla granskningar och kontroller. Jag har också stor respekt för alla människor som i sin kontakt med socialtjänsten tycker att man har hamnat snett. Det är viktigt att man blir lyssnad på när sådant sker.

NA:s ledarskribent Lars Ströman har dock fel utgångspunkt när han skriver sina otaliga artiklar om hur dålig socialtjänsten i Sverige och i Örebro i allmänhet är. Det hela beror på en rad missförstånd som flera vid ett antal tillfällen har försökt påpeka.

För det första har Ströman missförstått hur socialtjänsten jobbar och kan jobba, för det andra har han missförstått IVO:s kritik över handläggningen på socialtjänsten, för det tredje har han missförstått lagstiftningen och för det fjärde har han missförstått flera av de utredningar han har läst. För det femte missförstår han hur vi jobbar med ekonomi. Därtill har han uppenbarligen missförstått den kompetens, den professionalitet och den integritet som socialsekreterare har. Vidare har han missförstått ordet ”bedömning”.

Socialtjänsten kan inte ”plocka bort ungdomar från gatan”. Vi kan inte tvångsomhänderta personer i strid mot gällande lagstiftning. Socialtjänsten (utbildade och erfarna socialsekreterare) gör bedömningar när ansökningar om vård enligt LVU ska göras utifrån vad som bedöms vara bäst för den enskilde. Jag skriver bedöms, för det är bedömningar det handlar om. Politiker beslutar sedan om de bedömningarna är tillräckliga. I så gott som 100 procent är alla politiker överens med socialsekreteraren, och med varandra, om att de bedömningarna stämmer. Så gott som alltid råder total enighet mellan majoritet och opposition.

IVO har gjort granskningar över ett antal socialtjänster i olika kommuner, dock inte Örebro, där man har kritiserat socialtjänsten för att sakna kompetens och rutin och att de måste säkerställa att den kan finnas. I Örebro har vi 100 procent anställda, 100 procent utbildade socionomer. Vi har inga inhyrda socionomer. Vi har inga socialsekreterare som saknar rätt utbildning. Örebro har inte fått någon kritik från IVO över vårt sätt arbeta. Det är direkt felaktigt när sådant påstås.

Lagstiftningen är tydlig med när det kan bli fråga om ett omhändertagande och vård enligt LVU. Att en ung person misstänks för ett brott kan vara tillräckligt, men är inte nödvändigtvis det. Det framgår också av lagen att man måste pröva frivillig vård först. LVU är inget straff. LVU är vård. Rättsystemet straffar. Socialtjänsten vårdar, hjälper och stöttar.

Jag är så djupt imponerad av våra socialsekreterare. Jag slås av deras kompetens och erfarenhet. Jag är stolt över att få träffa så många som brinner för att göra livet litet lättare för människor. För att kunna fatta svåra beslut som socialsekreterare kräver vi att du för det först har rätt utbildning och för det andra att du har jobbat i ett par år att du har fått erfarenhet.

Att efter att ha utbildat sig i flera år, jobbat och lärt sig saker, få höra att man inte följer lagen, att man inte sköter sitt jobb, att man bara bryr sig om budget och pengar och till och med uppmuntrar till brott (Ströman i NA 25/6 2017) är en grov förolämpning som tyvärr har upprepats ett antal gånger på NA:s ledarsida.

Är ekonomi avgörande för om en utredning startas eller inte? Spelar ekonomin roll för insatsen? Svaret är nej! Det gör det inte. Inte så att vi inte har koll på ekonomin, inte så att socialnämnderna är fria att gå med underskott. Vi måste följa ekonomiska spelregler och hålla oss inom beslutade budgetramar, vi också. Men på samma sätt som när en nämndeman och domare inte tar hänsyn till kostnaden för en påföljd när de dömer ut den påföljden tar vi politiker inte hänsyn till kostnaderna för en insats när vi beslutar om den, och socialsekreterarna gör heller inte det när de föreslår den. Aldrig.

Vi har kostnader för enskilda ärenden som är extremt höga. Men – vi försöker givetvis att använda skattemedel klokt och rimligt, bland annat genom att sluta ramavtal med olika aktörer, inte ha en massa tomplatser och att använda platser i egen regi, om möjligt, istället för dyra externa placeringar. Likaså är det viktigt att komma åt de vinstdrivande aktörernas jakt på oskäliga vinster, exemplevis inom HVB-hemmen.

Därför har vi i Socialnämnden de tre år jag varit ordförande kunnat gå med överskott, samtidigt som vi stärkt upp socialsekreterarnas arbetsmiljö med administrativt stöd och transportörer, gjort lönetillägg, startat upp socialtjänstfilial i Vivalla och stärkt upp det förebyggande arbete.

Men Lars Ströman behöver veta två saker ytterligare:

  1. De flesta ungdomar behöver aldrig tvångsvårdas, av den anledningen att de själva har kraften att med hjälp av sitt nätverk, eller med hjälp av frivilligt mottagna insatser, kan komma på rätt köl.
  2. Tvångsvård är inte en mirakellösning! Tvärtom, vård enligt LVU (eller LVM om vi pratar om vuxna med missbruksproblematik) kan rentav förvärra situationen. Hade tvångsvård varit lösningen på alla problem hade lagstiftaren med stor sannolikhet gjort det lättare för socialtjänsten att besluta om sådan, men så är inte fallet.

Socialtjänsten gör definitivt inte alltid rätt. Beslut överklagas och ändras. Som det ska vara i en rättstat finns det alla möjligheter att rätta till sådant som går fel. Det är också så att vi i Örebro kommun kan förbättra socialtjänsten ytterligare. Ibland går det dock inte ”fel”, men högre instanser gör ändå olika bedömningar. Vi har kunnat få rätt i förvaltningsrätten men fel i kammarrätten, eller tvärtom, ibland.

Lars Ströman efterlyser ytterligare åtgärder för att få unga som hamnat snett att komma på rätt köl. Örebro kommun jobbar framförallt förebyggande för att förhindra att det inträffar överhuvudtaget, men om det ändå sker finns åtgärder att vidta.

Socialnämnden arbetar med SIG, Sociala InsatsGrupper. Uppdraget att implementera SIG gavs av Regeringen åt Rikspolisstyrelsen 2011, där Örebro var en av pilotkommunerna. I Örebro har metoden utvecklats vidare till SIG:RBM (risk, behov, mottaglighet) tillsammans med Örebro universitet. Både Örebro kommun och Polisen har anställd samordnare för detta arbete.

Målgruppen för SIG är unga som visar hög risk för ett långvarigt kriminellt beteende och livsstil. För SIG finns en beredningsgrupp där SIG-samordnare från kommunen och Polisen, gruppledare från utredningsenheterna och gruppledare för öppenvården är med.

Metoden bygger på samverkan mellan myndigheterna som arbetar bland unga människor. Verktygen är bland annat olika skattningsverktyg för att bedöma riskerna kring en ungdom, t.ex. IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) som Polisen kan lämna i samband med en anmälan till socialnämnden. Under hösten 2017 har ca 80 IRK´ar inkommit från Polisen.

Då modellen är tydlig har flera andra kommuner visat intresse för Örebros modell och önskat ett samarbete.

När rätten dömer (det vill säga att någon döms vara skyldig till brott) en ungdom till ungdomsvård inom socialtjänsten eller ungdomstjänst, verkställs dessa inom Behandlingsenheten Ungdom och familj/öppenvårdsgruppen.

Med hänsyn till proportionalitetsprincipen erbjuder Socialnämnden individuellt anpassad ungdomsvård med 10 träffar (Midi) eller 18 träffar (Maxi). Ungdomsvården anpassas individuellt, men första och sista träffen brukar vara lika för alla. Då träffar kurator ungdom och vårdnadshavare, där en individuell planering görs tillsammans med ungdomen och vårdnadshavare. Ungdomens resurser och riskfaktorer kartläggs med fokus på individuella behov.  Ungdomsvård kan också föreslås i kombination med påföljden ungdomstjänst.

Om ungdomen missköter den planerade vården kan ärendet lämnas tillbaka till åklagaren, som kan varna ungdomen eller återföra ärendet till rätten för annan påföljd.

Ungdomstjänst föreslås av Socialnämnden som påföljd när det inte bedöms finnas särskilt vårdbehov. Ungdomstjänst består av en liten del samtal och en del oavlönat arbete baserat på de antal timmar som är utdömda.

Vi kan inte acceptera att unga människor far illa, men heller inte att unga gör så att andra far illa. Unga som begår brott måste hamna rätt i livet. Socialsekreterare är en viktig kraft i det arbetet, men det är också många andra professioner inom socialtjänsten. Polis, lärare, kuratorer, fritidsledare, civila samhället med flera är andra viktiga aktörer.

Familjen spelar så klart oftast den största rollen, varför åtgärder för att stärka föräldrarnas möjligheter att hjälpa sin ungdom ofta ger bäst resultat.

Jag hoppas att vi alla kan ge socialsekreterare det erkännande de förtjänar. De gör ett fantastiskt arbete. Tack för allt jobb ni gör. Jag välkomnar granskningar och kontroller även under nästa år, men hoppas på att det sker på ett nyanserat och sakligt sätt.

Det är 253 dagar till valet.

Publicerat av

John Johansson

John Johansson

En 36-årig socialdemokrat, ordförande i Socialnämnd öster, förste vice ordförande i Programnämnd Social välfärd, vice ordförande i Brottsförebyggande rådet, och ledamot i Kommunfullmäktige. Boende på Väster. Gillar min familj, fotboll, litteratur, musik och film – och politik.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *