Hemlösa förtjänar respekt, och frågan förtjänar allvar.

Idag ordnade Nätverket för sociala frågor den årliga Hemlöshetsdagen på Våghustorget i Örebro.

Jag var där och representerade Socialdemokraterna. Från Miljöpartiet deltog Sara Richert, från Vänsterpartiet Marta Wicklund, från Centerpartiet Per-Åke Sörman, från Kristdemokraterna Behcet Barsom och från Liberalerna deltog Karolina Wallström. Moderaterna hade valt att inte delta. Per Hector ledde ett samtal oss emellan, med frågor och vi fick möjlighet att göra inspel.

Hemlöshet är ett stort socialt problem. Stora sociala problem har sällan enkla lösningar. Det finns inte en ”pennstreckslösning” som gör att problemet från en dag till en annan löses. Jag var tydlig från scenen att det som förenade oss sex partier på scenen var att vi alla under en period de senaste femton åren har varit med och styrt i Örebro kommun och i landet. Ingen är ”fri från ansvar” och ingen kan säga att ”hade bara vi fått styra…”, vilket ibland är vanligt  en politisk debatt.

En av frågorna handlade om äldre pensionärer med litet ekonomiskt utrymme. Hur kan vi göra för att dessa inte ska hamna i hemlöshet. Sara Richert svarade klokt att det behövs bygga fler lägenheter där människor med sämre ekonomi har möjlighet att bo. Rätt. Jag fyllde dessutom på att vi behöver stärka upp pensionärernas ekonomi; att själva grejen att en pensionär har så dålig ekonomi att hen riskerar hemlöshet är [kraftuttryck] oacceptabelt. Därför är jag glad att den socialdemokratiskt ledda regeringen nyss har presenterat en budget som ger pensionärer med svag ekonomi mer i plånboken. Det är en riktig politik.

Vi behöver så klart göra ännu mer för att fortsätta att stärka äldres ekonomi. Det bästa sättet att göra det på är att fortsätta pressa ner arbetslösheten på det sätt som nu sker – då stiger pensionerna.

Jag hoppas att Liberalernas företrädare missförstod frågan, för svaret: som kokade ner till ”fler härbärgesplatser” kan ju inte gärna vara lösningen på pensionärers försämrade ekonomi?

Efter diskussionen blev jag och Karolina Wallström intervjuade av SVT Örebro. Enligt reportern menar Wallström att det från kommunledningens sida ”finns brist på vilja att lösa situationen”.

Sedan säger Karolina Wallström, L, så här:

”Jag tror att det finns mycket vi kan göra ganska enkelt i morgon, bland annat så tycker jag att vi ska bygga ett härbärge till. Jag tror att vi behöver fler akutplatser. Det visar ganska tydligt att vi måste göra akuta smååtgärder också, för att alla ska få sova inne på nätterna. Och jag tycker det är skamligt av en så stor kommun som går så väldigt bra [min anmärkning!] att inte kunna ordna fram hundra, hundrafemtio platser till människor att bo varje natt, så man slipper bo på toaletten.”

Läser man Liberalernas budgetförslag som de presenterade förra veckan för Örebro kommun står följande att läsa om detta förslag:

Liberalernas budget för Örebro kommun 2017.
Liberalernas budget för Örebro kommun 2017.

Anklagar man någon för ”brist på vilja” vore det kanske bra om man vill något själva? Liberalerna nämner inte hemlöshetsproblematiken, föreslår inga lösningar, finansierar inga härbärgesplatser, ”akutplatser” eller någonting annat. Överhuvudtaget. Noll. Intet. Hela budgeten är tom på förslag. På riktigt – tom.

Jag tänker inte skryta över vårt arbete mot hemlöshet, för vi kan och bör göra mer. Men tre saker är viktiga:

Örebros fantastiska bostadsbyggnadstakt! Vi är en av de kommuner i Sverige som bygger allra mest bostäder. Det är själva grunden att motverka hemlöshet, att det finns bostäder att bo i.

Vi har permanentat ”Bostad först”, ett projekt vars syfte är att få människor ur hemlöshet. Bostad först innebär att man ska prioritera bostadsfrågan först för personen och därefter arbeta med övriga problem som hemlösheten för med sig.

Vi genomför, som jag sa till SVT, en stor bostadssocial utredning om fler boendeformer och fler boenden för människor långt från bostadsmarknaden, som också redan resulterat i åtgärder. I budget för 2017 startar vi exempelvis upp ett äldreboende för äldre människor med missbruksproblematik. Frågan om fler härbärgesplatser ingår i utredningen! Men härbärgesplatser kan aldrig vara lösningen långsiktigt. 

Mycket görs. Mer behöver göras. Och det vill vi göra. Liberalerna får säga vad de vill, men i sin budget gör man absolut ingenting mot hemlöshet. Det man istället gör är att sälja ut ÖBO-lägenheter och införa marknadshyror. En dålig politik om man vill ge människor någonstans att bo.

Vill de det? Eller har de ”brist på vilja”?