Sänkte Dif-hjältarna: "Tack för kaffet!"

Fyra gamla Degerfors IF-hjältar gjorde comeback i President cup, Degerforsprofilen Reuf Jahic alldeles egna futsalturnering som avgjordes i Stora Halla i lördags. Milenko Vukcevic, Sebastian Henriksson, Ivan Djuric och Leif Olsson bildade ett fruktat lag – som tog sig hela vägen till final i 28-lagsturneringen.

Men där blev ett gäng ungdomar från Karlslund för svåra. Linus Wetterberg (född 1996), Carl Grundel (1996), Pontus Nordström (1996), Robin Lindbom (1997), Oscar Båthman (1996), Elliot Funck (1996), Nabil Osman (1996), Ibrahim Habib (1996), Aziz Ovat (1996) och Mattias Adayson (1997) spelade byxorna av “Mille” och grabbarna i finalen och vann med 6–4.

Degerforsfostrade Kif-bossen Arne Skotte tackade för kaffet. Foto: Andreas Östby

Samtidigt, i Karlbergshallen i Karlskoga, vann KB Karlskoga klassiska futsalturneringen Varannan damernas för tredje året i rad efter straffdrama i finalen mot Rävåsen.

Mer göttigt från helgen:
Johanna Johansson, som populärt kallats Anna Lindbergs arvtagare, tog SM-silver på tre meter och lär ligga bra till för nya landslagsuppdrag i vår. Hon har ju tidigare hoppat både EM och VM.
Både Thed Björk och Eje Elgh prisades på Bilsportgalan i Stockholm. Björk fick ta emot hyllningar för SM-guldet som STCC-titeln innebar och fick dessutom titeln årets racingförare bland seniorer, medan Elgh fick Svenska Bilsportsförbundets specialpris för sina insatser som F1-expert tillsammans med kommentatorn Janne Blomqvist.
Åsa Zetterberg-Eriksson blev 24:a i medeldistansen, 19:e i jaktstarten, 20:a på långdistansen och var med i Sveriges tredjelag som blev sexa i stafetten när världscupen avgjordes i Dalarna.
Och Orion tog ännu en seger, elfte raka (har bara tappat fyra set i vinter!) och har nu ett och ett halvt ben i superettan.

Ex-karlskoging vann Vårruset – före tolvåring på chocktid

I kväll drog Vårruset vidare till Karlstad. Ex-karlskogingen Linda Take, 41, som kutat orientering för både Tisaren, Djerf och landslaget, tog sin första seger i tävlingen på 17.54 – men det mest spektakulära var ändå att Lova Perman, som fyllde tolv år för mindre än en månad sedan, blev tvåa på 18.20. Snacka om grym prestation.
– Lova tränar tillsammans med min dotter Rebecka. Hon är ruskigt snabb. Hon springer ifrån alla i sin åldersklass i löpning och i orientering har konkurrenterna inte en chans när Lova hittar kontrollerna, berättar Take för nwt.se.
Perman själv? Tja, för en talang av den kalibern är det förstås enkelt att sätta mål:
– Min dröm är att bli världsmästare någon gång.
Take nästa uppdrag blir 5 000 meter på lag-SM-kvalet i Eskilstuna på lördag, där Karlstadsklubben Göta gör upp med Gefle, Hammarby, Täby, Upsala och Västerås om en finalplats. KFUM Örebros damer tävlar också i Eskilstuna, men i divisionen under, division 1 Svealand, på söndagen, och möter Falun, Huddinge, Tumba, Hellas och Lidingös B-lag i kamp om en plats i nästa års SM-kval. På herrsidan är det däremot lördag som gäller för KFUM, som ställs mot Huddinge, Göta, Umeå, Upsala och Västerås i kampen om finalplatsen. När laguppställningarna nu blivit officiella står det klart att Örebro kommer matcha unga gardet på medel- och långdistans: Abshir Aweys, 20, på 800, Jack Karlsson, 15, på 1 500 och William Fransson, 18, på 5 000 meter. 3 000 meter hinder är fortfarande obesatt. Damernas laguppställning offentliggörs under fredagen.

1 359 drar till Göteborg – då åker jag till Stockholm

Förutom Vårruset, Blodomloppet och, med liten marginal, Grabbhalvan och Åstadsloppet. Det är de lokala loppen (och Grabbhalvan, Vårruset och Blodomloppet är väl mer ”lokala” än lokala) som lockar fler deltagare än Göteborgsvarvet, om vi räknar länslöpare. I helgen kutar 1 271 länslöpare (om man ska våga tro Göteborgsvarvets egna sökfunktion i anmälningslistan) till Göteborg för att springa de 21 098 meterna (räknar man även in de kortare varianterna under den nästan veckolånga löpfesten blir det 1 359 deltagare från länet). Inga av de riktiga toppnamnen är dock anmälda, så den lokala täten lär bestå av topp 100-kandidater som Hällefors Simon Sveder, Örebro AIK:s Andréas Ingberg och Mokhtar Bennis, Kopparbergs Elin-Marie Lönnström och orienteraren Rebecka Nylin.

Det är förstås svinkul med lokala löpare i de stora loppen, och jag förstår att folk tycker det är kul att åka till en folkfest och kuta (jag gör det själv emellanåt). Men visst hade man hoppats att det skulle spilla över lite mer på de lokala lagen, som ofta dras med krympande startfält och svårigheter att få ihop arrangemangen. Så gärna ett rejält Göteborgsvarv – men varför inte en ÖAIK halvmaraton eller Hjulsjöjoggen först? Support your local race, typ.

Själv ska jag göra båda i helgen. Stockholms brantaste på lördag, Vulkanloppet på söndag. Kontrasten kunde knappast vara större. Stockholms brantaste försöker vara en modernt, söderhippt, och locka allt från elit till nybörjare att kuta tre gånger uppför Hammarbybacken. Vulkanloppet är Degerforskorpens cykeltävling som i år körs för 43:e gången, där startavgiften kostar 120 kronor, där det är fri starttid, hembakt i servicedepåerna och limpmacka och kaffe efter målgång. Efter att loppet kom med i Degerforsklassikern har det fått ett uppsving, och senaste åren haft 40–50 deltagare mot ungefär hälften de tynande åren dessförinnan.

Mina mål? Tja, i Stockholm vore det kul att förbättra fjolårstiden 19.53, men jag hade tränat betydligt mer (löpning) och betydlig mer specifikt (uppför) då, så det känns i det närmaste ogörbart. Under 21 är troligen bra med nuvarande fysiska konstitution. I Vulkanloppet trampade jag in på 3.09.18 i fjol (snitt 24,8 över 78,37 kilometer enligt gps:en), på min svågers gamla 80-talsracer. Med nya racerhojen borde det gå att slipa avsevärt på den tiden, oavsett form. Under tre timmar är inte alls orimligt.

Säsongen hittills:

Bloggaren på Oppebylöpet i Nyköping. Foto: Maria Åström
Bloggaren på Oppebylöpet i Nyköping. Foto: Maria Åström
Bloggaren testar nya hojen för första gången (cykelkläderna hade ännu inte anlänt!). Foto: Maria Åström
Bloggaren testar nya hojen för första gången (cykelkläderna hade ännu inte anlänt!). Foto: Maria Åström
Bloggaren uppför första backen i Kretsloppet i Karlskoga. Foto: Maria Åsröm
Bloggaren uppför första backen i Kretsloppet i Karlskoga. Foto: Maria Åsröm

Webb-tv: Gerdevåg-Kemppi 3-1

Jag vet inte hur mycket prestige det är emellan KFUM Örebros Josefin Gerdevåg och Örebro AIK:s Mikaela Kemppi, men jag vet att de båda långloppsessen i varje fall är bra på att sporra och sparra varandra till framgångar. Som i Frankfurt i höstas. Då skiljde sex sekunder mellan Kemppi, som tog distriktsrekordet, och Gerdevåg, som var precis bakom. Förmodligen var det exakt de sex sekunderna som spillde över när landslagledare Stefan Olsson i går var tvungen att välja bara en av dem till den sjätte och sista platsen i svenska truppen till maratonlandskampen nästa helg. Kanske vägde det också in att Stockholm marathon redan låg i Kemppis planering, men inte i Gerdevågs (jag vara spekulerar fritt här).

Hur som helst möttes de båda i Vårruset i kväll, över en betydligt kortare distans förvisso, men man kan ändå ant att det handlade om i varje fall en liten dos prestige med tanke på att Gerdevåg bara dagen innan blivit ratad till Kemppis fördel. Så, med det i ryggen gick Josefin ut och sopade hem tävlingen med hela 18 sekunders marginal, gick i mål på 17.36. Kemppi tvåa på 17.54 (en hyfsad utveckling mot i fjol, då Kemppi vann på 18.02 före Gerdevåg på 18.15, de här löparna utvecklas hela tiden). Trean Erica Lech, Örebro AIK, distanserad med nästan 1,5 minuter. Hela resultatlistan här!

Gerdevågs seger innebar också den tredje raka i inbördes möten mot Kemppi (efter Kumla stadslopp och Kungsholmen runt), och totalt 3-1 den här säsongen (Kemppi inledde starkt på Startmilen).

Video: Pelle Strandman

Nya landslagslöparen på Örebros gator i kväll

I går fick hon beskedet från landslagsledare Stefan Olsson. I genrepar Mikaela Kemppi inför karriärens första landslagsuppdrag på gatorna hemma i Örebro. I sms till Konditionsbloggen bekräftar Kemppi att hon kommer till start 19.00 i kväll. ”Sista hårda träningspasset inför maran”, skriver Kemppi.
I fjol vann hon tävlingen på 18.02, 13 sekunder snabbare än Josefin Gerdevåg. Gerdevåg och fjolårsfyran Erika Bergentz laddar som bekant inför helgens klubb-SM-kval, och får väl ses som tveksamt startande i kväll även om jag inte sett någon startlista (Vårruset presenterar väl ingen sådan?).
Hur som helst läge att ta sig ut på gatorna för att få se Örebros senaste landslagslöpare, förstås.

Kemppi, 42, och Anfält, 39, klara för landslagsdebut

En nyhet jag snappade upp via tips sent i kväll, och som finns bekräftad på en undersida på Svenska friidrottsförbundets hemsida: Örebroarna Mikaela Kemppi och Erik Anfält är båda uttagna till svenska landslaget i maratonlandskampen som avgörs i samband med Stockholm marathon nästa helg. Båda har gjort grymma prestationer senaste tiden, så inget konstigt med det (Anfälts 2.27.02 i Kiel är det tredje snabbast en svensk kubbat över 42 195 meter i år, och hade räckt till en sjundeplats på årsbästalistan i fjol; Kemppis 2.45.43 från i fjol hade räckt till en tredjeplats på årets lista, och hon har persta på halvmaran och sett starkare än någonsin ut i år – den ende som kunnat hota henne om den här landslagsplatsen är väl Josefin Gerdevåg, kan man tänka [”platsen stod mellan mig och Mikaela, och dom valde Mikaela” bekräftar Gerdevåg på twitter]).
Mer spektakulärt då med deras ålder – och att de faktiskt är landslagsdebutanter. Kemppi har hunnit fylla 42 i vår, Anfält 39, och ingen av dem har tidigare varit med i ett svenskt landslag. Tämligen remarkabelt. Tittar man på andra stora sporter så är fotbollsspelaren Gunnar Casparsson med sina 33 år vid första landskampen den äldsta A-landslagsdebutanten i blågult och hockeyspelaren Johan Åkermans 34 år är hockeyns och Tre Kronors motsvarande rekord. Evy Palm, undrar ni, för en lite mer relevant jämförelse. Tja, hon var faktiskt äldre än Anfält (några månader) men nästa tre år yngre än Kemppi vid sin debut, VM i Helsingfors 1983.
Anfält är en av de sex ursprungligen uttagna till herrtruppen medan Mikaela Kemppi (och orienteraren Lena Eliasson) fick sin plats så sent som i dag, tisdag, efter återbud från Hälleforslöparen Louise Wiker (som själv berättar om det beslutet, samt om det misslyckade loppet i Prag, på sin blogg) och Hälles Annelie Johansson. Truppen består nu av Kemppi, Eliasson, superstjärnan Isabellah Andersson, Charlotte Karlsson, Frida Lundén, Anfält, Fredrik Johansson, Patrik Engström, Andreas McConville och Anders Fransson (efter åtbud från Daniel Woldu). Danmark, FInland, Island och Norge står för motståndet i landskampen, och varje land får ställa upp med sex löpare där de fem bästa tiderna räknas. Allt inom ramen för Stockholm marathons vanliga tävling.
Mycket mer inför maran när den närmare sig, förstås!

Webb-tv: Se början av konungens återkomst

Ja, kungen av Grabbhalvan, alltså. Per Sjögren och 1 092 andra tog sig i kväll runt de fem kilometerna på den nya bansträckningen.
Sjögren tog sin sjunde seger i tävlingen, men den första sedan 2012, med nio sekunders marginal till klubbkompisen Martin Regborn, som bara timmar tidigare fått beskedet att han tagits tillbaka till värmen i orienteringslandslaget. 15.40 på Sjögren, 15.49 på Regborn. Hallsbergs Oskar Andrén, förstaårssenior med juniorlandslagsmeriter i orientering, plockade ned fyra år yngre Hälleforslöparen Haben Kidane med fyra sekunders marginal i kampen om tredjeplatsen, medan femman Daniel Attås, ytterligare en orienterare, hade ett glapp på 17 sekunder upp till fjärdeplatsen. Längre ned på topp 20 fanns välbekanta (för bloggens läsare) namn som Simon Sveder, Abshir Aweys, Fredrik Rådström, William Fransson, Bob Impola och Jonas Rosengren.
VM-domaren Mathias Klasenius? Jodå, han klarade sitt sub-20-mål med marginal, gick in på finfina 18.55 vilket gav en respektabel 59:e-plats. Det andra målet klarade han också, att klå sin 14-årige son Marcus. Men där var det tajtare – Klasenius junior var nämligen bara 19 sekunder bakom på 19.14.
Hela resultatlistan här!

Film: David Hellsing

Regborn får chansen trots allt

En dålig helg i Dalarna kunde ha förstört en hel säsong. Men Martin Regborn kan andas ut. Orienteringens förbundskapten Håkan Carlsson ger Örebrolöparen chans till revansch när världscupen i Halden och Lysekil i början av juni, i sprint och sprintstafett. Förra året fick Regborn en liknande bonuschans (då efter skada, nu efter underprestation) och tog den. Via en stark världscupinsats i Finland knep han en reservplats i VM-truppen och i slutändan fick han chansen att springa ett av de mest spektakulära orienteringslopp som arrangerats: VM-sprinten i Venedig. Med en 15:e-plats som resultat.

Långdistansspecialisten Filip Dahlgren får springa just långdistans i världscupen, och gör upp om sista platsen/platserna i VM-truppen bakom ett par givna namn (återkommer kring det resonemanget när tävlingen närmar sig). Upprepar han topprestationen från i söndags kommer han ta en VM-plats, var så säker.

Lilian Forsgren har längst väg till VM då konkurrensen är ännu mer mördande på damsidan, och då hon inte ges chans på medeldistans där Sverige har en extraplats. Men Hallsbergs EM-silvermedaljör får chansen både på sprint- och långdistans i världscupen, vilket visar ett allroundkunnande som gör henne väldigt användbar som reserv i en VM-trupp. Ska hon ta en ordinarie plats krävs en riktig superprestation.

Nu laddar vi för Grabbhalvan. Stalltipset är att sexfaldige segraren Per Sjögren (”Kungen av Grabbhalvan”) blir svårslagen i kväll, men vi får väl se vilka motståndare som dyker upp. NA:s man på plats, David ”Greven” Hellsing, har lovat att bjuda bloggen på en videosnutt från målgången ”om han kommer ihåg”. Hoppas på det!

VM-domaren i Grabbhalvan i kväll: "Målet gå under 20"

Per Sjögren är ju kungen av Grabbhalvan, med sex segrar och banrekord (även om han fått abdikera från tronen de två senaste åren; Martin Regborn är ju regerande mästare). Men i stjärnstatus får alla böja sig när det i kväll är dags för årets upplaga av femkilometerslopp. För Mathias Klasenius, 40. I somras dömde han fotbolls-VM i Brasilien och så sent som förra veckan sprang han på linjen i Champione lague-semifinalen mellan Real Madrid och Juventus på Santiago Bernabéu-stadion. Och det där kutandet upp och ned längs sidlinjen har uppenbarligen gett utdelning (eller om det är tvärtom), för Klasenius är inte alls en oäven löpare (och orienterare; faktum är att han skulle ha sprungit O-ringen förra sommaren, men fick lämna sent återbud). I kväll mäter han alltså krafterna med de bästa femkilometerkubbarna, och målet är relativt högt ställt.
– Målsättningen får i första hand bli att komma i mål strax under 20 minuter och i andra hand att komma före min 13-åriga son. En bra dag fixar jag båda de målen. Det är första gången på tio år som jag ställer upp i en löpartävling. Pirrigt, säger Klasenius till Konditionsbloggen.

Fahlin om succén: "Glad att jag lyckats spela en bra roll"

Nu har jag fått tag i Emilia Fahlin, som startade resan till Europa direkt efter succétävlingen i världscupen i söndags och därför inte kunde höra av sig förrän morgonen därpå. Bättre sent än aldrig, tycker bloggen!
Så här berättar Fahlin om hur hon var med och hjälpte lagkompisen Giorgia Bronzini till segern i Tour of Chongming islands world cup:

– Tävlingen bjöd inte på några större överraskningar än väntat, det brukar bli klungspurt och så var det i år också, kontrollerat speciellt av Hitec som hade Kirsten Wild som största favoriten. Vi hade en mer öppen spurttaktik då vin te hade lyckats få till någon vinst dagarna innan, och lyckades äntligen få hem segern när Giorgia var först över linjen, säger Fahlin till Konditionsbloggen.
Hur summerar du veckan som helhet?
– Världscupen var vårt stora mål och vi såg touren som ett test av hur vi skulle kunna världscuptävlingen. Så det var enorm glädje i laget efter att vi vann det viktiga racet! Annars har det varit en bra vecka med superbra lagkörning och övning på spurttåg, och jag är glad att jag lyckats vara med och spela en bra roll i dessa. Det är inte alltid lätt att vara uppe och framme i spurtkaoset, speciellt inte på en så ”lätt” bana som i Kina då det är så platt och snabbt.
Vad händer nu?
Det är tillbaka till Europa nu och nästa två tävlingar för mig blir i franska Plumelec 29 och 30 maj (La Classique Morbihan respektive Grand Prix de Plumelec-Morbihan Dames, två tiomilslopp på 1.2-nivå, den tredje nivån i internationell cykling under världscuploppen 1.1-loppen).. Sedan bär det av på ännu en lång resa mot Philadelphia och nästa världscup den 7 juni.