Lur: En lång promenad med inslag av jogg och frosseri

Är hemma igen efter helgens äventyr i Lur. Återkommer med en längre rapport i morgon, men kan berätta, för de som inte följt min direktrapport på Twitter, att jag slutade på sjunde plats av 70 startande (75 anmälda). Nivån på deltagarna var betydligt högre än jag hade väntat mig, och innehöll allt från en EM-guldmedaljör i 24-timmarslöpning via spartathlonveteraner till en löpare som lyckats genomföra monsterloppet Tor des Geants. Lilla jag stod mig ganska slätt i det sällskapet, väntade ut de jag tyckte mig kunna slå och tog målsnöret strax före fyra natten mot söndagen, efter 18 vändor och totalt 112,25 kilometer (men det var tiden mycket mer än distansen som var faktorn i det här loppet). Christer Tinnerholm, som knatade över 40 timmar i årets upplaga av Fotrally förra månaden, tog hand om segern efter 30 timmar, när han joggat en runda själv sedan Emir Halalkic kastat in handduken. Jogga var just vad det handlade om (men inte för Emir, som hade en väldigt snabb taktik). Väldigt lugn jogg. För mig somliga varv lika mycket promenad. Ja, Lurs backyard ultra var en promenad med inslag av jogg och froseri, skulle man kunna säga. Men mer om det i morgon också (jag är nämligen ganska medtagen, inte så mycket av loppet i sig som att jag bara lyckades sova två halvtimmeskorta snuttar natten mot söndag, mellan 7.45 och 8.15 och mellan 9.45 och 10.15, typ). Så nu blir det sängen.

Mer då också om Tim Sundströms nya distriktsrekord (hans utvecklingskurva är helt galen!), Simone Nigglis seger på första O-ringendistansen (och Filip Jacobssons andraplats!), Danny Hallméns niondeplats i swimrundebuten, Linda Meijers dubbla SM-silver och en del annat smått och gott. Håll ut!