Helgens höjdare: "Väldigt stabil säsongsstart"

1. Bruksvallsloppet
Säga vad man vill om annan idrott, men är det inte något speciellt med längdskidåkning? I varje fall som tv-sport är det helt oslagbart, och i helgen går Vinterstudion igång på allvar (efter förra helgens uppvärmning med den norska premiären) när den svenska premiären avgörs i Bruksvallarna (enligt Filip Danielsson har det nu fallit så mycket snö i Härjedalen att det går att åka även på långspåren uppe på fjället, så det är inte utan att man blir lite avis …). Det handlar, först och främst, om att ta ut ett svenskt världscuplag till premiären, och minitouren, i Kuusamo nästa helg. Tävlingarna inleddes ju redan på fredagen, och jag skrev några rader om det här. Pratade även med både Axel (som besegrade Södergren men var mer nöjd med loppet än skalpen: ”Jag tror Anders stakade sig runt ovallat, han laddar ju för långlopp. Jag hade fäste, det var ju en ganska tuff bana. Det känns som en väldigt stabil säsongsstart. Jag höll ihop det bra hela vägen. Det var väldigt tajt i resultatlistan, små marginaler.”) och Filip som stod över fredagens tävling för att satsa på lördagens tio kilometer i fri stil (som herrjuniorerna kör, seniorerna kör 15 kilometer). Läs mer om de båda i lördagens papperstidning, som går att köpa som e-tidning på na.se. Bänkar ni er framför SVT:s sändning i morgon får ni spana in startnummer 21 (Garphyttans Joel Lager, går ut 10.55.30), 137 (Kopparbergs Bill Impola, 11.53.30) och 139 (Ekström, går ut 11.54.30). I juniorloppet kommer, förutom Danielsson, även hans klubbkompisar Rickard Ericsson, Marcus Lennartsson och Adam Gillman till start, plus Zinkgruvankvartetten Markus Johansson, Tom Forsberg, Oscar Johansson och Daniela Bjärmark.

2. Skridsko i Salt Lake City och Hamar
Om drygt två timmar går SK Winners David Andersson in i säsongens andra världscupdeltävling, efter succén med personliga och svenska rekord i premiären i Calgary förra helgen. Då hade han inte riktigt samma kraft på det avslutande 1 500-metersloppet som i de två inledande över 500 och 1 000, men den här helgen är det 1 500 som inleder och då är det inte omöjligt att Anderssons pers hänger löst. Svenska landslagstränaren Mattias Hadders tror dessutom på nya världsrekord (men inte av Andersson, då). Andersson klubbkompis Adam Axelsson Odalsskøyta i Hamar i helgen och stannar därefter kvar på läger med sitt norska stall Norges sköyteakademi till nästa helg, då fjärde deltävlingen i norska cupen avgörs på samma ställe.

3. Löpex vinterserie
Natten mot torsdag föll första snön (och nu är också kanonerna igång i Ånnaboda!), och vältajmat drar Löpex vinterserie i orientering igång. Den första deltävlingen avgörs i Hagabys regi uppe vid Axsjöfallet, inte så långt från Södra Storstenshöjden, på Bergslagsleden mellan Ånnaboda och Suttarboda, på söndag förmiddag. Förra året tog Daniel Attås hem totalen närmast före Martin Regborn och Filip Jacobsson (tre landslagslöpare från länet, i olika discipliner och åldersklasser!). Attås är också tvåa i maratontabellen sedan starten 2002, endast slagen av Tomas Hallmén som ackumulerat 996 poäng på 70 starter (Attås har vunnit 17 deltävlingar, Hallmnén tre). I vinter ska åtta deltävlingar avverkas, två före och sex efter nyår. Det hela avslutas i Askersund den 12 mars.

VM-tolvan om Svampenmaran: "Kommer inte göra en läggmatch"

Skrev i går om att Frida Södermark, 37, VM-tolva på 100 kilometer i nederländska Winschoten tidigare i höstas, kommer att springa det galna maratonloppet på Svampens utsiktsdäck den 30 april. Eftersom jag läst på hennes blogg att hon just nu verkade befinna sig i Kina, där hon på tre dagar avverkat två maraton och en halvmara (3.07, 3.10 respektive 1.32) gjorde att jag inte hade så stora förhoppningar att få tag i Frida personligen, men i går kväll hörde hon av sig. Då hade hon bara varit på svensk mark i någon timme, men redan på plats i Tjalves klubbstuga i södra Norrköping för att sitta stugvärd. Och visst visade hon sig vara laddad inför äventyret på Svampen.

– Det började med att någon la upp länken på min Facebooksida, men då tänkte jag först: ”Jaja, det där kan någon annan göra …” Men så tänkte jag lite till på det, att det verkade som en rätt kul grej och att det var första gången. Och så anmälde jag mig, säger Södermark till Konditionsbloggen.
Du har ju sprungit ganska många, långa lopp genom åren. Men har du någonsin sprungit något lika galet?
– Jag har ju sprungit 24 timmar på en 458 meter lång löparbana under Bislett. Men hur galet det var … Nja, det var mer en kamp för överlevnad, ärligt talat. Jag slog ju svenskt rekord (214 282 meter på 24 timmar inomhus) även om det är slaget nu, så jag var väl rätt bra på det där. Men 24-timmraslöpningen lämnar jag tills jag är äldre. Nu vill jag fokusera på 100 kilometer. Men som svar på frågan, nej, något lika galet som 444 varv på Svampen har jag nog aldrig sprungit.
Hur hårt kommer du gå in för tävlingen, då? Du har ett pers på 2.51.34 …
– Saken är den att jag vann Wings for life i år (hon vann 42 090 meter innan mållinjen han ikapp henne och var med det klar etta i svenska loppet med start i Kalmar och 29:a i hela världen), och som pris fick jag en start i valfritt land 2016 (Wings for life avgörs på 34 platser 2016). Jag vill givetvis ge mig själv chansen att försvara den segern, och det loppet går helgen efter Svampen. Så Svampen kommer inte att vara ett fokuslopp för mig, men enligt arrangören Ola Nordahl är jag favorittippad, och jag kommer inte att göra en läggmatch. Klart jag kommer att gå för det, om jag har chansen. Men jag kommer inte att springa benen av mig om det kommer någon annan som är villig att göra 2.50. Samtidigt vet jag att jag kan återhämta mig bra. Veckan före VM på 100 kilometer nu i höst sprang jag ett maratonlopp mellan Linköping och Norrköping (på 3.33). Den här gången är det trots allt inget VM som väntar, så nu kan jag ge lite mer gas.
Hur tror du att det blir att springa 444 varv runt, runt, då?
– Jag tror inte man blir yr i huvudet i alla fall (skratt). Men jag kan tänka mig att man riskerar förslitningsskador när man springer åt samma håll så länge. Det vore att föredra om man bytte håll efter halva loppet.
Vad har du annars för mål 2016?
– Det är VM på 100 kilometer igen. Tanken är att försöka göra personligt rekord på 100 kilometer i mitten av april, två veckor före Svampen, för att säkra platsen till VM. Och så ska jag springa Comrades, världens största ultralopp. Jag kom åtta 2014, men då var det ingen som kände till mig. Nu förväntas jag prestera, det är väldigt mycket media runt tävlingen och jag kör för ett sponsrat lag. Men det är klart, den största pressen är ändå alltid den som man sätter på sig själv. Sedan blir det väl säkert något äventyr, jag hoppar gärna på utmaningar med kort varsel, som Kina nu. Sist jag räknade efter hade jag besökt 65 länder, och det blir förhoppningsvis fler.

Frida Södermark är laddad för Svampenmaran på Valborgsmässoafton.  Foto: Mikael Grip
Frida Södermark är laddad för Svampenmaran på Valborgsmässoafton. Foto: Mikael Grip

Nu har för övrigt startlistorna till morgondagens längdskidpremiär i Bruksvallarna släppt. På herrsidan går en viss Anders Södergren ut som nummer tre av 194 startande, och blir en hygglig riktkarl över tio kilometer i klassisk teknik. Axel Ekström är, precis som exempelvis Petter Northug, Daniel Rickardsson, Jörgen Brink, Chris-André Jespersen och Emil Jönsson, A-seedad, och Garphyttekillen går ut med startnummer 182, vid 13.41 (exakt 1,5 timmar efter Södergren). Ekström kommer att jagas av Carl Quicklund, som fick göra VM-debut i Falun i våras som sprintreserv och då tog sig till kvartsfinal. Övriga länsåkares starttider: Joel Lager 12.22, Linus Larsson 12.28, Markus Johansson 12.40.30, Bill Impola 13.29.30. I damloppet, som avgörs tidigare på förmiddagen, finns inga länsåkare med.

Rekordlöparen: "Växjö avgör om jag orkar satsa vidare"

Säg Hasse Byrén, och alla i löparkretsar vet vem du snackar om (och då inte ”bara” för hans svenska rekord i 24-timmarslöpning på löpband eller de 123 424 meterna i tolvtimmarsloppet i Borlänge 2008 som fortfarande gör honom till topp 20 i Sverige på distansen genom tiderna). Men i januari fyllde långlöparen från Örebro 50, och nu funderar han faktiskt på hur länge han kommer att orka satsa vidare på den höga nivå han ändå gör. Det berättade han när jag tidigare i dag ringde upp för att snacka lite med anledning av att startlistan till Svampenmaran släppts. Byrén kör med öppen träningsdagbok på nätet, och det är bara att ta en titt däri för att förstå att det krävs en hel del vilja och kraft för att fortsätta. Bara i september ackumulerade han drygt 588 kilometer och nästan 57 timmar löpning, totalt i år har han passerat 450 mil och 440 träningstimmar (och då återstår 1,5 månader). Det är inget man skojar bort, om man dessutom har ett heltidsjobb att sköta vid sidan om, så att säga.

– Det är sant. Det blir i princip bara jobba och springa, det blir väldigt inrutat. Jag springer långsamt och mycket eftersom jag framför allt satsar på 24-timmarsdistansen, och då krävs det träning av den här typen, säger Byrén till Konditionsbloggen.
Vad har du för mål just nu?
– Det är 24-timmars i Växjö (Personliga rekordens tävling) i Luciahelgen som är årets stora mål för mig. Det är inomhus på en 237-metersbana, så jag har varit och tränat inne i Tybblelundshallen varje dag på slutet. Jag har satt en hög målsättning, att gå för Sören Forsbergs nyslagna distriktsrekord (de 226 107 meter som gav RM-guld, motsvarande SM-guld i 24-timmarslöpning, i somars). Sören har varit otroligt stark i år, och det är ett fantastiskt bra resultat, men jag ska göra ett försök att gå för det. Generellt är risken att man börjar lite för fort, är lite stressad och vill lite för mycket, på sådana här tävlingar. Men jag ska verkligen disciplinera mig och gå ut i den fart jag ska hålla för att ta rekordet, och springa jämnt. Det kommer alltid svackor, och en del problem är ofrånkomliga. Men jag ska försöka klara det.
Vad händer sedan?
– Jag ska springa Decembermarathon två veckor efteråt, men det får bli som det blir. Och så Sylvesterloppet i Nora på nyårsafton. Nästa år har jag inte planerat riktigt än, mer än att jag ska springa Svampenmaran, men maraton är mer som långa träningspass med bra service för mig. Jag har anmält mig till Örebro backyard ultra också, och det blir en rolig grej. Där kanske det blir lite mer satsning. Men resultat i Växjö kommer nog avgöra om jag orkar satsa vidare på samma sätt som jag gjort. Vi får se.

Här springer Örebros kommunalråd 57 kilometer för världens klimat

Just i natt, just i detta nu, springer Sara Richert, 42, 57 kilometer för klimatet. Kommunalrådet för Miljöpartiet i Örebro, som före valet i fjol hade mer tid för löpning och 2013 blev 13:e i SM över 100 kilometer och i fjol blev 16:e på Ultravasan efter att ha klarat drömgränsen på tio timmar med 15 sekunders marginal, är en del av Riksteaterns projekt Run for your life, som presenterar sig som ”ett stafettlopp genom norra Europa för att uppmana till klimaträttvisa och en hållbar framtid”. Det handlar om att väcka uppmärksamhet inför klimatmötet i Paris i december. Det startade i Kiruna den 9 november och ska nå Paris lagom till mötet drar igång den 30 november. Richert springer som stöd för Sarah Grey, från Clowner utan gränser, som fått sträckan mellan Mjölby och Gränna på sin lott. Följ det hela live här.

Sarah Grey och Sara Richert springer genom natten. Faksimil: runforyourlife.nu
Sarah Grey och Sara Richert springer genom natten. Faksimil: runforyourlife.nu

För övrigt blev det i dag klart att Petter Northug kör fredagens klassiska tiokilometerslopp i Bruksvallarna, den svenska skidpremiären. Totalt är nu 199 herråkare anmälda till tävlingen, bland dem Garphyttans Axel Ekström, MArcus Lennartsson och Joel Lager (Filip Danielsson och Adam Gillman står över och satsar på helgens fristilsdistanser i stället), Karlslunds Linus Larsson, Kopparbergsbördige Bill Impola och Zinkgruvans Markus Johansson.

5,4 kilometer utan smärta

I går var jag hos en ny massör, som klämde och kände.Tryckte och ryckte (mja, inte så mycket, kanske). Och till slut gav hon mig godkännande att börja springa igen. ”Men ta det försiktigt”, ”lyssna på kroppen”, ”stretcha här och där och före och efter” och så vidare.
Jag hörde: ”Du kan börja springa igen.”
Så i dag sprang jag igen. 5,4 kilometer i lugnt mak. Men framförallt, smärtfritt. Både under och efter själva turen.
”Går det bra får du gå på lite hårdare nästa gång, men skynda långsamt”, sa massören.
Intervallerna får väl bedrivas på roddmaskin några veckor till, då. Men för första gången på länge känner jag hopp om min kropp. Efter ett år med mortons neurom, värkande benhinnor, lårproblem, ett uttänjt ledband i fotleden och en inflammerad slemsäck i baksidan av ena knäet kan det väl vara dags att få vara tipptopp ett tag?
Jaja, jag ska ta det försiktigt och lyssna på kroppen och stretcha både här och där och före och efter. Så säger vi så, va?

Klart: Här är Fahlins lagkompisar 2016

Somliga har varit kända sedan tidigare, men först i fredags presenterade Emilia Fahlins nya stall Alé-Cipollini hela laguppställningen inför 2016 års säsong. Det skedde vid en stor galatillställning i Verona, där alla cyklisterna var på plats.
Största namnet är Marta Bastianelli, 28, som tog VM-guld i linjeloppet i Stuttgart 2007, och som närmast kommer från Aromitalia-Vaiano-teamet. Förutom Fahlin och Bastianelli är också förra spanska mästare Ane Santesteban, som körde för Team Inpa-Bianchi i år, förra junioreuropamästaren Anna Trevisi, som också körde för Inpa-Bianchi, och italienska junioren Martina Alzini, som skrivit sitt första proffskontrakt. Dalia Muccioli, Francesca Cauz, Annalisa Cucinotta, Uenia Fernandes och Beatrice Rossato har förlängt med teamet.
Några namn, vid sidan om Bastianelli, som ni kände igen? Knappast, va? Näe, och det borgar för Fahlin kommer få en betydligt större roll än när hon haft lagkompisar som superstjärnorna Jolien d’Hoore, Giorgia Bronzini och Elisa Longo-Borghini.
”Säsongen kommer att starta i Argentina”, skriver teamet i ett pressmeddelande utan att närmare specificera om det handlar om ett träningsläger eller om stallet kommer ställa upp med ett lag i GP San Luis och Tour de San Luis andra veckan i januari. Får återkomma i ärendet, helt enkelt.
Fahlin flyger för övrigt till Fuerteventura i dag, måndag, för en ”olympic camp” ihop med Emma Johansson, Sara Mustonen-Lichan och en lång rad idrottare från andra sporter som alla är aktuella att representera Sverige i Rio de Janeiro nästa år.

Anfält om marasuccén: "Nöjd men inte mätt"

Erik Anfält, 39, gjorde som vanligt: Levererade. I Valencia marathon dundrade Örebros landslagslöpare till med 2.25.03, ett personligt rekord med två minuter (sånär som på en sekund), den bästa maratontiden av en distriktslöpare på 31 år, och den fjärde bästa maratontiden av en svensk i år. Anfält spände bågen rejält, gjorde första halvan på 1.11.30 (1.13.33 på andra halvan). När Konditionsbloggen ringde upp honom några timmar efter målgång hade han vissa invändningar mot sin egen insats, men slog samtidigt fast:

– Vad du än skriver måste det framgå att jag är nöjd. Nöjd men inte mätt. En åtta på en tiogradig skala. Flåset kändes väldigt bra, men benen var inte riktigt så lätta som jag velat ha dem. Det tempo som jag vill ska rulla lite lättare för fick jag jobba lite mer för än jag vill. Kilometerna gick hela tiden lite långsammare än jag hade hoppats. Med den känslan jag ville ha borde det ha gått någon minut snabbare första halvan, då hade jag öppnat runt 1.10.30, säger Anfält till Konditionsbloggen.
Då hade du varit på väg mot distriktsrekordet, 2.21.46 …
– M’nja, det hade jag inte i huvudet direkt. Men en tid runt 2.23 kanske jag kunde ha landat på om jag fått till en fullträff. Nu hade jag benen, och så kom jag iväg lite kasst. Jag fick starta bakom elitledet, och kom inte längst fram i den gruppen heller. Så jag tappade lite tid första kilometern, och sedan gjorde jag två–tre riktigt snabba kilometer för att komma ikapp en klunga, så det blev lite ryckigt. Jag tror inte det kostade så mycket kraft, men det var inte optimalt.
– Jag låg med den klunga till första milpasseringen, sedan gick jag ifrån och fick göra loppet själv i princip hela vägen. Men det var ett väldigt bra lopp som sådant, jag plockade placeringar hela vägen och sprang stabilt. Benen var inte jättelätta, men jag fick igång dem rätt bra ändå.
Vad händer nu?
– I kväll ska jag ut och fira. Sedan får vi se. Det här var sista loppet för året, och jag har inte bestämt vad det blir till våren. Kanske någon halvmara sen vinter/tidig vår, eller också kan det bli Kiel marathon igen. Något lopp måste jag ha i februari/mars, annars blir vinterträningen för lång.

Kenyanen John Nzau Mwangangi vann tävlingen på 2.06.13, den snabbaste tiden någonsin på spansk mark och 20 sekunder före landsmannen Matthew Kisorio på andra plats. Anfält slutade på 26:e plats (fyra av H35-löparna). Anfälts femkilometare: 16.44, 17.00, 17.14, 34.05 på kilometer 15–25 (ingen tidtagning vid 20 kilometer), 17.26, 17.32, 17.37, 16.53-tempo på sista 2,195 kilometerna.
Ingrid Ziegler, klubbkompis med Anfält i Örebro AIK, slog personligt rekord med fem minuter när hon gick i mål på 3.07.30 som tia i D35-klassen. Hon spännde också bågen rejält, passerade halvmaran på 1.30.20, men mattades alltså och noterade 1.37.10 på andra halvan. Tiden tar henne från tolfte till nionde plats i distriktsbästalistan genom tiderna, och förstärkte hennes fjärdeplats i årslistan bakom Josefin Gerdevåg, Mikaela Kemppi och Antje Torstensson.

David Andersson avslutade världscupen i Calgary med helgens sämsta lopp. SK Winner-skrinnaren, som persade på 500 meter i fredags och slog svenskt rekord på 1 000 meter i går fick nöja sig med 1.47,19, en dryg sekund från sitt personliga rekord, på 1 500 meter. 21-åringen från Vänersnäs slutade på 37:e plats av 48 startande på distansen och får lämna Calgary med bra känsla men utan världscuppoäng.
Redan nästa helg avgörs nästa världscupdeltävling, i Salt Lake City.

Fick för övrigt en intressant kommentar om gårdagens blogginlägg, från Östansjös Per Börjesson som mycket riktigt påpekade att jag bommade Patrik Johanssons prestation i går. Börjessons klubbkompis Patrik Johansson, 50, blev femma i det där 3 000-metersloppet i Tybblelundshallen med Nasir Dawud och Haben Kidane i täten, och gjorde det på tiden 9.47,46 vilket innebär en slipning av Bo Werners 22 år gamla distriktsrekord i H50-klassen med 15 sekunder (tidigare i år har Johansson dessutom hunnit med att slå distriktsrekord på 800 meter och tagit fyra veteran-DM-titlar).

Anderssons världscupsuccé: Slog svenskt rekord

David Andersson, OS-skrinnaren och som var EM-tvåa i våras och tävlar för Örebroklubben SK Winner, följde upp fredagens pers på 500 meter med svenskt rekord på 1 000 meter när världscupen i Calgary fortsatte på lördagskvällen, svensk tid. Andersson slutade på 33:e plats i tävlingen, men viktigare var att han noterade 1.09,44 – en tid nästan en halv sekund (45 hundradelar) bättre än hans tidigare personliga rekord på distansen, satt på samma is för två år sedan, och 13 hundradelar bättre än Joel Erikssons sex år gamla svenska rekord.
Världscupen i Calgary avslutas för Anderssons del med 1 500 meter i morgon, söndag, och frågan är vad han kan prestera där. Perset är den två år gamla Calgarytiden 1.48,57, vilken bör vara i farozonen. Den gör honom till Sverigefyra genom tiderna på distansen, bakom Eriksson, Daniel Friberg och örebroaren Johan Röjler, som noterade 1.43,90, 1.44,97 respektive 1.45.85 (alla 2009!).

På lördagen avgjorde också Vinterspelen i Tybblelundshallen. Förre eritreanske VM-tolvan Nassir Dawud, som numera bor i Sverige och tävlar för Eskilstuna, tog hem loppet på 8.39,66, närmast före Hälleforstalangen Haben Kidane som sedan ett par veckor tillbaka är klubbkompis med Dawud i Eskilstuna. Kidane noterade 9.14,28. Hagabys Ulf Hallmén, jämnt 30 år äldre än Kidane, blev trea på 9.43,89. Stocksäters långlöpartalang Esther Sandén Alin strök sig från loppet och nöjde sig med att springa 200 meter på 28,68.

Orienteringsgalan? Näe, det blev inga lokala priser. Tisarens Andrea Svensson, som hade chansen att få dela årets lag-utmärkelsen med stafettkompisarna från JVM-guldet, fick se sig slagen av IFK Göteborg som vann Tiomila för första gången på tio år. Annika Billstam blev årets orienterare.

Helgens höjdare: Anfält i Valencia – "Ska öppna hårdare än jag någonsin gjort"

1. Valencia marathon
Nu är det dags. Redan när Erik Anfält slog sitt personliga rekord (och Örebro AIK:s klubbrekord) i Kiel Marathon i februari hade han siktet inställt på söndagen den 15 november. I Valencia marathon vill Örebrolöparen slå det där rekordet, springa snabbare än 2.27.02. Första halvåret i år hade Anfält lite skadeproblem, gjorde bara två lopp (Kiel och Stockholm), men i höst har han tävlat som en furie. Sedan DM över 10 000 meter den 15 augusti har Anfält hunnit med att rada upp segrar där, i Blodomloppet,Bergslagsleden ultraNorasjön runtALJ memorial trophy (Stockholms-DM på 10 000 meter)Tarstaborgsrundan och Hostruset samt bli tvåa i Vasastafetten (både på sin sträcka och totalt med Örebro AIK), i Sälen fjällmaraton, i Åstadsloppet, i Kilsbergsleden, i terräng-DM och dessutom blivit näst bäste svensk i Lidingöloppet. 13 tävlingar på tre månader (och jag är inte ens säker på att jag fick med alla …). Anfält har tidigare berättat om sitt galna schema, och i dag ringde jag upp honom för att höra om han fått ut det han ville av det.

– Ja. Planen har varit att träna mycket och ganska hårt, och det har jag gjort. Min kropp brukar svara bra om jag går direkt från hård träning och lättare väldigt mycket en kort period. På terräng-DM i lördags gick det väldigt tungt, men det var väntat, enligt plan. Det var sista riktigt tuffa passet, sedan har jag lättat. Sedan hjälpte ju inte underlaget till, tuff terräng är inte min bästa gren. Då passar söndagens platta asfalt mycket bättre, säger Anfält till Konditionsbloggen.
Ja, vad har du för mål på söndag?
– Målbilden är att gå på känsla. Jag ska vara offensiv. Det här är sista loppet för säsongen, så jag får vila efteråt. Jag ska inte vara pigg i mål, det här är inte ett lopp där man sparar på kraften. Men jag har inte satt upp någon målbild. Jag kommer gå hårt, men lyssna mer på kroppen än på klockan. Det blir hårt men kontrollerat. Jag ska i alla fall öppna hårdare än jag någonsin gjort.
Hur känns kroppen?
– I dag har jag ingen bra känsla, men så brukar det ofta vara dagarna före. Man går runt och känner efter lite för mycket. Men jag hoppas det ska vara bra på söndag morgon. Det är mitt enda fokus.

Även Anfälts klubbkompis Ingrid Ziegler god för 3.12.40 i Stockholm maj, finns på plats för att kuta i Valencia.
Anfält är för övrigt trea i distriktet genom tiderna med sin tid från Kiel, 2.27.02. Det är dock en bra bit upp till Lars Hagberg (2.21.46 i Stockholm marathon 1983) och Rolf Barr (2.21.50 i Berlin marathon 1984).

2. Orienteringsgalan
Tisarens juniorvärldsmästare Andrea Svensson är, tillsammans med Johanna Öberg och Sara Hagström, nominerad till priset till årets lag för JVM-guldet i stafett vid lördagens orienteringsgala i Göteborg.

3. Vinterspelen
Skrev ju tidigare i veckan om lördagens stora friidrottstävling i Tybblelundshallen. Nu har anmälningslistan fyllts på med ytterligare några namn.

Bubblare: David Andersson kör världscupen i Calgary, och inledde på fredagen med att mosa sitt personliga rekord på 500 meter. Andersson, som aldrig gjort bättre än de 36,27 han noterade när han var tvåa på distansen i allround-EM i januari, gick som tredje svensk genom tiderna under drömgränsen 36 sekunder (de två tidigare är svenske rekordhållaren Eric Zachrisson, som också tävlade för SK Winner, med 35,44 och Joel Erikssons 35,95)när han noterade 35,98 (pers med 29 hundradelar, alltså!). Men det finns många snabba skrinnare i världen, och Andersson fick nöja sig med en 23:e-plats i B-divisionen och sammanlagt en 40:e-plats av 47 startande. I helgen väntar 1 000 och 1 500 meter, Anderssons specialdistanser.

"Kombinationen en pigg David och en av världens snabbaste isar passar bra just nu"

I morgon, fredag, drar världscupsäsongen i skridsko igång med deltävlingen i kanadensiska Calgary, en av världens snabbaste isar, och Sverige har en enda representant på plats, OS-skrinnaren från Sotji, den för Örebroklubben SK Winner tävlande David Andersson, 21.
Efter en mellansäsong i fjol, där andraplatsen på 500 meter vid EM var enda riktiga höjdpunkten (förutom att han kammade rent och tog a l l a SM-guld), börjar nu uppladdningen på allvar för att knipa en ny OS-plats. Från att ha varit ”ung och lovande” och fått göra ett ”första OS” som han ska ha nytta av i framtiden finns nu inte längre några undanflykter från regeln om chans till topp åtta (enklast vore väl det att nå om han och Adam Axelsson fick Nils van der Poel att återuppta sin satsning och köra lagtempo).
Hur som helst, årets säsong blir ett viktigt nästa steg mot den yppersta världseliten för Andersson som varit skadedrabbad sedan perioden före OS. I Calgary kör han 500 meter på fredagen, 1 000 meter på lördagen och 1 500 meter på söndagen. Allt går på förmiddagen, alltså eftermiddag/kvällen svensk tid.
Svenske landslagscoachen Mattias Hadders har bloggat en del från Kanada och rapporterar om god form. ”Jag tror att kombinationen av en pigg David och en av världens snabbaste isar passar bra just nu”, skriver Hadders bland annat.
Blir förstås väldigt intressant att följa vad Andersson kan åstadkomma i vinter. EM avgörs i Minsk i januari, singeldistans-VM avgörs i ryska Kolomna 11–14 februari.