Wikers galna dubbeljobb – dagarna efter monstermaran

Jag har inte haft tid att ringa och dubbelkolla om hon verkligen kommer till start, och på sociala medier har det (vad jag sett) inte nämnts. Men bara en sådan sak som att Louise Wiker är anmäld både till lördagens lopp över 4 000 meter och söndagens över 8 000 meter när terräng-SM går av stapeln i Västerås är förstås anmärkningsvärt med tanke på den Hälleforsfostrade friidrotts-VM-löparens superprestation i Amsterdam marathon i söndags. En sådan borde naturligtvis ta betydligt mer än sex dygn att återhämta sig från, men samtidigt vet man sedan gammalt att Wiker är hård som få andra i branschen och sprang in som sjua på 36.26 i Tjejmilen bara exakt just sex dagar efter den psykiskt betydligt tuffare VM-maran i Peking i fjol (och då hade hon ju dessutom viss jetlag dessutom). Så, nog kan man se Wiker stå på startlinjen på lördag och jaga en landslagsplats till NM i Kristiansand den 12 november (där Sverige verkar ha ambitionen att ställa upp med fullt lag, sju damer) och vidare mot EM i italienska Chia den 11 december (dit det krävs ”en god möjlighet att bli bland de 25 bästa” för att få åka).
Vilka finns emot, då? Tja, Sara Lahti, svensk friidrotts kanske mest lovande långdistansare på 2000-talet, dyker upp för att försvara guldet på korta distansen, hinderspecialisten Charlotta Fougberg (med sju terräng-SM-medaljer på prishyllan) springer båda, och sedan finns ju namn som Sara Holmgren, Frida Aspnäs och Cecilia Norrbom (som alla springer båda distanserna) i startlistan. Liksom en viss Mikaela Kemppi, Örebro AIK:s egna landslagslöpare som värmde upp med seger i Åstadsloppet i helgen och utmanar Sverigeeliten på åtta kilometer på söndag efter att ha mött de egna åldersklasskumpanerna i D40 på halva distansen på lördagen (veteran-SM avgörs bara över en distans per åldersklass, i D40 alltså 4 000 meter). Detsamma gäller för övrigt för Erica Lech som springer D35 på lördagen.
Erika Bergentz, som numera tävlar för Thorén track and field, har vunnit de två senaste terräng-SM:n i D40-klassen, och får nu gälla som silverfavorit bakom Kemppi (Bergentz står sedan över söndagens övningar).
Jag måste erkänna att jag ändå är allra mest spänd inför att få se Martin Regborn utmana Sverigeeliten utan karta igen efter en säsong där han tagit kliv efter kliv rent fysiskt och så sent som för två veckor sedan gjorde fem kilometer asfalt under 15 minuter utan att känna att det var riktigt nära max. Han kutar, liksom klubbkompisen i KFUM Örebro Linus Rosdal (en riktig terräng-SM-specialist!) ”bara” söndagens tolvkilometersdistans. Där får de möta Abraham Adhanom, Mikael Ekvall, Anders Kleist, Nasir Dawoud, Lars Södergård, Elmar Engholm, Olle Walleräng, Fredrik Uhrbom (som var farthållare åt Wiker i Amsterdam) och massor av andra toppnamn (Linus var 16:e och Martin 18:e i fjol, drygt två minuter bakom täten).
Mattias Nätterlund, som ju bor i Västerås, gör en lite överraskande start på hemmaplan, men långlubbaren nöjer sig med lördagens fyra kilometer.
Störst medaljchans av de lokala löparna, om vi undantar veteranklasserna, har exil-Hällefors-löparen Haben Kidane, som ju vann Lidingöloppets P19-klass och nu möter ungefär samma motstånd i terräng-SM-klassen över sex kilometer (han uttalade ju tidigt inför årets säsong att just junior-EM i december var hans stora mål; jag vet inte hur det ser ut med hans medborgarskap och om han är tillgänglig, men är alla papper på plats har han naturligtvis en jättechans att nå dit med nuvarande form).
Sedan har vi naturligtvis allroundkungen Per Sjögrens start i tuff konkurrens i H35-klassen (där även Oskar Arlebo ställer upp) att se fram emot (Fredrik Johnsson kutar i H40 som startar samtidigt).
KFUM Örebro mönstrar också sex ungdomslöpare (samtliga klasser springer 4 000 meter): Jack Karlsson, Jonathan Gustavsson och Tobias Tranderyd i P17, William Schults och Olle Tyrsmo i P16 och Lisa Hallmén i F15 (och så kutar Noha Olsson, KFUM Örebro, och Wilhelm Bergentz, Thorén track and field, Svealandsmästerskapen i terränglöpning för P14 som avgörs på samma bana på söndagsmorgonen).
Banan, ja. Det var ju det också. Den är 2 000 meter lång (det är därför alla distanser är jämnt delbara med 2 000, man kör helt enkelt X antal varv på den) och har fått kritik både för att den är platt (det är en enda, men relativt brant, backe på 15 höjdmeter som startar 1 450 meter in på varet med krönet 450 meter före mål) och tråkig (den går runt på ett gärde med fotbollsplaner, med backen i ett litet skogsparti precis intill). Men kanske räcker det till för att skapa intressanta lopp ändå.

Publicerat av

Jonas Brännmyr

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *