Två månader in i nyårslöftet (och ett godis- och fikastopp som inte alls har med det att göra)

Mitt första nyårslöfte på flera år (någonsin?) var att börja föra löpardagbok. För att det skulle bli tydligt om jag lyckades eller inte har jag valt att göra det på Twitter, och så här drygt två månader och 50 träningspass in i året har jag faktiskt lyckats hålla det. Jag håller mig väldigt kort, noterar bara det nödvändigaste för att det inte ska bli för överväldigande, och summerar en gång i månaden. Vad jag inte nämnt för dem som bara följt träningsdagboken där är att jag siktar in mig på en tidig ”formtopp” till nästa fredag, den 10 mars, då jag ska granskas i sömmarna av experter i Linköping (en julklapp jag fick, ett fystest som innehåller bland annat mätning av maxpuls och maximal syreupptagningsförmåga [jag bävar redan], teknikanalys av löpningen och kost- och träningsråd), och att det är därför jag mosat på med för årstiden ovanligt många intervallpass (17 hittills i år).
Något som inte alls har med nyårslöftet att göra är det årliga fika- och godisstoppet som jag nu genomför för tredje året (i år startar jag dock rekordtidigt, eftersom jag inte hann ned i vikt i tid till sommarens tävlingar i fjol, när jag startade en månad senare). Poängen är att jag käkar vad jag vill, hur mycket jag vill (och ofta överdrivet mycket fikabröd) från höstens sista tävling och en bit fram på vårvintern (i år alltså till och med den 28 februari, som lämpligt nog sammanföll med fettisdagen i år), och jag brukar gå upp rätt många kilon (jag brukar löpa som bäst när jag väger 68, när jag vägde in mig i går klockade jag in på 76). Jag har inte mycket till övers för snacks och läsk (det är åratal sedan jag tryckte i mig något dylikt) men är väldigt svag för alla typer av fikabröd och mörk choklad (och julbord!), så vikten sticker direkt när jag släpper loss. Å andra sidan brukar jag har rätt lätt att tappa de där sex–sju-åtta kilona som brukar ramla till när jag väl slutar käka snask. Om det är svårt? Nej, inte om man helt väljer att avstå, som jag gjort de två senaste åren. Sociala trycket är stort ibland (”Ska du inte ens äta tårta på det och det födelsedagskalaset?” ”Nej!”), men avhåller man sig helt försvinner sockersuget redan efter en–två veckor, och då är det inga problem att avhålla sig från godsakerna. Och vet man att man kommer springa ett par minuter snabbare på milen på ren vikt (och tjäna ännu mer i de bergslopp jag gillar) så har man rätt goda incitament för att bli av med myskilona. Men just i dag hade det förstås varit gott med en semla till.
Vill ni se träningsdagboken? Ta er vidare via tweeten nedan, hela träningsdagboken finns trådad från den:

Emilia Fahlin stod över även Le Samyn i dag efter förra veckans förkylning, och nästa möjliga lopp är världstourdeltävlingen Ronde van Drenthe den 11 mars.

Vill ni redan nu tagga igång inför Vasalopp? Missa inte min pluslåsta intervju med Karlslunds Kalle Gräfnings.

Publicerat av

Jonas Brännmyr

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *