Emilia Fahlin hemma – för att ”springa” Blodomloppet: ”Risk att tävlingshornen kommer fram”

Emilia Fahlin har ju, efter en på grund av sjukdomar till stora delar förstörd vår och försommar, kommit igång och toppresterat senaste månaden (i BeNe Ladies Tour, EM, Vårgårda GP och Ladies tour of Norway) och om allt det, och kommande uppdrag, passade jag på att snacka med henne om tidigare i dag. Det kommer i en pluslåst intervju på na.se under de närmaste dagarna. Men redan i morgon gör Fahlin sitt nästa lopp – och det med löparskor på fötterna. Fahlin är nämligen ”lokal ambassadör” för Blodomloppet (i fjol var det Martin Stenmarck), som firar 20-årsjubileum i Örebro i morgon. Det innebär att hon kommer vara på plats och prata och skriva autografer – och själv delta i femkilometersloppet.

– Jag blev tillfrågad tidigt i vintras, och tyckte att det var kul att bli påtänkt. Och jag visste att jag skulle vara hemma under den perioden, mellan Norge och Holland, så det passade bra. Blodomloppet har ju hållit på i så många år och är för en så bra sak (loppet uppmuntrar till blodgivande), så känner de att jag kan göra någonting för att bidra vill jag givetvis hjälpa till, säger Fahlin till Konditionsbloggen.
Hur hårt kommer du springa?
– Jag var ambitiös först och tänkte springa tiokilometersloppet, men sedan kom verkligheten i kapp mig. Jag insåg att Holland ligger så nära (Boels rentals tour drar igång på måndag), och jag har inte kört någon löpning, så risken är att jag inte kan cykla nästa vecka om jag går på för hårt (skratt). Så jag kommer nog jogga runt femkilometaren. Risken är att tävlingshornen kommer fram, men jag får försöka tagga ned.
Cyklister är inte så mycket för att springa generellt sett, va?
– Nja (skratt). Norskorna brukar gilla löpning, de tycker att det är bra som nedvarvning. Men jag tycker att det sätter sig i musklerna. Jag tycker det är slitigt att göra det under säsong. Jag har sprungit lite på vintrarna förut, det är ju enkelt att komma ut och köra. Men det är inte som cykel, det går ju inte att vila i nedförsbackarna …

Per Sjögren vann herrarnas femkilometersklass på 16.14 förra året, men står i år över Blodomloppet eftersom han laddar för friidrotts-SM i helgen. Inte heller damsegraren på distansen, Cecilia Svedin, verkar komma till start. Och den ende topp fem-löparna från fjolårets tiokilometerslopp jag hittar i startlistan är damfemman Ingrid Ziegler, som kutade på 41.11 då (och blev femma). Vilka som kommer till start är jag däremot sämre påläst om, eftersom det är svårt att hitta bland de 4 725 anmälda, men Josefin Gerdevåg är i varje fall anmäld och får givetvis räknas som förhandsfavorit.

Stafetterna i mountainbikeorienterings-VM? Tja, Sverige blev åtta på damsidan och nia på herrsidan. På damerna var Erica Olsson, karlskogingen som har tre år kvar som junior, ankare i seniorlaget, och försvarade den tiondeplacering som Nadia Larsson och Sara Forsgren fört henne till (men väl i mål räknades Finlands och Rysslands andralag bort, varför det slutgiltiga resultatet blev en åttondeplats). Garphyttans Marcus Jansson körde andrasträckan för Sveriges herrlag, och förde via femte bästa sträcktid upp Sverige från 14:e till åttonde plats (Linus Karlsson Mood tappade över fem minuter på täten på förstasträckan), Marcus Wadell på tredje tappade sedan till elfte plats innan andralagen räknades bort. I morgon är det vilodag.

I går var det förresten säsongens näst sista deltävling i Närkeserien i mountainbike, i Lindesberg, och NA var på plats (läs en pluslåst artikel med massor av bilder här). Någon resultatlista har jag däremot inte sätt än.

Publicerat av

Jonas Brännmyr

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *