Inga lokala åkare i Tour de ski i år

Även om jag följde det hemifrån redaktions-tv var det en upplevelse att, efter 15 år som skidintresserad journalist, ha en lokal skidåkare att bevaka i Tour de ski förra året, och det var väl inte konstigt att jag ringde och tjatade på Axel Ekström efter varenda etapp … Men i år blev fanns varken han eller Filip Danielsson, som man hade störst förhoppningar kring eftersom han var bäste svenske distansåkare under premiärhelgen av skandinaviska cupen, när förbundskapten Rikard Grip på torsdagens presenterade truppen. Till skillnad från många andra länder, där många åkare valt att stå över för att OS-ladda istället, så kommer Sverige med bästa tänkbara lag på herrsidan (sånär som på sprintern Teodor Petersson) iOS-klara Marcus Hellner, Calle Halfvarsson och Daniel Richardsson, Jens Burman och Emil Jönsson som båda inom kort lär få varsin OS-plats, och så Gustav Eriksson och Oskar Svensson. Då räckte inte Danielsson meriter i konkurrensen.
Vedevågssonen är istället redan nu anmäld till den kombinerade svenska och skandinaviska cuptävlingen i Piteå 5–7 januari där startfältet åtminstone på damsidan ser grymt starkt ut med bland andra Charlotte Kalla och Stina Nilsson, plus en hel del utländska Tour de ski-överstående toppnamn, på startlinjen.

David Anderssons OS-chanser – så små är de

David Andersson, skrinnaren som tävlar för Örebroklubben SK Winner, har ju fixat en svensk OS-kvalplats på 1 500 meter, men fanns inte med när SOK i dag presenterade de senaste nio namnen som tagits ut till mästerskapet i Sydkorea om två månader (det gjorde däremot hans tidigare klubbkompis, i moderklubben Trollhättan, Nils van der Poel) trots att han ju säkrat en OS-plats åt Sverige. Eftersom Andersson tidigare gjort ett OS anses han nämligen som 23-åring inte längre kunna åka med för att ”se och lära” utan måste ha ”topp åtta-potential” för att bli uttagen, och det värderas Andersson inte ha eftersom han som bäst varit 32:a (två gånger, på 1 000 meter) i världscupen i vinter.
Jag pratade med förbundskapten Mattias Hadders om det här, och om Anderssons säsongsinledning i stort, i en artikel som går att läsa här (pluslåst), men i korthet kan man säga att Andersson nu måste överträffa sig själv vid EM i Kolomna för att SOK ska ge honom platsen (annars går den vidare till Tyskland, som har första tjing). Andersson kommer att träna hårt under jul- och nyårshelgerna för att komma i bästa form till allround-EM, som avgörs i Kolomna strax sydöst om Moskva 5–7 februari – på samma is där Andersson 2016 blev tolva på 1 500 meter under distans-VM. Den här gången är det tveksamt om ens en topp åtta-placering räcker för att blidka SOK, eftersom inte alla de bästa européerna kommer åka dit, och resten av världseliten förstås saknas. Och förmodligen kommer de inte bara titta på placering utan också på tider, där Andersson alla gånger måste under sitt personliga rekord på 1 500 meter (1.45,61) och kanske också ned mot det svenska rekordet (Joel Erikssons 1.43,90 från 2009). Det ser riktigt, riktigt tufft ut och OS-chansen är liten – men den finns i varje fall där.
Ännu mindre är chanserna att längdskidåkarna Axel Ekström eller Filip Danielsson skulle ta en OS-plats i det svenska herrlaget som just nu består av Marcus Hellner, Calle Halfvarsson, Teodor Petersson och Daniel Richardsson men som ska kompletteras med ett par distansåkare (och någon sprinter, men det rör ju inte Ekström och Danielsson) till. Men i morgon tas hur som helst den svenska truppen till Tour de ski ut, och dit tycker jag att Danielsson ska ha en bra chans att få en plats (och vägen mot OS går i sådana fall via en kolossal överprestation i Tour de ski).

Danny Hallmén lockar fler kanotister till Vasaloppet: ”Blev topp 100 på första försöket och vill slipa den siffran”

Örebroaren Danny Hallmén, som är välbekant här på Konditionsbloggen (bland annat för att ha blivit tvåa i omröstningen om Pulsklockan 2015 efter att ha tagit EM-brons i quadrathlon och slagit dubbla världsrekord i paddelmaskin) och som är landslagstränare i kanot med sikte mot OS 2020 och 2024, gör själv en satsning mot den 22 mil långa skidtävlingen Nordenskiöldsloppet senare i vinter. Men nu har han dessutom lockat flera andra kanotister att komplettera sin vinterträning med just skidåkning, skriver Team Bohus Bergsprängning (som består av flera landslagskanotister och där Hallmén finns med som ledare) i ett pressmeddelande.
Vid sidan om kanotteamet har Team Bohus Bergsprängning startat ett skidteam där Ania Zagorska, Isak Forsberg, Emil Svensson, Julia Seger, Joakim Lindberg och Nils Toresson kommer att ingå. Plus Hallmén, då. Huvudmålet i vinter är Vasaloppet, men förstås framför allt att utvecklas som kanotister.
– Vi hade tre aktiva som förra vintern valde att specifikt satsa mer än vanligt på längdskidor och alla de tre tog stora steg under paddelsäsongen. Det är rätt vanligt som kanotist att träna mycket längdskidor, men de här grabbarna tog det lite längre vilket gav resultat! Vi testar nu att dra det ytterligare ett steg, där vi startar ett skidteam där vi ger teamets medlemmar bättre förutsättningar att bedriva skidträning och tävling, säger Hallmén i ett pressmeddelande och fortsätter:
– Jag tror det finns flera fördelar med skidåkningen. Delvis mentalt, efter paddelsäsongen är många lite trötta på paddlingen och det kan vara skönt med ett break. Sen har vi den självklara fördelen med att längdskidåkning är en mer syrekrävande idrott och därför perfekt träning för bland annat syreupptagningsförmågan. Den tredje biten som vi lägger lite mer krut på är tävlandet. Som kanotist har du inga tävlingar under minst sex månaders tid, men med skidtävlingar kommer det momentet in i träningen. Rent resultatmässigt är det Joakim Lindberg som har högst mål. Han blev topp 100 i vintras på första försöket i Vasaloppet och vill slipa den siffran en hel del.
I helgen var Hallmén och Lindberg uppe i Ånnaboda och tränade:

Omröstningen igång och Regborn i tidig ledning – ska han ta andra raka Pulsklockan?

Så har omröstningen om NA:s och Löpex Sports pulsklocka 2017 äntligen dragit igång (det är helt och hållet resultatet i omröstningen, som avslutas vid midnatt 31 december/1 januari, som avgör vem som får priset, det är ingen jury inblandad), och inte hann den mer än publiceras på na.se innan den skapade viss debatt kring de nominerade. När jag och Daniel Gustafsson på Löpex Sport tar ut de nominerad (jag är drivande i processen, kan jag avslöja, men Daniel kommer alltid med välbehövlig input!) prioriteras förstås de idrottare som gjort de allra största prestationerna under året, men vi vill även ha en hygglig blandning av kvinnor och män och idrotter, och vi vill gärna få med någon som mer ligger åt det extrema hållet (som Danny Hallmén 2015 eller Johan Röjler/Peter Knoblach 2016). Just det sistnämnda hittade vi tyvärr ingen klockren kandidat som representerade 2017, men i stället hittade vi några givna och några möjliga kandidater. Någonstans kokade det ned till nio namn (de sex nominerade plus Filip Danielsson, Erik Anfält och David Andersson). Eftersom tre skidåkare kändes som en för mycket och Axel Ekströms och Maria Gräfnings meriter var snäppet vassare föll Danielsson bort, Andersson kändes lite för lite lokal i sammanhanget (även om han har exakt samma koppling som Gräfnings och Josefin Tjernlund, att han tävlar för en klubb från länet men inte bor här) och Anfält konkurrerade egentligen bara om en plats som löpare (man vill ju ha med en löpare, även om Danielsson och Andersson har starkare internationella meriter) med Per Sjögren. Valet föll till slut på Sjögren, som trots allt tog två topp tio-placeringar på friidrotts-SM och därtill tog massor av segrar hemma i länet och sprang de snabbaste 5 000 meter någon svensk över 35 år någonsin gjort inomhus (och så slog han ju rekord i Besegrat trappan också), medan Anfält förvisso var femma på maraton-SM och vann Ultravasans 45-kilometersklass. De båda Örebrolöparna möttes bara en enda gång under året, och då vann Sjögren (men det var i Startmilen, och tio kilometer är ju lite mer hans specialitet, det hade varit kul att se dem mötas i Åstadsloppet, men då var ju Sjögren sjuk). Hur som helst står jag helt och fullt för beslutet att Sjögren blev nominerad på Anfälts bekostnad – det var mitt val även om det alltid är tufft att jämföra äpplen och päron.
Förra året inkom det drygt 1 800 röster innan Martin Regborn kunde koras till vinnare på nyårsnatten. Nu på kvällskvisten har det inkommit drygt 200, vilket innebär att ingenting är klart än på långa vägar. Men Regborn har även i år tagit en tidig ledning, och toppar 20 röster före Emilia Fahlin och ytterligare drygt 30 före Sjögren.
Vem tycker du ska vinna? In och rösta!

Filip Danielsson bäste svensk: ”Nästan det bästa hittills i karriären” (Räcker det till Tour de ski?)

Filip Danielsson kunde knappast ha gjort bättre reklam för sig själv när han fick chansen att köra i landslagsdress i skandinaviska cupen. Med bara dagar kvar tills det svenska Tour de ski-laget ska tas ut (Sverige har sex platser på herrsidan utöver Calle Halfvarsson som har en friplats om han vill åka) blev Vedevågssonen som tävlar för SK Bore i dag bäste svensk i 15-kilometersloppet i klassisk stil i finska Vuokatti. Han var förvisso 1.13 bakom överlägsne segraren Ristomatti Hakola, Finland, men bara 15 sekunder från en topp fem-placering (och 40 från pallen). Ingen annan svensk var bättre än 30:e i tävlingen.
”Ett lopp som jag nästan rankar som det bästa hittills i min karriär”, skriver Danielsson på sin blogg, där han också berättar att skidvalet (vid sidan om kanonformen) var nyckeln till succén: ”Under skidtestningen så bestämde jag mig snabbt för ett par skidor som var lite mjukare än de andra vilket jag är glad för! Testade även fäste tills jag var helt nöjd och bad sedan om något lager till. Hade ruggigt bra skidor både uppför och utför så ett starkt jobb av vallateamet som har skött sig strålande under hela helgen.”
Lägg därtill att Danielsson var näst bästa svensk i fredagens 15-kilometerslopp i fristil så känns det inte alls osannolikt att förbundskapten Rikard Grip skulle välja att plocka med honom till stortävlingen som startar i nyårshelgen.
Axel Ekström, som fick chansen i Tour de ski förra året, fortsatte åka bättre än under säsongsinledningen, men har fortfarande en bra bit kvar till fjolårsformen. Han slutade på 62:a plats, 2.37 bakom Hakola (1.24 bakom Danielsson) och var därmed elfte bästa svensk. ”Trots kämpig söndag så summeras helgen som ett lyft åkmässigt”, skriver Ekström på instagram.

I Östersund förlorade Karlslunds Maria Gräfnings en spurtduell om tredjeplatsen i premiären av nya tävlingen Östersund classic. Efter 42 kilometer klassisk åkning fick hon ge sig med en tiondel mot Sara Lindborg, som tävlar för samma långloppslag som Bob Impola (Team Serneke). Britta Johansson Norgren vann som vanligt, åtta sekunder före Lina Korsgren och 3,5 minuter före Lindborg och Gräfnings. Impola blev sjua i herrtävlignen, där Anton Karlsson spurtade ned Oskar Kardin om segern (Impola var 22 sekunder bakom).

I premiären av juniorernas Sverigecup, i Boden, tog Garphyttans Emil Hagström enda topp tio-placeringen när han blev nia (utslagen i semifinal) i lördagens sprint i klassisk stil (i den yngre juniorklassen, för 17–18-åringar). På söndagen var han bara tre tiondelar ifrån en till när han i tiokilometersloppet i klassisk stil blev elva.

I tredje (av fyra) etapper i Arboga OK:s Julserien ledde Martin Regborn med 14,5 minuter efter elva av tretton kontroller, men sedan ska han, om man får tro splittiderna, ha stämplat fel och utgått. Därmed tog KFUM Örebros Jonatan Gustafsson, som låg trea, 21 minuter bakom Regborn, andraplatsen knappt åtta minuter bakom Janne Selkälä, Köping-Kolsva, i den längsta klassen. Stämmer diskningen tappade Regborn andraplatsen i sammandraget (en poäng bakom Markus Larsson) till en fjärdeplats, 51 poäng bakom Tomas Jansson, Vandrarringen. Sista deltävlingen avgörs på annandagen.

Wengelin och Lindh lämnar sina Örebroklubbar – och nu är det upp till SOK att besluta om Anderssons OS-plats

Det finns ju inga tävlingar att rapportera om i dag, eftersom Örebro parkrun blev inställt och varken Filip Danielsson eller Axel Ekström valde att köra sprinten i skandinaviska cup-premiären i Finland. Så därför blir det ett par nyheter i korthet, i stället:

** Internationella skridskoförbundet har nu bekräftat den inofficiella listan jag rapporterade om natten mot måndag: Alltså att Örebroskrinnaren David Andersson fixat en plats åt Sverige på 1 500 meter (och en plats som andrareserv som SOK får chansen att utnyttja om ett par av de 18 länderna som delar på de 36 platserna på 1 000 meter tackar nej, och en plats som femtereserv om några av de 17 länderna som delar på de 36 platserna på 500 meter tackar nej). Nu återstår bara att se om Svenska olympiska kommittén tackar ja till platsen och skickar David till Sydkorea (Sverige har också en plats på 5 000 meter som Nils van der Poel åkte hem, samt en plats som sjättereserv på 10 000 meter).

** Såväl Matthias Wengelin som Axel Lindh, de båda VM-meriterade mountainbikecyklisterna som bor i Örebro, byter klubbar inför 2018. Wengelin, som flyttade till Örebro i november 2015, tävlade 2016 för Almby och 2017 för Örebrocyklisterna, men kommer 2018 inte att köra för någon Örebroklubb utan för Stockholmsklubben Länna Sport CK, meddelar han på instagram. Bytet medför också att han byter från Bianchi till Scott. ”Ser fram emot att få köra i samma klubb som bland annat Johan Possman som var en av mina idoler när han tävlade i downhill och Dennis Dertell som var en av mina största konkurrenter under ungdomsåren. Jag kommer även få med mig Jack Kok ut på tävlingar både här hemma i Sverige och internationellt vilket kommer bli jäkligt kul”, skriver Wengelin på instagram. Lindh, som flyttade till Örebro i februari 2016, har ännu inte meddelat vilken klubb han kommer köra för 2018, bara att han lämnar Almby som han tävlat för de två senaste säsongerna. ”. Utan stöd så som erat fungerar det inte att driva en elitsatsning. Ni är jättemycket värda”, skriver han som tack till Almby på instagram.

** Och vill ni läsa mer om att det blir Tiomila i Ånnaboda 2022 så finns det en hel del att läsa på Svenska orienteringsförbundets hemsida.

Såhär kommer det att se ut nästa år! Jag kommer tävla för @lannasport/@lannasport_ck på cyklar ifrån #Scott. Ser fram emot att få köra i samma klubb som bl.a. @johanpossman som var en av mina idoler när han tävlade i downhill och @dennisdertell som var en av mina största konkurrenter under ungdomsåren. Jag kommer även få med mig @jack.kok ut på tävlingar både här hemma i Sverige och internationellt vilket kommer bli jäkligt kul! 👊🏼 #Repost @lannasport ・・・ Matthias Wengelin (@m.wengelin ) har bestämt sig för att han vill vara en del av Länna Sport familjen och kommer därför att cykla för Länna Sport CK nästkommande säsong. Vi är oerhört stolta och glada att Matthias ansluter till vår satsning på att bli ännu bättre på cyklar och vi hoppas att vi kan lära oss mycket av honom och hans erfarenheter kring proffscykling på allra högsta nivå. Matthias har en imponerande meritlista med flera SM-guld och tre totalsegrar i långloppscupen och kommer att utgöra spetsen i ett riktigt starkt team som tar sig an säsongen 2018! En längre presentation av Matthias finns att läsa på Länna CKs blogg som ni hittar på vår hemsida. Även u23-landslagscyklisten Jack Kok ansluter som ett starkt tillskott. @lannasport_ck @bikeonscott #lännasport #lännasportck #bikeonscott #noshortcuts

A post shared by Matthias Wengelin (@m.wengelin) on

Helgens höjdare – Danielsson och Ekström inledde starkt: ”Toppendag”

1) Skandinaviska cupen
Premiären i skandinaviska cupen, längdskidåkningens näst högsta serie bakom världscupen, avgörs som en trestegsraket i helgen, och startade redan på fredagen med ett finfint resultat för Filip Danielsson och ett skönt besked om att kroppen är på väg åt rätt håll för Axel Ekström. Vedevågssonen Danielsson blev näst bäste svensk, elva sekunder bakom Simon Lagesson, och 17:e sammanlagt (14 norrmän, Lagesson och en finländare topp 16) över 15 kilometer fristil (Danielsson var 1.11 bakom segrande Daniel Stock). Danielsson låg på 26:e plats halvvägs, men fick en bra rygg i Martin Løwstrøm Nyenget ut på andra varvet och klättrade i resultatlistan, berättar han på sin blogg. Garphytteåkaren Ekström, som tillhör A-landslaget men som får åka cuppremiären i Finland i klubblagsdress blev tredje bäste svensk och 25:a totalt, tolv sekunder bakom Danielsson. En rejäl uppryckning jämfört med tidigare resultatet Ekström svarat för den här vintern, och bakom sig i listan hade han 15 svenskar, bland annat landslagsmän som Björn Sandström, Karl-Johan Westberg och Simon Andersson. Totalt kom 199 åkare till start i herrklassen.
I morgon fortsätter tävlingarna med sprint i fristil, som Danielsson valt att stå över, och på söndag avslutas de med ytterligare ett 15-kilometerslopp, men då i klassisk stil. Det kan mycket väl vara så att svenska Tour de ski-platser står på spel, så det gäller att prestera.

2) Östersund classic
Långloppssäsongen är ju ännu i sin linda, men många är sugna på att sätta nummerlapp på bröstet redan i december, och de får chansen i nystartade Östersund classic. Det vankas 40,5 kilometer i klassisk stil, och på startlinjen finns massor av starka namn som trefaldige Vasaloppssegraren John-Kristian Dahl, Britta Johansson-Norgren,  Astrid Øyre Slind, Stian Hoelgaard och Oskar Kardin – men också länets toppåkare i Bob Impola och Maria Gräfnings.

3) Julserien i Arboga
Örebro parkrun har blivit inställt i helgen på grund av underlaget på banan: ”För isig och risken för halka är stor. Det känns tråkigt men säkerheten kommer alltid främst”, skriver arrangörerna på tävlingens facebooksida. Så den som vill tävlingsspringa i helgen får leta fram kompassen och bege sig till Arboga OK:s klubbstuga där den tredje av de fyra etapperna i Julserien avgörs på söndag.

Mer om det senare, förstås, men missa för allt i världen inte att Ånnaboda kommer stå som värd för Tiomila 2022!

Fyra inlägg och redan tjatig: Följ bloggens hemliga projekt på instagram

Jag har haft instagram i rätt många år nu, men fram tills i söndags hade jag bara läst andras inlägg – aldrig lagt ut en enda bildruta själv. Jag har funderat och funderat på vad jag ska ha det där kontot till, mer än att följa andra. Men när min närmsta chef hörde av sig med en förfrågan om ett rätt speciellt projekt, som är kopplat till bloggen, för några veckor sedan så föll polletten ned. Tyvärr har det inte gått lika snabbt för projektet att komma på plats, och därför vill cheferna att jag håller tyst om vad det handlar om. Men jag har så smått börjat fylla flödet med bilder som en träningsdagbok, en liten smygstart tills ”allvaret” kickar igång. Det kan bli i morgon, nästa vecka eller efter nyår, vi får väl se. Men målgång för projektet är hur som helst augusti 2018, och jag får väl försöka hålla takten med ett inlägg per dag även där, precis som här på bloggen. Adressen om ni vill följa eller bara tjuvläsa? www.instagram.com/jonasbrannmyr, förstås (och ja, jag vet att jag bara lagt ut fyra bilder och att jag redan blivit tjatig, men eftersom jag aldrig har med mig kameran ut när jag tränar så är det svårt att variera sig, men jag ska ta lite professionell hjälp av mina mer instagramerfarna kollegor – så stå ut, bättring utlovas!).

Danielsson uttagen till landslagsuppdrag igen – Ekström får åka i klubbdräkt (och nu har schemat till Tour de Kif kommit!)

Precis som jag skrev om i söndags kommer både Axel Ekström och Filip Danielsson, de två gamla klubbkompisarna i Garphyttan som för bara några år sedan vann junior-SM-stafetter tillsammans och nu båda hunnit göra världscupdebut, köra säsongspremiären i skandinaviska cupen i Vuokatti (som ligger något längre norrut än Umeå, och något närmare Ryssland än Östersjön, om man tittar på en karta över Finland) i helgen. Nu står det dessutom klart att Danielsson kommer få göra det i den vita svenska dressen istället för i den cyanfärgade Boredräkten eftersom han som en av fem svenska herråkare tagits ut i landslagskvoten. Övriga är Borås Karl-Johan Westberg (som liksom Ekström tillhör A-landslaget och som körde världscupen i Davos i helgen), Åsarnas Simon Lagesson (som tillhör B-landslaget, gjorde världscupdebut i den nationella kvoten i Falun i våras och vann distanstävlingen i Sverigecupen i Idre), Piteås Björn Sandström (som tillhör utvecklingslandslaget, åkte Holmenkollens femmil i våras och var tvåa bakom Laagesson i Idre) och Piteås Johan Häggström (som liksom Danielsson står utanför de svenska landslagen men som gjorde världscupdebut i nationell kvot i Ulricehamn i januari och som visat grym sprintform i höst med seger i Sverigecupen i Idre och en tiondeplats som fjärde bästa svensk i Sverigepremiären i Gällivare).
Efter stora framgångar som junior blir det här andra tillfället Danielsson i svenska seniorlandslaget, efter världscupdebuten i Lillehammer för drygt en vecka sedan. Då fick han nöja sig med ett lopp, nu blir det tre på lika många dagar: 15-kilometerslopp med intervallstart i fri- respektive klassisk stil på fredagen och söndagen, och sprint i fri stil på lördagen. I potten finns förstås en liten, liten möjlighet att åka till sig en Tour de ski-plats.
Axel Ekström kommer alltså också åka till Finland, men han kommer få köra tävlingarna i Garphyttans blåröda dress, som en av drygt 20 svenskar som väljer att (åtminstone delvis, eller med hjälp av klubbkassa) själv bekosta en start för att mäta krafterna med de bästa svenska, norska och finska åkarna utanför världscuplagen till Toblach. Ekström har ju haft en resultatmässigt vråltung start på säsongen, mycket på grund av sjukdomar, söker form. Vi får väl se om det vänder redan i helgen, annars väntar ju större delen av säsongen efter nyår.

Häromdagen släpptes också schemat för vinterns Tour de Kif, den lokala längdskidcupen som arrangeras av Karlslund (men är öppen för alla) och som till skillnad från Tour de ski inte avgörs under en koncentrerad period utan är utspridd över större delen av säsongen. Premiären sker nästa onsdag, den 20 december, med ett 7,5-kilometerslopp med individuell start. Därefter följer ytterligare sex tävlingar mellan den 3 januari och 24 februari (tre tiokilometerslopp med individuell start, en masstart över tio kilometer, en masstart över 20 kilometer och en avslutande skiathlon över sex+sex kilometer), och därtill en jaktstart på totalresultatet (som i år dock inte räknas som final utan ligger utanför själva touren).

David Andersson slog svenskt rekord på 1 000 meter – och kvalade till OS på 1 500 meter

Snacka om att pricka formen vid precis rätt tillfälle. David Andersson, skrinnaren som tävlar för Örebroklubben SK Winner, visade ju att något stort var på gång redan i fredags, då han slog personligt rekord med över halvsekunden på 500 meter och bara var en hundradel från Eric Zachrissons över tolv år gamla svenska rekord på distansen.
När tävlingen, världscupen på den erkänt extremt snabba gamla OS-ovalen i Salt Lake City, fortsatta på lördagen gjorde Andersson, med 63 hundradelars marginal sitt bästa 1 500-meterslopp på två år – och tiden 1.46,05 räckte till att knipa den 35:e och näst sista OS-kvalplatsen på distansen. Nu ska man inte riktigt ropa hej för det – jag återkommer till det nedan.
Men på söndagskvällen, svensk tid, avslutade Andersson hur som helst tävlingarna i Utah med helgens allra bästa resultat när han sänkte sitt eget över två år gamla svenska rekord på  1 000 meter med hela 38 hundradelar: Från 1.09,44 till 1.09,06. Hygglig leverans i alla tre lopp den här helgen, för att uttrycka det milt …
Men tillbaka till det där med OS-platsen: Andersson 1 500-meterslopp innebär att han nu säkrat en OS-plats åt Sverige, och att Svenska olympiska kommittén (SOK) därför kommer få frågan av Internationella olympiska kommittén (IOK) om de vill utnyttja den. Det ska man inte alls vara säker på att de vill göra. SOK kräver nämligen ofta att idrottarna de tar ut har visat topp åtta-potential inför OS (och det kan Andersson med bästa vilja i världen inte sägas ha gjort, dit upp hade han 2,5 sekunder i helgen), framför allt av idrottare som redan gjort ett OS (och Andersson var ju med i Sotji för fyra år sedan, även om hans mästerskap den gången förstördes av vadskada som gjorde att han inte kunde göra sig själv rättvisa; han slutade 38:a av 40 startande både på 1 000 och 1 500 meter). Någon gång i slutet av december eller början av januari lär SOK komma med ett besked. 1 500-metersloppet i OS avgörs den 13 februari.
Faktum är att det finns en liten möjlighet att Andersson, om han blir uttagen, också får åka 1 000-metersloppet, trots att han inte kvalat in dit. Söndagens svenska rekord gav honom nämligen en plats som första reserv bakom (hade han åkt åtta hundradelar fortare hade han säkrat en plats åt Sverige även där), och tackar något av de 18 länderna som delar på 36 kvalplatserna tackar nej till någon av platserna så kommer SOK vara först att få frågan om de vill skicka en i stället.
Förutom Andersson har Nils van der Poel säkrat en OS-plats åt Sverige på 5 000 meter, och eftersom han inte var med i Sotji lär han ha större chans att få åka till Pyeongchang. Och faktum är ju att SOK skulle kunna ge honom platserna på de distanserna som Andersson kvalat för, om de bara vill.