Helgens höjdare – Fahlin kör för VM-medalj och massor (ja, massor!) av orientering och löpning

1) Cykel-VM i Innsbruck
På söndag smäller det, och på något sätt inleds cykel-VM med höjdpunkten för svensk del. Det är nämligen i damernas lagtempo som den enda riktiga svenska medaljchansen finns på de tuffa banorna i det österrikiska alplandskapet: Emilia Fahlin som tillsammans med övriga i Wiggle-High5:s lag seglat upp som en medaljfavorit bakom Sunweb och Boels-Dolmans efter andraplatsen i världstourens lagtempo i Madrid i lördags. Jag pratade upp tävlingen med Fahlin tidigare i dag, och texten kommer ut på na.se vid lunchtid i morgon. VM fortsätter sedan med individuellt tempolopp på tisdag och avslutas med linjelopp på lördag. I lagtempot kör Wiggle med Katie Archibald, Nettie Edmondson, Lisa Brennauer, Kirsten Wild, Fahlin och Audrey Cordon-Ragot (från vänster till höger på bilden nedan).
Mer cykel: Matthias Wengelin gör debut i världsserien i mountainbikeenduro i spanska Ainsa Sobrarbe i helgen.

2) Orientering x 3
I danska Kolding avgjordes på lördagen den första av tre distanser i det i år helt sprintbaserade ”B-EM” i orientering, som går under namnet Euromeeting. Det inleddes med mixedsprintstafett, och Lilian Forsgren (som ni kan läsa ett stort reportage om här, signerat kollega Barbro Isaksson) sprang avslutningssträckan för det svenska tredjelaget som blev åtta (1.41 bakom svenska förstalaget, med Lina Strand, Max Peter Bejmer, Eric Börjesson och Karolin Ohlsosn, som vann) medan Oskar Andrén (som ni kan läsa om här, även den texten skriven av Isaksson) sprang tredjesträckan i svenska femtelaget som blev över sju minuter bakom täten (men Andrén tappade bara en minut på sin sträcka). På plats i Danmark finns även Ellinor Tjernlund, som reserv. Helgen fortsätter med den blivande VM-disciplinen knockoutsprint på lördagen och avslutas med ”vanlig” sprint på söndag.
På hemmaplan avslutas DM-säsongen med stafetterna, som avgörs tillsammans med Tivedsorienteringen i Laxå och är den sista nationella eller regionala tävlingen i länet för året (i Värmland, dit Karlskoga- och Degerforsklubbarna hör, är det medeldistans-DM på lördagen och stafett-DM på söndagen). Hagabys förstalag, med SM-överraskningen Love Sintring på första- och Martin Regborn på sistasträckan (och stabile Jakob Wallenhammar däremellan), ser lika svårslagna ut på herrsidan som Tisarens förstalag på damsidan med Lovisa Persson, Rebecka Nylin och Nina Hallor (Tisarnas herrar, Filip Jacobsson, Erik Lindgren och Daniel Attås kanske ändå kan utmana).
Och i Portugal inledde redan på fredagen Viktor Larsson, som sprang förstasträckan när Hagaby blev fyra på stafett-SM i söndags, världscupfinalen i mountainbikeorientering. Larsson har ju gjort en succéartad debutsäsong i det svenska landslaget, med VM-medalj i stafett, och är ensam herre på plats i finalen (Garphyttans Marcus Jansson, som dominerat senaste åren, står över, av någon anledning) som han inledde med en 30:e-plats i medeldistansen, knappt elva minuter bakom segrande segrande ryssen Ruslan Gritsan. Helgen fortsätter med långdistans på lördagen och innan hela världscupsäsongen avslutas med sprint på söndag.

3) Bergslagsleden ultra och Wadköpingslöpet
På lördagen avgörs femte upplagan av det 48 kilometer långa trailloppet Bergslagsleden ultra, som inte bara är mitt stora mållopp för året utan dessutom en deltävling i Peppes trailruncup, (till allra största delen) på Bergslagsleden med start i Digerberget och mål i Ånnaboda, och på söndag avgörs den allra första upplagan av Wadköpingslöpet med start och mål vid Karlslunds motionscentral (jag skrev en del om den krävande banan när den presenterades). Erik Anfält, som bland mycket annat är banrekordhållare på BLU, har skrivit på instagram att han i år väljer att istället springa Wadköpingslöpet (han har ju Lidingöloppet runt hörnet), men det lär finnas skickliga stiglöpare som räcker till båda loppet. Ja, Bergslagsleden ultra är ju rent av fulltecknat. Vill ni se hur det går för mig (jag siktar på att ta mig under 4.45) så följer ni mig via instagram!

Regborn och Tjernlund till världscupfinalen – Forsgren reserv (Dahlgren stannar hemma och springer 25-manna)

När jag pratade med Tisarens landslagsorienterare Josefin Tjernlund efter SM-stafetten i söndags sa hon att hon trodde att de sista platserna i den svenska truppen till världscupfinalen i Prag nästnästa vecka skulle stå mellan henne, klubbkompisen Lilian Forsgren och ”en tjej till”. Precis så var det nog. För när truppen i dag presenterades fanns Tjernlund med medan Forsgren blev reserv. Forsgren lär ha rätt stor chans att ändå få springa något eller flera lopp, eftersom förbundskapten Håkan Carlsson bara tagit ut åtta damer och Sverige har åtta platser per distans, och någon brukar ju bli snuvig eller få ont när det ska löpas fyra distanser på lika många dagar: Knockoutsprint på torsdagen, sprintstafett på fredagen, medeldistans på lördagen och sprint på söndagen.
På herrsidan finns givetvis Martin Regborn med. Förutom honom och resten av löparna från VM-truppen – Gustav Bergman, Jonas Leandersson, Albin Ridefelt, Emil Svensk och William Lind – blir det Max Peter Bejmer (14 i långdistans-SM, sjua i medeldeistans-SM, etta på sin sträcka i stafett-SM), Johan Högstrand (åtta–trea–etta) och Eric Börjeskog (ej start–tia–15:e) som kompletterar den svenska herrtruppen. Sverige har åtta platser till varje distans, så Börjeskog, Högstrand och Ridefelt delar på de tre individuella distanser.
Filip Dahlgren hade ju raden fyra–elva–tia på de tre SM-distanserna och borde ha kunnat komma ifråga för en landslagscomeback, men deklarerade ju i min intervju efter fjärdeplats i långdistansen att han ämnade tacka nej för att i stället springa 25-manna med sitt Hagaby den helgen, så det är lite oklart om han fått frågan eller inte.
På damsidan springer, förutom Tjernlund, även Tove Alexandersson, Karolin Ohlsson, Lina Strand, Lisa Risby, Sara Hagström, Alva Olsson, Elin Månsson och Emma Bjessmo.
– Karro och Gustav har fina lägen inför finalhelgen, Tove är etta såklart, och så har vi goda förhoppningar om att få upp fler löpare på topp-tio. Vi reser ner med en väldigt stark trupp, säger Susanne Barkholt, som är förbundskapten för utvecklingslandslaget, till Svenska orienteringsförbundets hemsida.
Redan i helgen är det stafett-DM. Återstår att se om Forsgren, Tjernlund, Regborn och Dahlgren dyker upp där.

Klara mästarna vann spektakulär avslutning i Moto tour – och här är största utmanarna till Fahlin i cykel-VM

en rätt häftig bana – 200 meter startraka och sedan 15×965 meter på en rundslinga innehållande ”Cramobacken” (en gata på Aspholmen i södra Örebro med sju meters höjdskillnad från lägsta till högsta punkten) – avgjordes sista deltävlingen i årets Moto tour, den lokala rullskidtouren. De sedan tidigare klara totalsegrarna Robert Brundin och Olivia Hansson visade inga mättnadskänslor utan tog hem den här etappen också, Hansson som enda dam och Brundin nästan 1,5 minuter före tvåan Oskar Ekholm som i sin tur var nästan 1.20 före trean Viktor Hansson som vann en spurtstrid om sista pallplatsen. Hansson körde de knappt 15 kilometerna på 40.25, Brundin behövde bara 33.40 på sig.

Nu har också de kompletta anmälningslistorna (dock inte startlistorna) till cykel-VM släppts. Emilia Fahlin kommer ju köra både lagtempo på söndag, individuellt tempolopp på tisdag och linjelopp nästa lördag, och det är intressant att se vilka hon kommer att få möta framför allt i tempoloppet. Nederländerna är som vanligt starkast och har friplatser för Ellen van Dijk (regerande Europamästare) och Annemiek van Vleuten (regerande världsmästare), vilket innebär att de till skillnad mot de andra länderna får ställa upp med fyra i stället för två cyklister i tempot (Anna van der Breggen, och Lucinda Brand är troligaste startarna av de övriga, men även Floortje Mackay och Aafke Soet är anmälda; man får anmäla ett större antal cyklister än man har platser i förstaläget; till exempel har Sverige anmält både Sara Mustonen och Sara Olsson till linjeloppet som backup för eventuella skador, men de kommer inte att köra om inget oförutsett inträffar). Australien har konstigt nog inte anmält någon till tempoloppet (fjolårstrean Katrin Garfoot la av i somras), hos Nya Zeeland saknas ex-världsmästaren Linda Villumsen (sexa i fjol, har hon också lagt av nu?) och Sydafrika har bara anmält Ashleigh Moolman (sjua i fjol) till linjeloppet. Av de som kommer till start, då? Tja, nederländskorna är jättefavoriter. Danmarks Cecilie Uttrup Ludwig, Tysklands Lisa Brennauer, Vitrysslands Alena Amialusik och Frankrikes Audrey Cordon Ragot brukar vara starka. Precis som Emilia Fahlin, även om banan kanske inte är till hennes fördel med den tuffa klättringen på 100 höjdmeter på andra halvan. Men först vankas alltså lagtempo. Där är det inte omöjligt att Fahlins Wiggle-High5 lägger sig i medaljsnacket, även om hon själv tror att placering fyra–sex är mer realistiskt.

Gräfnings totaltrea i långloppscupen (på rullskidor) efter klättringen uppför Alpe Cermis

Maria Gräfnings, som ju i de få traditionella skidtävlingar hon gör varje vinter representerar Örebroklubben Karlslund, har ju bytt proffslag till Team Parkettpartner och kommer i vinter att satsa främst på Skiclassics, den största långloppsvärldscupen, istället för Fis Worldloppet cup, den mindre där hon varit tvåa i sammandraget de två senaste säsongerna. Första tävlingarna för nya laget har varit ett antal rullskidtävlingar i sommar, och i helgen avslutades säsongen med det 50 kilometer långa Fiemme Rollerski Cup (som inte alls är någon cup utan ett enskilt lopp), med avslutning uppför Alpe Cermis, alltså samma stigning som Tour de ski-avslutningen går uppför (men nu på en asfaltsväg istället för uppför en slalombacke, förstås). Gräfnings var en av fyra åkare som hängde med i det höga tempot längst fram, och uppför sista backen visade sig Astrid Øyre Slind för svår och gick ifrån till seger 42 sekunder före Justyna Kowalczyk (hade inte hon lagt av?!) och drygt tre minuter före Kari Vikhagen Gjeitnes som klämde sig in och tog tredjeplatsen precis före Gräfnings.
I sammandraget i rullskidornas egen långloppsvärldscup Guide world classic tour räckte det dock till pallen för Gräfnings, tack vare andraplatsen i Ola Skoglunds Minnelöp i somras.
Även Bob Impola, Vasaloppstvåan från Kopparberg som också kör för Karlslund (men här för Team Serneke) var med i Val di Fiemme och slutade på 17:e plats, 3.06 bakom segrande Tord Asle Gjerdalen.

På tal om rullskidor: I morgon, onsdag, avgörs säsongens sista deltävling i Moto tour, och det blir ett varvlopp cirka 15 kilometer (och lika många enkilometersvarv) någonstans i närheten av Ladugårdsängen i södra Örebro. Arrangörerna har ännu inte släppt banan men lovar att den ska innehålla ”en rejäl backe”.

Och så har resultatlistan för årets Askermountain mudrace, ett lite enklare (och roligare) hinderbanelopp strax utanför Örebro, publicerats. Den är sorterad på startnummer istället för bästa tider (varför göra det enkelt för sig?), men har jag lyckats läsa rätt så vann Dennis Bergström och Frida Nilsson på 36.08 respektive 39.50.

Bara tre kvar i kampen om långloppscupen efter Tarstaborgsrundan (och Fahlin definitivt uttagen till lagtempot på VM)

Pålsboda Goif, som arrangerar Tarstaborgsrundan, hade bytt hemsida sedan förra året. Det var därför jag inte lyckades hitta resultaten från gårdagens tävling redan i går – trots att de var utlagda strax efter målgång, vid 14-tiden. Nu har jag hur som helst hittat rätt på dem, och därmed kunnat läsa mig till att Jonas Nilsson, en 26-årig löpare som bytte Östansjö mot Örebro AIK i maj och som smugit lite under min radar (även om han som så många andra har en tagg här på bloggen och förekommit i en del uppdateringar; bland annat då han vann Gallaberget trailrun förra året), tog hem sin första seger i cupen med hela 32 sekunders marginal bak till cupledaren Per Arvidsson, IF Start. Segertiden 32.14, över nio kilometer stig och terräng, var dessutom den snabbaste sedan Per Sjögren dyngade till med 31.50 2014 (2015 löptes tävlingen i ett elljusspår efter översvämningarna) och fjolårssegraren Michael Welday, Stocksäter, fick nöja sig med en andraplats den här gången trots att han var 28 sekunder snabbare i år (34.39 då, 33.53 i år). Även fyra Mattias Nätterlund, Örebro AIK, gick under fjolårets segrartid.
Maria Eriksson, IF Start vann damklassen efter att förhandsfavoriten Karin Forsberg, KFUM Örebro, sprungit fel och lagt bort åtskilliga minuter. Hon hittade till slut in på tredjeplatsen, på 43.44. Eriksson vann på 40.47, tvåan Julia Jansson, Örebro AIK, noterade 41.58 (i fjol vann Liduina van Sitteren, som inte sprang i år, på 38.20).
I långloppscupen innebär resultaten att Arvidsson drygar ut sin ledning medan Eriksson och Forsberg tar sista chansen att hänga på van Sitteren. De är nu de enda två kvinnorna med en teoretisk chans att nå ikapp ledaren.
Det finns sex tävlingar kvar, varav ett DM, vilket ger 38 poäng kvar att springa om. Den som vill ikapp van Sitteren (63 poäng) behöver därmed ha samlat hela 25 poäng på fyra tävlingar. Och det är det alltså bara Forsberg (26) och Eriksson (25) som gjort. Eriksson behöver därmed vinna rubbet samtidigt som van Sitteren inte blir bättre än fyra i terräng-DM (övriga resultat spelar ingen roll) för att gå förbi. Hårda bananer eftersom Eriksson har 0–7 i inbördes möten med van Sitteren i år. Forsberg? Hon har råd med en andraplats (så länge van Sitteren är bakom), men måste i övrigt vinna allt hon också (vilket hon säkert är kapabel till – hon har sett jättestark ut på slutet och slog van Sitteren med 45 sekunder i deras enda möte i cupen i år, DM på 10 000 meter – men frågan är om hon tänker sig att springa alla sex tävlingar som är kvar). För van Sitteren räcker det att vinna en av de sex tävlingarna som är kvar, men det mesta talar för att hon tar hem titeln även om hon inte springer mer.
På herrsidan behöver den som vill nå ikapp Arvidsson (55 poäng) i det här läget ha fyra tävlingar som tillsammans ger minst 17 poäng på kontot (slutar två löpare på samma poäng vinner den med flest segrar, därefter flest andraplatser och så vidare). Det har Andreas Ingberg (26), Heshlu Andemariam (21), Thomas Chaillou (19), Johan Ingjald (17) och Jack Karlsson (17). Av dem är det egentligen bara Ingberg som är en realistisk utmanare: Andemariam, Chaillou och Karlsson springer för få lopp för att hinna ikapp och lär inte lägga in någon raketspurt i höst, och för Ingjald krävs sex raka segrar vilket känns orealistiskt eftersom han inte vunnit någon tävling hittills i år (närmast var han, placeringsmässigt, med en tredjeplats i Fröviloppet). Återstår då Ingberg, som har 2–2 i inbördes möten med Arvidsson i år och som vunnit tre tävlingar i cupen: Han har 31–31 i poäng mot Arvidsson om man bara räknar de fem bästa resultaten, och håller han sig före i tre tävlingar, och slutar topp två i fem av de som är kvar så går han om. Å andra sidan tror jag att Ingberg just nu mest förbereder sig för Valenica marathon i början av december.
Nästa tävling i cupen är Annaloppet i Nora nästa söndag.

Nu är det även officiellt bekräftat att Emilia Fahlin kommer att köra alla tre distanserna på cykel-VM, eftersom uttagningen till lagtempot på söndag bekräftats av hennes stall Wiggle-High5 (i lagtempot kör man för sitt stall, på övriga distanser, tempo- och linjeloppen, för sitt landslag). Wiggle körr med Fahlin, australiska Nettie Edmondson, franska Audre Cordon-Ragot, tyska Lisa Brennauer, nederländska Kirsten Wild och brittiska Katie Archibald (fem av de sex som var med och tog andraplatsen i lagtempot i Madrid i lördags) och har danska Julie Leth med som reserv i truppen. Bland favoriterna finns lag som Boels-Dolmans, Team Sunweb, Mitchelton-Scott och Canyon-SRAM, medan Wiggle-High5 på papperet nog förväntas vara just utanför pallen (men det finns skrällmöjligheter).

Dubbla SM-fyror, världens äldsta orienteringstävling, Sören på pallen i Berlin och en saknad resultatlista

Det var nära att historia skrevs i stafett-SM i orientering i dag. OK Tisaren har aldrig haft ett damlag på pallen (herrarna har varit där en gång), men Hallsbergs- och Kumlaklubben fick till slut nöja sig med en fjärdeplats, efter att Josefin Tjernlund tvingats släppa förbi sig två lag de sista kilometerna. Ja, sista laget, Järla med Karolin Ohlsson, stämplade bakom vid näst sista kontrollen, två minuter före mål. Men Ohlsson är ju omvittnat löp- och spurtstark, och knep medaljen. Ändå riktigt starkt av Josefin, Lilian Forsgren och framför allt Ellinor Tjernlund (som förde upp laget i ledning efter två sträckor) att greja en fjärdeplats. Läs mer om den, och om Hagabys mer väntade fjärdeplats på herrsidan med Viktor Larsson, Martin Regborn och Filip Dahlgren i laget, i min text (och intervju med Josefin) här.
Tisaren var best of the rest också, klubbens herrlag slutade på 18:e plats medan andralaget på damsidan blev 23:a (sex minuter före 26:e-placerade OK Milan). KFUM Örebro var enda länslag som fick ett juniorlag, som 20:e i H20.

Wiggle-High5:s taktik att satsa på Kirsten Wild i Madrid challenge verkar inte ha gjort succé. Stallet, bland andra Emilia Fahlin, fick ta ett tungt ansvar i att jaga in en sen utbrytning, och när det sedan skulle spurtas om det gick det inte enligt plan. Wild blev bara 29:a, bäst av Wiggles cyklister blev istället Audre Cordon-Ragot, som slutade femma. Fahlins tidigare lagkompis Giorgia Bronzini vann i sin allra sista start som cyklist. Italienskan går nu i pension, 35 år gammal. Fahlin? Hon rullade i mål som 36:a efter väl utfört värv (bland annat vann hon ett spurtpris och var tvåa i ett annat), och blev tack vare lördagens lagtempo och sju bonussekunder i spurtprisen sexa i en något märklig, sammanlagd tävling som Ellen van Dijk vann 29 sekunder före Fahlin.

Mountainbikeendurotävlingen i Gesunda i dag var inte bara final i cupen Enduro Sweden series, utan därtill SM. Matthias Wengelin, som ska köra några tävlingar i världsserien i höst, blev åtta, slagen med 1.14 av segraren, och därmed svenska mästaren Zakarias Johansen, Cube Action Team, över sex specialsträckor. Wengelin har bara kört två av sex tävlingar i cupen, och slutade därför först på 22:a plats (han har varit sjua och åtta i de två tävlingarna). Simon Carlsson, Trosabygdens OK, som var tre sekunder snabbare än Wengelin i dag tog hem totalen.

Mer cykel: I går slutade Axel Lindh nia i sista deltävlingen i norska mountainbikecupen, medan Almbylaget med Linnea Angerman, Linda Meijer, Louise Ehrlin och Jenny Enroth vann Vättern Bike Games åttatimmarslagtävling (cykla så många varv på en crosscountrybana som möjligt på åtta timmar, byt som ni vill) med 32 varv, tre före tvåan (bara 14 av 35 herrlag kom längre), och i dag vann Thomas Jenkins (1.44), Grangärde, och Sandra Nyman 2.09), Kopparberg, Koppartrampen över 60 kilometer (Vasaloppstrippelns totalsegrare Johan Eriksson blev sjua på 1.50).

Hälleforsfostrade VM-löparen Louise Wiker slutade på fjärde plats i Stockholm halvmarathon i går. 1.19.01 är grymt bra efter vinterns fotoperation. Nästa år lär hon vara tillbaka ännu mycket starkare. Hanna Lindholm vann på 1.15.43. Inga herrlöpare från länet (som jag lyckat hitta i listan) tog sig under 1.30.

View this post on Instagram

Äntligen!! Valde en annan taktik idag. Planen var att gå ut i en fart som skulle kännas "för bra" fram till 15-16km. Vid 5.5km kände jag, oj, det kanske har gått för fort. Men vid Kungsholms strand var det medvind och då kändes det lätt igen och så hade jag grymt sällskap i @claesw. Vi hjälptes åt och försökte ta hjälp av olika klungor för att slippa göra för mycket jobb i vinden. Jag var aningen starkare på slutet men han hängde i och klarade sitt mål att gå under 1.20. Själv spurtade jag som en galning för att komma under 1.19, lyckades inte, utan det blev retliga 1.19.01 och en 4:e plats. Det gör inget för jag är så glad för att kroppen kändes så bra och att jsg är tillbaka och kan springa 21km på asfalt! Tack @claesw för ett grymt teamwork💪. Dagens tävlingssko; #napali från #hokaoneone, lätt men med extra mycket dämpning för att skona kroppen lite. 2018 års upplaga av @stockholmhalvmarathon hade den i särklass bästa publiken och speakers, vilken energi det gav att höra sitt namn så många gånger, tack!! 📸 coach @szacke42195

A post shared by Louise Wiker (@lwiker) on

I skuggan av Eliud Kipchoges magiska världsrekord (2.01.39) sprang fyra örebroare Berlin marathon i dag. Sören Forsberg blev trea i H55-klassen på 2.46.02, Jakob Nilsson var snabbast av länslöparna på 2.43.56 men Anders Larsson svarade för den häftigaste prestationen med 3.04.02 (läs mer om varför i Henrik Brändhs och Robban Anderssons reportage om honom här). Fjärde örebroare på plats var Erik Högkvist som verkar ha fått ordentliga problem efter 30 kilometer, passerade där på 2.20, men behövde nästan två timmar för att fullfölja sista tolv kilometerna och korsa mållinjen på 4.19.36.

Ove Johansson tog länets fjärde och sista medalj när veteran-SM i orientering avslutades med långdistans. OK Järnbärarna-löparen tog brons i H80, distanserad med sju minuter av Västerås Kuno Österlund.
Men faktum är att Kuno inte ens var född när den första upplagan av världens äldsta ännu pågående och årligen återkommande orienteringstävling, Korpen, avgjordes för första gången (det var 1935, Kuno föddes tre år senare), och i dag var det dags för den 84:e upplagan. Tävling flyttar runt i länet och avgjordes i år vid Kvinnerstaskolan. 94 löpare kom till start, och Marcus Halvarsson var snabbast runt den längsta banan.

Tyvärr har jag inte lyckats hitta någon resultatlista varken från Tarstaborgsrundan eller Askermountain mudrace, så jag får helt enkelt återkomma till de tävlingarna i morgon. Däremot såg jag att Kajsa Rosdal vann 13-kilometersklassen i Lasse-Maja-loppet i Arboga (huvudklassen är 23 kilometer) med över 7,5 minuters marginal. Hennes bror Linus, som även varit snabbaste svensk i Lidingöloppet och tvåa i Ultravasan 45, har vunnit den långa klassen där flera gånger, men kom inte till start i år.

Fahlin tvåa – sekunder från karriärens andra världstourseger

Det verkar inte gå att släppa ut Emilia Fahlin på en cykeltävling just nu utan att hon ska återvända med en pallplats. Sex senaste linjeetapperna hon kört har hon slutat på pallen – och i dag var hon med och fixade en andraplats åt Wiggle-High5 i världstourtävlingen Madrid challenges lagtempo över 12,6 kilometer. Hade det blivit en seger hade det varit Fahlins andra seger på världstouren i karriären, efter den individuella i Vårgårda GP 2016 (som är Sveriges hittills enda). Nu saknades det dock 18 sekunder: Team Sunweb, med cyklister som Ellen van Dijk och Coryn Rivera, brände av den platta men lite knixiga banan i den spanska huvudstadens västra förorter på 17.40 (42,8 kilometer i timmen i snitt), medan Fahlin och lagkompisarna Elisa Longo Borghini, Kirsten Wild, Nettie Edmondson, Audrey Cordon-Ragot och Lisa Brennauer behövde 17.58 på sig. Tredjeplacerade Mitchelton-Scott var dock distanserade med hela 46 sekunder av Sunweb. När jag pratade med henne i början av veckan (för den här artikeln) hade Fahlin inte några stora förhoppningar inför lagtempot på VM nästa söndag, men den här andraplatsen måste ju om inte annat ge lite självförtroende. Wiggle kommer, om inget oförutsett inträffar, att ställa upp med samma lag i Innsbruck förutom att Longo Borghini kommer att bytas mot Katie Archibald.
Sista tävlingen före VM körs i morgon, linjeloppet i Madrid challenge över 17 knappt sex kilometer långa varv på en fram- och tillbakabana mellan två hårnlåskurvor. Där kör Wiggle med förhoppningen att Wild ska ta hem en väntad klungspurt.

I medeldistans-SM blev det inga riktigt framskjutna placeringar för länslöparna, trots stora förhoppningar. Martin Regborn tog bästa placeringen med en åttondeplats (om man inte räknar Örebrofostrade ex-landslagslöparen Maria Magnusson som blev sexa), 3.12 bakom Gustav Bergman, OK Ravinen, som följde upp sitt överlägsna långdistansguld förra helgen med en om möjligt ännu mer dominant insats nu. Över knappt sex kilometer (fågelvägen) med en löptid på lite över 32 minuter var Bergman nästan 1,5 minuter före tvåan, Södertälje-Nykvarns Jonas Leandersson, vilket motsvarar 4,4 procent. Fram till medalj (Johan Högstrand, IFK Göteborg, tog bronset) hade Regborn 1.25, och bak till klubbkompisarna Filip Dahlgren och Viktor Larsson på elfte- och 15:e-platserna 25 respektive 63 sekunder. Precis som på långdistans-SM förra helgen fanns ingen annan klubb som hade tre löpare så högt i listan, vilket borgar för framgångar i morgondagens SM-stafett. Larsson kommer att gå ut först där, medan Regborn springer andrasträckan och Dahlgren avslutar.
På damsidan tog Lina Strand, Göteborg-Majorna, SM-guldet sju sekunder före Karolin Ohlsson, Järla, när Tove Alexandersson var upptagen med att vinna VM-guld i skyrunning i Skottland. Tisarens Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund och Ellinor Tjernlund slutade på elfte, 27:e och 35:e plats, Forsgren var 4.40 från guldet och 2.26 från bronset (som Elin Månsson, IFK Göteborg, tog). Forsgren springer förstasträckan för Tisaren i stafett-SM i morgon, Ellinor löper andrasträckan och Josefin tredje (i B-laget tar Lovisa Persson och Rebecka Nylin hand om de två första sträckorna, med Josefin Aronsson som ankare).
I juniorklasserna tog Valter Pettersson, Tisaren, länets enda topp tio-placering i medeldistans-SM med en åttondeplats i H18, 1.45 bakom segrande Viktor Svensk, Stora Tuna.

Mer orientering? Jo, det pågår ett veteran-SM också, där Ove Johansson, OK Järnbärarna, på fredagen tog SM-silver i sprint i H80-klassen, och där Martin Fagerlund, KFUM Örebro, och Stig Israelsson, OK Tylöskog, på lördagen följde upp med silver i H35 respektive brons i H75 över medeldistans. I morgon avslutar veteranerna sitt mästerskap med långdistans.
Uppe i Ånnaboda avgjordes under lördagen också patrulltävlingen Dubbelfajten, där största utropstecknet väl var att en viss Per Sjögren var med och sprang en öppen klass.

Hinderbanespecialisten Cimmie Wignell, som löpte så bra i Oslo för två veckor sedan, tog en ny pallplats i Toughest Göteborg. Han blev trea, bara 45 sekunder bakom segrande Ludvig Werkmäster. Jonathan Kandelin blev 16:e, knappt fyra minuter bakom Wignell, och Martin Bäckström 21:a.

Liduina van Sitteren sparade inte märkbart på benen inför Tarstaborgsrundan i morgon, utan sprang hem den 71:a upplagan av Örebro parkrun – där hennes klubb Örebro AIK var medarrangör – på 18.42 (det är det snabbaste hon gjort på den banan, och bara Karin Forsberg har sprungit snabbare). Thoren Track and fields 16-åring Noha Olsson var snabbast av alla med 17.28 (pers på banan av honom också), trots att löpare som Per Arvidsson, Mattias Netterlund och Johan Ingjald fanns med (alla gick nog inte för fullt, men ändå!).

I morgon är det dags för Berlin marathon med ett helt gäng örebroare på plats (bland annat Sören Forsberg som, som vanligt, lär gå bra i sin veteranklass, och Jakob Nilsson), och redan vid sjutiden kommer ni kunna läsa ett stort reportage om Anders Larsson (signerat Henrik Brändh och Robban Andersson) på na.se. Missa inte det!

Helgens höjdare – cykel, orientering och klassisk Lidingöloppsladdning

1) Madrid Challenge
Emilia Fahlin gör sin sista tävling på världstouren i Wiggle-High5:s dress. Eller egentligen sina två sista, eftersom det är dels lagtempo på lördagen, dels ett linjelopp på söndagen. Det troliga är ändå att det blir ännu en tävling för Wiggle innan stallet läggs ned (hon kommer dock inte åka till Kina för sista världstourtävlingen): Lagtempot på VM i Innsbruck nästa söndag. Just lördagens lagtempo blir ett genrep inför den tävlingen, där Wiggle ställer upp med fem av de sex cyklister som är tilltänkta att starta i världsmästerskapet (Elisa Longo Borghini kör i helgen i stället för Kati Archibald som är tilltänkt i VM-laget, som dock inte är slutgiltigt uttaget ännu), även om lagtempot i Madrid är både platt och kort (12,6 kilometer) och därmed inte liknar det i Innsbruck. Att Longo Borghini tar platsen i Madrid beror på att hon, precis som Fahlin, ska försöka hjälpa fram Wiggles superspurtare Kirsten Wild till säsongens fjärde seger på världstouren (hon var trea just i Madrid 2015). Tävlingen går över 17 knappt sex kilometer långa varv på en fram- och tillbakabana mellan två hårnlåskurvor, i centrala stan.

2) Medeldistans- och stafett-SM i orientering
Jag har redan skrivit ohälsosamt mycket inför tävlingarna (här och här, och inte minst här), som avgörs i skogarna söder om Jönköping med medeldistans kval på fredagen, medeldistansfinal på lördagen och stafett på söndagen, och därför skickar jag bara med länken till dagens liveresultat här.

3) Tarstaborgsrundan
Det nio kilometer långa terrängloppet ses av många som den perfekta uppladdningen inför Lidingöloppet (om två veckor), och avgörs i år för 42:a gången (andra, som länets främste Lidingölöpare de senaste åren Linus Rosdal, anser förvisso att mer än dubbelt så långa och fyra år äldre Lasse Maja-loppet i Arboga är en ännu bättre genomkörare). Hur som helst har Pålsboda Goifs skid- och motionssektion inte världens bästa hemsida (har de ens någon?!), så någon startlista kan jag inte bjuda på. Däremot kan jag berätta att Liduina van Sitteren vann på 38.20 förra året medan de riktiga topplöparna uteblev på herrsidan (Michael Welday tog hem segern på 34.39, elva sekunder före Henrik Eknor). Vi får väl se vilka snabbfotade som dyker upp den här gången.

Dahlgren räds medeldistanskvalet: ”Svåraste tävlingen, absolut”

I morgon är det dags för en av årets hårdaste orienteringstävlingar. I varje fall om man får tro Hagabys förre (och måhända nu också åter blivande) VM-löpare Filip Dahlgren, som jag ju tog ett längre snack med i början av veckan. Fredagens kval – alltså inte lördagens final – är något han räds.
– Det är svåraste tävlingen, absolut. Dels är det så kort löptid, så det blir väldigt tajt, och dels är det väldigt många som är med och springer. Och när det är så pass bra så kan äldre löpare, som varit bra förut, och löpare precis under toppen hänga på. Det finns fler som orkar springa fort i en halvtimme, och en del chanser i kvalet och springer över sin förmåga, och ibland går det ju hem. Så det går aldrig att springa med något sparkapital i ett medeldistanskval, förklarade Dahlgren som ändå såg fram emot både medeldistansen (som alltså har kval på fredagen och final på lördagen) och söndagens stafett-SM (där Hagaby seglat upp som en av förhandsfavoriterna.
– Det ska bli kul, absolut. Jag har haft en bra känsla i tekniken på slutet.
Jag gjorde ju en kortare genomgång av de lokala löparna som kommer till start tidigare i veckan, och nu har också själva startlistorna publicerats. 132 damer och 216 herrar har delats in i fyra respektive sex kvalheat, varifrån tio (på damsidan) respektive sju (på herrsidan) avancerar till finalerna där totalt alltså 40 respektive 42 löpare kommer att göra upp på lördag. Martin Regborn går i kvalheat E och ställs mot bland andra Jonas Leandersson (som har fyra VM-guld och gjorde debut på Finnkampen, över 10 000 meter, för ett par veckor sedan) och Tisarens Johan Aronsson och Filip Jacobsson, medan Dahlgren går sist i heat B där han möter löpare som Albin Ridefelt och Ola Martner (sjua på långdistans-SM). Josefin TJernlund och Lilian Forsgren går båda i heat B (precis som Hagabys Joseefine Wallenhammar och Tisarens Rebecka Nylin), och ställs mot bland andra Sara Hagström och Lena Eliasson-Lööf. Vi får väl se vilka som kommer ur medeldistanskvalet med huvudet upp och fötterna ned.

Jag skrev ju någon rad i går om att cykel-SM för brand- och räddningstjänster samt för poliser avgjordes i Örebro under tisdagen och onsdagen, och nu har resultatlistorna publicerats. Östra Blekinges Håkan Nicklasson (brand-SM, H40) och NFC Linköpings Anna Johansson (polis-SM, D30) hade bästa tiden av alla i landsvägstempot, medan Nerikes Brandkårs Fredrik Bäcklund tog SM-guldet i H20-klassen på 28.31. I mountainbiken tog Örebros Henrik Stomberg hem guldet i polisens H40-klass medan Nerikes Brandkårs Emil Nylin (främst bekant som orienterare, han brukar numera vara med och ta ut Tisarens stafettlag, och i våras spöade han mig i Fjugestaloppet trail) tog silver i H30.

Och så har Moto tour, den lokala rullskidscupen, meddelat att finaltävlingen flyttas från måndag den 17 till onsdag den 19 september. Banan är fortfarande okänd, men ska offentliggöras ”i slutet av helgen”. Masstart blir det hur som helst.

Väntade rullskidmästare – och två nya backyardlopp presenterade

I kväll avgjordes den sjunde av de åtta deltävlingarna i Moto tour, och 13 kilometer långa och lättåkta etappen från Ekeby mot Kumla dubblerade som klubbmästerskap för Karlslunds IF. Det blev väntade segrar när Olivia Hansson (tyvärr ensam dam igen, men hon slog exakt hälften av de 24 herrarna) och Robert Brundin vann på 39.55 respektive 35.09. Brundin avgjorde därmed också touren totalt, eftersom han nu har ett försprång på 57 poäng ned till tvåan Pär Wedin som max kan köra in 33 i finalen. Wedin var tvåa också på onsdagen, 58 sekunder bakom. Han tävlar dock för Garphyttan, så Adam Nyrén (36.31) och Oskar Ekholm (36.48) tog hand om silvret och bronset i KM. I H45-klassen vann Frak Kiereck. Finalen i touren körs i form av en masstart på måndag.

Under tisdagen och onsdagen har cykel-SM för polis och räddningstjänst avgjorts i Sörbybacken, med landsvägstempo första dagen och mountainbike den andra. Än så länge har jag dock inte lyckats hitta några resultat, bara startlistor.

Efter gårdagens presentation av de två första deltävlingarna i den ny startade Svenska cupen i backyard ultra offentliggjordes i dag de två avslutande deltävlingarna: Säfsen sommarbackyard som kommer att avgöras på vackra tallhedar någon mil från Säfsen med start den 3 augusti och Kvinnersta backyard ultra som kommer att löpas med samma tävlingscentrum som Örebro backyard ultra (vid Kvinnerstaskolan) men på en helt annan bana den 5 oktober (2019, alltså). Anmälan till cupen öppnar i morgon.

Ni missade väl förresten inte mitt reportage med Emilia Fahlin, som publicerades i morse?