Regborn utslagen i världscupkvartsfinal – efter arrangörsmiss och ignorerad protest: ”Ett skämt”

Årets orienterings-VM var ju det sista (för tillfället, i alla fall) där både sprint- och skogsorientering samsades på samma världsmästerskap. 2019 i Norge avgörs endast skogsdistanserna (långdistans, medeldistans och stafett) och 2020 i Danmark endast sprintdistanserna (som fram till nu varit sprint och mixedsprintstafett, men för att få till en tredje VM-distans även jämna år har Internationella orienteringsförbundet plockat upp knockoutsprint). Ni som följer bloggen minns säkert att det testades (av bland andra Lilian Forsgren och Oskar Andrén) under Euromeeting nyligen, och i dag var det dags för disciplinen att göra entré i världscupen, under världscupavslutningen i Tjeckien. Tävlingsformen liknar längdskidornas sprint, med kval med individuell start följt av kvartsfinaler, semifinaler och final med gemensam start (men med några variationer i vilka kontroller som ska tas, för att omöjliggöra ren följa John-löpning). TV-mässigt, visst. Men mer löp- än orienteringstävlingen? Förmodligen. Långt från de klassiska långdistanserna i djupa skogar, som purister trånar efter, är det ju i varje fall.
Och ändå, ett visst mått av succé blev det för svensk del när Tove Alexandersson via en tredjeplats i finalen i eftermiddags säkrade sin femte raka totalseger i världscupen, men för örebroaren Martin Regborn slutade dagen med uttåg i kvartsfinalen på grund av en arrangörsmiss och ett märkligt efterspel. Inte den bästa reklamen för en ny gren, naturligtvis.
Regborn var tvåa i sitt kvalheat (med individuell start, alltså) och fick möta landslagskompisen William Lind, ukrainaren Ruslan Glibov, österrikaren Robert Merl och schweizarna Martin Hubmann och Joey Hadorn i sin kvartsfinal. Regborn tog kommandot i heatet genom ett eget vägval från andra till tredje kontrollen och var först dit – men tvingades vända tillbaka när det visade sig att kontrollstationen inte var aktiverad och hans ”stämpling” inte hade tagit (Batteriproblem? Hade stationen gått in i strömsparläge trots att heatet innan löptes bara fem minuter tidigare? Oklart.). Nästa löpare ”aktiverade” stationen, och Regborn hann i hetsen uppfatta vad som hände, vände tillbaka och fick sin stämpling registrerad, men var då nere på tredje plats i heatet (bara topp två går till semifinal), och alla var ihop i en grupp igen förbi sjätte kontrollen. Regborn försökte då återigen ett eget vägval, till den sjunde av de nio kontrollerna, men tjänade ingen tid och hamnade lite bakom tätkvartetten till sista kontrollen som satt i början på en löparbana målet 100 meter längre ned på densamma. I mål var han fyra sekunder bakom Glibov och Lind, som tog semifinalplatserna.
”Det är ett skämt när man måste vända tillbaka och aktivera SI-enheterna på grund av att man tagit bästa vägvalet och låg först i klungan”, skriver Regborn på twitter. På min fråga om Sverige lämnade in en protest svarar han: ”Givetvis, men arrangörerna vägrade att ta emot den …”
Något slutgiltigt resultat har jag inte lyckats hitta, men en femteplats i ett kvartsfinalheat ska ge en placering mellan 25–30 i tävlingen.
Den andra länslöparen i tävlingen, Tisarens Josefin Tjernlund, slutade 14:e i sitt kvalheat och missade topp tolv, som ger en plats i kvartsfinalerna, med åtta sekunders marginal.
Hemmalöparen Kral Vojtech och tjeckiska Judith Wyder vann tävlingen. I morgon fortsätter världscupfinalen med mixedsprintstafett.

På hemmaplan är det nattorienteringssäsong på gång. I går kväll avgjordes både den första etappen av tre (tre onsdagar i rad) i Rolles nattcup, en klassisk tävlingsserie i Kristinehamn som brukar locka en del länslöpare, och Örebro läns orienteringsförbunds officiella 25-mannaträning (jättestafetten 25-manna avgörs ju i Stockholm i helgen). OK Djerfs Per Jansson vann herrklassen i Rolles 15 sekunder före Hagabys Oskar Eklöf (som ju bor i Karlskoga och har nära till Kristinehamn), och Tisarens Filip Jacobsson, som visar gryende form sent på säsongen (minns lördagens parkruninsats!), var snabbast i 25-mannaträningen, tre–fyra sekunder före tre som jagande (det var masstart). Tisarens Lovisa Persson var snabbaste dam på långa banan, 1,5 minuter före klubbkompisen Rebecka Nylin, medan OK Ravinens Amanda Karlsson var snabbast av alla på mellanbanan.

 

Publicerat av

Jonas Brännmyr

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *