Helgens höjdare – Ekström tog säsongens första seger redan på torsdagen: ”Formen har aldrig någonsin varit i närheten av detta så här tidigt”

1. Skidsäsongen startar – på hemmaplan
Åtminstone utanför mitt fönster i Karlskoga regnar det tämligen friskt nu på fredagsmorgonen, men både vid Sörbybacken i Örebro (längdspår på konstsnö inne i stan för första gången någonsin, sägs det) och uppe i Ånnaboda har man lovat att öppna längdskidspår redan på lördag morgon. Något schema för Tour de Kif (blir det någon sådan?) har inte kommit, men länets två klassiska långlopp har i varje fall datum: Lo-spåret i Hällefors körs den 19 januari, och Wadköpingsloppet den 3 februari. Dessutom avgörs veteran-SM i längdskidor i Hällefors 15–17 februari och den 9 mars är det Hälleforsrännet.

2. Valencia marathon
Kan man ranka en tävling utomlands som årets lopp i Örebro län? Tja, i sådana fall är det absolut Valencia marathon som är tävlingen det handlar om. Jag skrev tidigare i veckan om Erik Anfält och Josefin Gerdevåg, men nu har jag också lyckats ladda ned appen och sökt igenom startlistan och hittat Thomas Chaillo (som inte gjort någon mara i år men i fjol var bäst i distriktet med sitt pers 2.27.52 [den 20 sekunder snabbare tiden i Boston 2014 räknas av någon anledning inte]; hittills i år är Anfälts Rotterdam-tid 2.25.18 vassast), Marie Dasler (som jagar pers; hon gjorde 3.12.13 i Valencia och är Sverigeetta i K50-klassen i år med sitt 3.12.47 från Viby), Jonathan Kandelin (stark hinderbanelöpare som mig veterligen gör asfaltsmaradebut), Andreas och Martin Ingberg (som tidigare år varit goda för just över 2.40 respektive 2.50 men inte varit riktigt nära de tiderna i år), och en Jonas Nilsson som jag inte vet om det är Örebro AIK-Jonas Nilsson – man kan nämligen inte se klubbtillhörighet utan bara nationalitet i appen (men om det är rätt Jonas Nilsson så blir det kul att se vad han går för över helmaran efter 1.14.16 på halva distansen i Åstadsloppet).
Det kommer bli hemskans kul att följa! Hojta gärna om jag missat någon!

3. Mer längdskidor!
Både Bob Impola och Maria Gräfnings finns på startlinjen (nu har startlistorna nämligen kommit, när jag skrev i går var jag ju lite osäker på Gräfnings) när långloppsvärldscupen Ski classics drar igång med lagprolog i dag och individuell prolog på söndag. Det blir riktigt intressant att följa.
Men redan i går, på torsdagskvällen, slog Axel Ekström till med säsongens första seger när han vann Daniel Karlssons minne (som arrangeras till minne av en 20-årig längdskidåkare från Östersund som omkom i en skoterolycka 2012). Ekström vann det millånga masstartsloppet i fristil med två respektive tre sekunder före klubbkompisen (i IFK Mora) Eddie Edström och Åsarnas Markus Ruus, medan Åsarnas Tiio Söderhielm, som ryckte på det andra av de tre 3,3-kilometersvarven, blev fyra (Jörgen Brink var tia, 1.19 bakom). Kollega Hans Andersson skrev lite om segern på na.se i går (även om jag väl inte skriver under på att Ekström är ”närmast bortglömd”, som Andersson skriver i ingressen …), men det kan också vara kul att läsa citaten från Sweskis rapportering:
– Med Garphyttanögon sett är det riktigt häftigt att bara vara en del av detta, hemma har vi bra deltagande i ungdomsklasserna men nivån och bredden på seniortävlingarna i Jämtland är sanslös, sa Axel Ekström till hemsidan och fortsatte:
– Efter Tiios andravarv räddas jag av väldigt fina skidor in i stadion. I de långa stigningarna satt jag illa till en bit ner i klungan. Avslutningsvarvet kändes dock riktigt bra och totalt sett upplever jag att formen aldrig någonsin har varit i närheten av detta så här tidigt på säsongen.
Intressant att höra, med tanke på att 2016-formen bar ända till Tour de ski. Vi får se vad som ligger i korten den här säsongen.

Nu startar långloppssäsongen – Bob Impola har ögonen på sig i Ski classics-prologen fredag–söndag: ”Hoppas jag kan leverera igen”

I morgon, fredag, smäller det. Premiär i långloppsvärldscupen Ski classics, och precis som i fjol inleds det hela med ett lagtempo för herrarna som följs av en jaktstart för damerna, och där totalresultatet ger de startande åkarna poäng i den individuella cupen (50 var, oavsett resultat så länge laget är inom 20 procent av segrartiden). Man får ställa upp med hur många åkare som helst på både herr- och damsidan, men tiden tas på tredje bästa herren och bästa damen i mål. Tävlingen avgörs över 15 kilometer i ett böljande landskap på drygt 1 800 meters höjd i Livigno, Italien. På söndag följs tävlingen av en individuell prolog över 28 kilometer, med några riktigt kraftiga motlut, på samma ställe.
Karlslunds, Kopparbergs och Fjugestas Vasaloppstvåa Bob Impola (han tävlar för Karlslund – och i internationella sammanhang för Team Serneke – är uppvuxen i Kopparberg och bor i Fjugesta …) brukar vara stark i de här sammanhangen, och är på plats (och lär ha ögonen på sig efter den sensationella andraplatsen i Vasaloppet). När Ski classics hade officiell pressträff i Stockholm förra veckan berättade han om att han såg fram mot just den här helgen lite extra, inte minst eftersom det var där han körde sig in i världseliten med en femteplats i december 2016. Och han säger själv att han brukar ha önskad form ungefär två dagar per år:
– Givet är att man alltid vill ha en på Vasaloppet. I Livigno gjorde jag mitt första riktigt bra lopp. Jag hoppas jag kan leverera där igen. Jag trivs väldigt bra där i Italien och det är en bana som passar mig bra, sa Bob på pressträffen enligt Längd.se, och berättar också om vilka fler lopp han ser fram emot lite extra:
– Marcialonga och Ylläs-Levi. Loppet i Finland gillar jag för att det är lite längre och ligger sent på året med fint väder. Det är sju mil precis som Marcialonga. Sista timmen har varit mina bästa på de längre loppen.
Karlslunds andra internatioenlla långloppsstjärna, Maria Gräfnings (som kommer från och bor i Falun och inte har någon länskoppling mer än klubbtillhörigheten), kommer ju tävla för norska Team Parkettpartner i vinter och köra betydligt mer i Ski classics jämfört med de senaste åren då hon tagit två raka andraplatser i den andra långloppsvärldscupen, Fis Worldloppet cup (i fjol var hon två hundradelar av en sekund, en förlorad spurtstrid i sista tävlingen, från totalsegern). Jag har dock inte sett några indikationer på om Gräfnings kommer att tävla i Livigno eller inte (mer än att hon tidigare i veckan tränade i Davos). Worldloppet cup sätter för övrigt den här vintern igång med Kinesiska Vasaloppet den 4 januari.
Efter helgens prologer följer tio ”riktiga” deltävlingar i Ski classics efter nyår: Kaiser Maximilian lauf, La diagonela och Marcialonga i januari, Toblach–Cortina och Jizerská Padesatka i februari, Vasaloppet, Engadin skimarathon och Birkebeinerrennet i mars, och Reistadlöpet och Ylläs–Levi i april.

Drömförhållanden – då kan det bli rekordtidig start för längsta skridskotävlingen (och Ahlsson lämnar Örebrocyklisterna)

Kallt och torrt väder gör att det just nu råder drömförhållanden för skridskoåkning på de sjöar som hunnit frysa till, vilket förstås blir allt fler ju längre kylan håller i sig. Hemfjärden lär vara magisk just nu (även om jag förstås inte uppmanar någon att ge sig ut om man inte har gedigen kunskap, redskap och sällskap). Nu visar prognoserna förvisso mildare väder och några regndroppar i helgen, men sedan ska det frysa på igen och det har gett Random events förhoppningar om att det ska gå att arrangera Ice race vintage, 20-milatävlingen som är en av Sveriges längsta skridskotävlingar och körs på en varvbana mellan Rävgången och Lindholmen, redan nästa lördag skriver de på instagram (tävlingen arrangeras den första lördagen under säsongen då isförhållandena tillåter det, och utlyses på onsdagen, tre dagar före tävlingen). För att klara tävlingen ska man dessutom använda tidstypisk utrustning från 1963 och åka på under tio timmar och 59 minuter.
Både 2013/14, då tävlingen drogs igång, och 2014/15 blev den inställd eftersom isen aldrig var åkbar, 2015/16 arrangerades det den 23 januari (Fredrik Nylén vann på 8.24, även Bella Lagrange och Thomas Jansson klarade maxtiden), 2016/17 arrangerades det den 11 februari (Nylén vann igen, på nya rekordtiden 8.23.30; ingen annan fullföljde) och 2017/18 arrangerades det den 18 februari (ingen fullföljde, Fredrik Holmgren kom längst med 129 kilometer).

Ett helt annat besked kom också på sociala medier på onsdagen: Jacob Ahlsson, klubbens bästa herrcyklist, lämnar Örebrocyklisterna. Det skriver han själv på facebook: ”Med denna bild tackar jag Örebrocyklisterna för de åren jag tävlat för er och all hjälp jag fått från klubben. Men nu är det dags för något nytt! Mer info inom kort.” Därmed är det alltså inte bekräftat för vilka Ahlsson kommer att tävla 2019, men det lär visa sig inom kort. Ahlsson tog stora steg under 2018 och var bland annat på pallen i ett kermesselopp i Belgien och slutade femma i sammandraget i Svanesunds tredagars (där han ett tag var i virtuell ledning under en utbrytning på sista etappen).

Och på tal om Örebrocyklisterna pratade jag med Emilia Fahlin i dag, om att hon för sjätte gången är nominerad till NA:s guldklocka. Tycker ni att enda representanten för konditionsidrotten ska tilldelas länets mest prestigefyllda idrottspris tycker jag att ni ska gå in i artikeln och rösta på henne (observera att omröstning endast är vägledande, det är en jury – som jag råkar sitta med i – som utser vinnaren). Nomineringarna till det om möjligt ännu tyngre priset NA:s och Löpex Sports Pulsklocka kommer inom ett par veckor.

Bara dagar kvar till Valencia marathon – hur snabbt kan det gå för Anfält och Gerdevåg? ”#pbjakt”

Senaste månaderna har mitt instagramflöde (jag följer väldigt många löpare från länet) fyllts med träningsbilder inför Valencia marathon. På söndag morgon smäller det. Då avgörs tävlingen där löpare som Erik Anfält, Marie Dasler, Martin Ingerg, Fredrik Johnsson och Ludvig Börjesson redan i fjol mätte sina krafter. Anfält tvingades då kliva av halvvägs på grund av skadekänningar, men nu gör han ett nytt försök, och den här gången är dessutom Josefin Gerdevåg med i planet till Spanien. De båda är ju etta (Gerdevåg på 2.43.40) respektive trea (Anfält på 2.25.03, drygt tre minuter bakom Lars Hagbergs och Rolf Barrs rekordtider från tidigt 80-tal) i distriktet genom tiderna, och det ska bli mycket spännande att se vad de kan prestera i Valencia. Anfält tog ju SM-brons just på maran i somras, och har rapporterat bra form på instagram på slutet, bland annat gjorde han förra veckan tolv kilometer på 39.46 (3.19-tempo) på träning förra veckan och skrev att ”motsvarande pass inför mina senaste maror i Rotterdam i våras och Stocholm i somras har gått något långsammare så formen känns rätt lovande” och avslutade meddelandet med ”#pbjakt”, vilket alltså skulle innebär att han går för sub 2.25. För det krävs en fart på 3.25 per kilometer – i 42,2 kilometer. Förhoppningsvis stör inte den mindre förkylning han åkt på alltför mycket.
Har inte varit riktigt lika öppen med sina mål på sociala medier, men ”50 minuter jogg” på 49.06 häromdagen vittnar om att formen är i antågande. Dessutom har hon skaffat sig ett par Nike Vaporfly, så bara skorna ska ju göra en hel del tid …
Innan helgen är här ska jag försöka få tag i en fullständig lista över Valencia-startande länslöpare.

Och Örebros bästa stakmaskinsstakare är … inte helt oväntat Viktor Hansson

Det blev en hård kamp, men jag ska inte säga att jag är överraskad över att det var Brohyttans Viktor Hansson som avgick med segern när Örebros starkaste stakmaskinsstakare skulle utses i lördags. Hansson, som är känd som en maskin bland annat från rullskidscupen Moto Tour, avverkade de 2 000 meterna i Crossfit Smedjans och Karlslunds IF gemensamt arrangerade öppna klubbmästerskap på sex minuter och 32,5 sekunder, 1,7 sekunder snabbare än dito rullskidsvirtuosen Robert Brundin (som vann Kifs KM). Det hade ju varit kul att få svar på hur snabbt Vasaloppstvåan Bob Impola kan dra av en tvåtusing, men tyvärr ställde han inte upp den här lördagen.
Viktors betydligt mer kända syster Olivia Hansson – en av två kvinnor som genomfört alla upplagor av världens längsta skidlopp, Nordenskiöldsloppet, och som junior slog alla andra juniorer (inklusive herrarna) i Vasaloppet – var totalt överlägsen på damsidan och vann med över två minuter. 7.27,4 på Hansson, 9.32,3 på Emma Strand.
Strand var dock den enda på damsidan som körde både den här tävlingen och motsvarande rodd-KM förra helgen (som hon vann), så hon kan väl anses vara totalmästare över de båda redskapen. Brundin var bäst totalt på herrsidan, trea på rodd och tvåa på skierg.

Axelssons sexa i U23-världscupen, Ekström med toppkänning i Sverigecupen, Frih med tidernas snabbaste kilometer och Regborn med väntad seger

Så var den igång, skridskons U23-världscup, och Adam Axelsson smackade på med fem lopp på två dagar under premiärhelgen i polska Tomaszów-Mazowiecki. Mer om det blir det på na.se i morgon, när jag ska snacka lite med Kumlaskrinnaren, men redan nu kan vi dra resultatraden: 19:e på 1 000 meter på 1.14,63 och sexa i teamsprinten (med Wilhelm Ekensskär och David Karlingssjö) på 1.28,60 (över 1 200 meter) på lördagen och elva på 500 meter på 37.48 och 22:a på 1 500 meter på 1.58,75 på söndagen som avslutades med ett masstartslopp där Axelsson klev av. Tiderna var rakt över runt halvsekunden per 400-metersvarv långsammare än de Axelsson presterade under träningstävlingarna i Inzell i oktober, då han bland annat persade på 500 meter (37,11) och bara var fem hundradelar ifrån på 1 000 meter (med 1.13,40). Nästa U23-världscup körs i Helsingfors 26–27 januari.

Axel Ekström fick ett kvitto på att formen pekar åt rätt håll när han körde in på körde in på en femteplats i dagens 15-kilometerslopp i fristil i Sverigecupspremiären i Idre. De största stjärnorna var förstås iväg på världscuppremiären, men oavsett det var det helt andra framfötter som visades här än i Bruksvallarna förra helgen. Ekström var 33 sekunder bakom segrande Björn Sandström, Piteå, och hade mindre än nio sekunder till pallen. Filip Danielsson klagade på instagram efte rloppet återigen på ryggproblem, men tog ändå en niondeplats, 21 sekunder bakom Ekström och 54 efter Sandström. Adam Gillman gjorde säsongspremiär och anförde en Garphyttetrio på platserna 25, 26 och 28 (med bröderna Lennartsson, runt två minuter bakom täten.
I sprinten i går tog sig Ekström vidare till kvartsfinal som sista man (med en sekunds marginal, 1,23 bak till Zinkgruvans sprintspecialist Markus Johansson som blev 32:a. Marcus Lennartsson var ännu vassare med en 21:a-plats, och de tidigare klubbkompisarna (i Garphyttan) fick båda gå i första kvartsfinalen, men åkte ut som fyra och femma (kvartsfinalen var rätt långsam, så Lennartsson var inte nära att gå vidare på tid). IFK Umeås Martin Bergström vann finalen. I juniorklasserna tog Garphyttans Anja Andersdotter helgens bästa placering med en 18:e-plats i sprinten i D18-klassen. Hon blev trea i sin kvartsfinal, men var 97 hundradelar för långsam för att gå vidare på tid.

I Triumfglass-spelen stal Åsbros Klara Frih showen och sprang ifrån både de jämngamla löparna i F17-klassen och samtliga seniorlöpare som delade banorna i samma heat och solovann 1 000-metersloppet på 3.07,50 (tvåan, Hässelbys Åsa Blom, var nästan sju sekunder bakom, och trean, långlopspcupenmästarens Liduina van Sitteren, var över nio bakom på 3.16,58). Frihs tid är den snabbaste kilometern som någonsin har noterats av en länslöpare i F17-klassen, 4,5 sekunder snabbare än Camilla Wellséns 3.12,06 utomhus 1987 (även hon tävlade händelsevis för Åsbro). Man kan hävda att 1 000 meter är en udda distans – men man kan också konstatera att tiden bara är en sekund från vad Lisa Bergdahl, som sedermera fick springa U23-EM, gjorde i F18-klassen 2012.
Nyss fyllda 16 slog även Wilhelm Bergentz till med en av tidernas snabbaste inomhuskilometrar av 17-åringar i distriktet när han vann 1 000-metersloppet i på 2.37,43. Elva P17-löpare har sprungit snabbare än så utomhus (allra snabbast var Peter Virtanen med 2.31,52 1983, men eftersom Närkes friidrottsförbund i sin officiella statistik bara noterar inomhustider på löpare som varit snabbare inomhus än utomhus (den ende som varit det av betydande klass är Albin Olausson med 2.37,92, halvsekunden långsammare än Bergentz), så går det inte att veta om Wilhelm har ingen eller tio löpare framför sig på inomhuslistan (det finns heller inga distriktsrekord inomhus i ungdomsklasserna). En riktigt vass tid var det, hur som helst, och av seniorerna som sprang i samma heat var det bara Ärlas Gustaf Norlander som klämde sig in före på 2.35,95. Bergentz ett år yngre klubbkompis (i Thoren) Henrik Franzén sprang på 2.38,12, Stocksäters 19-åring Michael Welday sprang på 2.38,54, och Thorens Noha Olsson korsade mållinjen på 2.41,21 (strax bakom Starts 32-årige Per Arvidsson, något av en veteran i sammanhanget alltså, på 2.40,95).
Bergentz slog dessutom Triumfglass-spelsrekord med nästan en sekund i P17-klassen med medan IF Hagens Klara Magnusson behåller sitt i F17-klassen, på 3.04,17.

I premiären av Löpex vinterserie (även känd som Nattcupen) kom Martin Regborn till start (och den här gången var inte tävlingen del av något långpass, utan han drog på hyggligt enligt egen uppgift), och då gick det som det brukar. Regborn var nästan åtta minuter före tvåan, Roxens Jonas Andersson, i mål efter åtta kilometer orientering … Lovisa Persson var ännu mer överlägsen i damklassen, där bara tre löpare kom till start – Tisarenorienteraren var över 38 minuter före tvåan. Men då sprang Milans Josefin Erlandsson herrklassen i stället. Totalt kom 78 löpare till start. Nästa deltävling avgörs i Örebro på onsdagen den 5 december. Då blir det nattcup på riktigt …

60 löpare kom till start i den 81:a upplagan av Örebro parkrun, men de riktigt snabba avstod i kylan och Tommy Theoren och Annika Larsson var snabbast på 20.10 respektive 21.20.

Helgens höjdare – Axelssons comeback in internationella hetluften, vinterseriepremiär och 1 000-metersfest i Tybblelundshallen

1) U23-världscupen i skridsko
Så är Adam Axelsson då äntligen tillbaka i den internationella hetluften. Han hann ju debutera just i U23-världscupen innan han tvingades till sitt nästan 1,5 år långa sjukdomsuppehåll, men redan då var skrinnaren från Kumla märkt av problemen med luftvägarna. Nu är han tillbaka på allvar och har kört bättre än någonsin under säsongsinledningen, så det ska bli väldigt spännande att se vad han kan åstadkomma mot bästa motstånd i polska Tomaszów Mazowieck. Axelsson har kvalat in till 500, 1 000 och 1 500 meter, och är dessutom anmäld till den avslutande masstarten. Eftersom Sverige därtill har Trollhättans Wilhelm EKensskär och David Karlingsjö på plats i Polen är det möjligt att de kommer köra lördagens teamsprint, men om det blir så har jag inte hittat någon information om. 1 000 meter och teamsprint avgörs på lördagen, 500, 1 500 och masstart på söndag. Resultaten går att följa här (hoppas jag).

2) Löpex vinterserie
På söndag drar den igång på allvar, vinterorienteringen. Jag skrev en del inför tävlingen tidigare i veckan. Den första tävlingen av åtta i vinterserien (som tidigare gått under namnet Nattcupen, men på söndag är det ingen nattävling …) avgörs i Nora, med start och mål i Digerberget, på söndag förmiddag.

3) Triumfglass-spelen
1 000 meter är ju en fin men fruktansvärt jobbig distans. På lördag eftermiddag (15.50–16.10) ska 20-talet löpare ta sig an den inne i Tybblelundshallen, när säsongens andra inomhustävling i friidrott, Triumfglass-spelen, avgörs där. Jag gick tidigare i veckan igenom startlistan, och mest spännande ska det alltså bli att se vad Wilhelm Bergentz kan prestera.

Bubblare: Sverigecupen i längdskidor drar igång i Idre, vilket jag också skrev lite om tidigare i veckan. Och så är det ju Örebro parkrun precis som vanligt …

Random events släpper datumen till nästa års tävlingar – då avgörs länets längsta tävling

Johan Röjlers, Peter Knoblachs och Håkan Röljlers bolag Random events står bakom flera av mina personliga favorittävlingar i länet. I år sprang jag alla tre deltävlingarna i Rusakulan vertikal tour (men blev snuvad på lagsegern, som jag siktat på med mitt dreamteam, i finalen) och Kloten–Nyberget (som var en endagarstävling på första etappen av Bergslagsleden på 5 dagar).
I dag lanserade Random events en ny hemsida, och passade då på att också släppa datumen för nästa års tävlingar:
** Ice race vintage, med sina 200 kilometer en av Sveriges längsta och tuffaste skridskotävlingar, på sjöis på Hjälmaren, avgörs som vanligt den första lördagen under säsongen då isen är tjänlig.
** Rusakulan vertikal tours tre deltävlingar kommer att äga rum måndag 8 april, onsdag 10 april och final fredag 12 april. De två första deltävlingar kommer, precis som under de två tidigare upplagorna av tävlingen, att ha första start vid 18 (i dagsljus) medan finalen avgörs i pannlampornas sken. Det handlar alltså om motbakkelöpning över 3,3 kilometer och 160 höjdmeter från dammen i Klockhammar upp till toppen på Rusakulan.
** Den sjunde upplagan av cykeltävlingen Hjälmartempot, som precis som namnet antyder är en 138 kilometer lång tempotävling runt Hjälmaren, kommer att köras den 4 augusti.
** Och sist men inte minst avgörs Bergslagsleden på 5 dagar, länets och en av Sveriges längsta löptävlingar med sina 280 kilometer fördelat på fem etapper, en vecka tidigare än i år, 23–27 juli. Det finns ingen information om någon fortsättning på den vidhängande tävlingen Kloten–Nyberget (jag har var den enda som anmälde mig till den sträckan i år), men den avgörs om den blir av alltså den 23 juli.

Efter Bergentz superlopp på 3 000 meter – kan han knipa rekordet på 1 000?

I lördags sänkte 16-årige Thorenlöparen Wilhelm Bergentz sitt årsgamla personliga rekord på 3 000 meter inomhus från 9,28,80 till 8.57,24 (utomhus har bara Albin Olausson och Pontus Halldin sprungit snabbare i den åldern i distriktet, enligt Närkes Friidrottsförbunds officiella statistik; bästa resultat inomhus framgår inte). Så frågan man ställer sig inför lördagens stortävling i Tybblelundshallen – Triumfglass-spelen – är förstås vad Bergentz kan göra på 1 000 meter, som är grenen han springer där. Tävlingsrekordet i P17-klassen är Abdiqani Khadars 2.38,41 från 2013, att jämföra med Bergentz 2.45,83 från fjolårets tävling. Går det att slipa 31,5 sekunder på 3 000 meter kanske det går att plocka 7,5 på 1 000? Eller åtta, för Albin Olaussons inofficiella distriktsrekord på 1 000 meter inomhus i P17-klassen (2.37,92 noterat 2009; rekordet utomhus är 2.31,52 av Peter Virtanen från 1983).
Bland de intressanta namnen till start på 1 000 meter i Triumfglass-spelen finns också Bergentz klubbkompis Noha Olsson, Örebro AIK:s Liduina van Sitteren och Jakob Nilsson, och IF Starts Maria Eriksson och Mohamed Hassan.
Löparna under 16 år springer istället som längst 800 eller 600 meter.

I morgon eftermiddag kommer ni förresten att kunna läsa ett reportage om Anton Hallors uppdrag som landslagstränare för Irlands orienterare på na.se (håll utkik!), och missa heller inte att min kollega Barbro Isaksson skrev ett längre reportage om Oskar Andréns hjälteinsats när han räddade livet på en medtävlare med hjärtstillestånd, som jag tidigare i höstas berörde här på bloggen.

Blandade känslor efter skidpremiären: ”Lördagens race blev ett riktigt mörker”

I helgen avgjordes ju Sverigepremiären i längdskidor i Bruksvallarna, och jag har ju tidigare rätt utförligt rapporterat om resultaten för länsåkarna. För de två största namnen till start, Vedevågssonen Filip Danielsson (som tävlar för Torsbyklubben SK Bore) och Klockhammars Axel Ekström (som tävlar för IFK Mora), blev det som bekant inga riktigt framskjutna placeringar. De båda har ju till och från både tillhört landslagsgrupper (Danielsson gör det just nu) och kör världscuptävlingar, men i Bruksvallarna blev Axel 23:a i fredagens tiokilometerslopp i fristil och 24:a i lördagens klassiska lopp över 15 kilometer medan Danielsson var 26:a på lördagen och 83:a på söndagen.
Nu har båda lämnat rapport på sociala medier, och Ekström skriver att det blev ”lite ringrostiga taktiska insatser från eget håll”, men ”ok resultat” medan Danielsson tyckte att lördagens lopp ”gick bra och jag är nöjd med känslan med tanke på hur det har känts tidigare under hösten”. Lördagens lopp blev inte alls lika kul för Danielsson, som senaste åren dragits med ryggstrul och nu började känna av den igen. ”Lördagens race blev ett riktigt mörker för min del”, skriver han och fortsätter: ”Jag kände under andra varvet att jag började bli stel i ryggen, vilket medförde matthet i kroppen och jag orkade inte alls … Riktigt jobbigt att inte ryggen verkar hålla helt och hållet.”
Resultaten gjorde förstås att ingen av dem blev uttagna till världscuppremiären, och Ekström och Danielsson får istället rikta in sig på premiären i Sverigecupen, som körs i Idre lördag–söndag. Det vankas sprinttävling och 15-kilometerslopp, båda i fristil, och duon är anmäld till båda distanserna.