Rekordkross på Bergslagsleden – och Danielsson vann Borejoggen (eller coronatestloppet som ersatte)

Det är alltid svårt att väga olika prestationer mot varandra, men efter att ha följt alla rekordlöparna på Bergslagsleden genom åren på nära håll (och dessutom sprungit hela leden själv, i olika etapper) så måste jag framhålla hur sanslöst bra Karl-Fredrik Anderssons 46 timmar och 19 minuter är. När Leonora Johnsson och Filip Andersson förra sommaren sprang på just över 75 timmar började man tro att det var möjligt att göra de 28 milen under tre dygn – men under två! Det är en osannolik förbättring på så kort tid, inte minst som mycket habila löpare som Lars Drageryd och Josef Snellman däremellan krossat rekordet i omgångar. Ändå kommer Andersson, som förvisso har en lång bakgrund i världscupen i adventure racing (den längsta multispordistansen) och som varit trea på Kullamennen 100 miles, och sänkte rekordet med nästan 20 procent till.
Jag sprang med honom en bit under den andra natten, när han passerade mina hemtrakter utanför Laxå, och han hade oförskämt bra fart över stigarna och sa att han njöt och kände sig stark (riktigt motigt blev det först de sista 15 kilometerna, när man ska mosa sig genom Tivedens trolska men tekniska stigar, berättade han när jag pratade med honom på telefon efteråt). Han berättade också att han bara sov tio minuter på hela sträckan, men att han ändå tror att det går att göra leden betydligt snabbare – kanske rentav under 40 timmar. Värmeböljan tog hårt på honom, och tiden rann iväg när först Viktor Stenqvist och sedan Rasmus Persson gick i väggen. Karl-Fredrik höll nämligen igen och löpte med dem till nästa etappmål, för brytning. En längre artikel och intervju om rekordet finns här.

Förra året blev Filip Danielsson femma i Borejoggen på 28.21,8 (en viss David Nilsson dök upp och vann på 26.34,0, 19 sekunder före Merih Hagos). På midsommarafton (loppet går alltid på midsommarafton) sprang Filip (som är från Vedevåg, körde Ski tour och flera andra världscuptävlingar i vintras och är uttagen i utvecklingslandslaget inför vintern) Bores eget testlopp på den 8,5 kilometer långa Borejoggenbanan på 28.22. Snabbast av dem som var med.

Lovisa Modig, som liksom Danielsson ingår i SK Bores elitlag, var snabbaste dam på 31.25 (det hade hon vunnit på, med 35 sekunders marginal, i fjol då hon blev fyra på 32.31,5). Någon fullständig resultatlista har jag inte hittat, så jag vet inte om till exempel Bob Impola var med och kutade.

Helgens höjdare? Nja. Men ett rekordförsök är igång

Trots att friidrotten nu äntligen är igång igen är det svårt att få ihop en ”helgens höjdare” än så länge. Inte minst eftersom det inte är lätt att hitta fram till alla små resultattävlingar och startlistor. Kommentera gärna här på bloggen eller skicka ett sms till mig på 073-038 94 00 om du vet om någon tävling, någonstans, som jag inte uppmärksammat här på bloggen. Det är ju svårt att vara heltäckande när det dyker upp nya småtävlingar dagligen, men snabba löpare på plats.

Mitt ute i skogen, och mitt i detta nu, pågår däremot ett präktigt rekordförsök som jag har koll på. Tre grabbar från Skövdebaserade Team Billingen X-trail (men de bor allihop uppåt fjällen) ska försöka ta Josef Snellmans rekord på Bergslagsleden, och de startade från Kloten 11.00 på torsdagsmorgonen (jag antar att de springer över midsommarhelgen för att utnyttja årets ljusaste timmar, oklart dock varför de gav bort ett gäng ljusa morgontimmar innan de satte av). Karl-Fredrik Andersson, Rasmus Persson och Viktor Stenqvist heter killarna (Sofia Smedman, som är mest meriterad i gänget med två vinster och en andraplats i Kullamannen 100 miles och en fjärdeplats i Ultravasan, skulle ha varit med men har drabbats av skadeproblem), och innan jag släckte lampan i går kväll hade de redan gett sig av från Hammarby mot Digerberget.
Den första kända FKT:n på Bergslagsleden noterade Carl Modig, helt osupportat och mitt i vintern, med 107 timmar i december 2011. Övriga rekord därefter har varit supportade. Johan Röjler och Peter Knoblach sänkte rekordet till 85 timmar och 33 minuter 2016, och förra sommaren slogs tiden vid ytterligare tre tillfällen: Leonora Johnsson och Filip Andersson sprang på 75.07 med målgång den 7 juli (det är fortfarande damrekordet), Lars Drageryd gjorde 62.22 med målgång den 19 juli och Snellman noterade det nu gällande rekordet 57.44 med målgång den 8 september.
Team Billingen-gänget har därmed till 20.43 på midsommardagen på sig att nå målet i Stenkällegården, om det ska bli rekord.
Följ det hela på Team Billingen X-trails Instastory!

Jack Karlsson blev 23:e distriktslöparen under 15 minuter på 5 000 meter – och lugnande besked från Regborn

Både Jack Karlsson, 21, och Wilhelm Bergentz, 17 (fyller 18 i november, så har lämnat P17-klassen inför årets utomhussäsong), gjorde ju riktiga praktinsatser i egna tränaren Mikael Kroons testlopp över 5 000 meter på GIH den 1 maj. 15.00 respektive 15.15 då. Men i går kväll överträffade de båda sina inofficiella pers med officiella på Allard open på Arosvallen i Västerås. Jag har ännu inte hittat resultatlistan publicerad, men har fått den skickad till mig, och den visar att Karlsson sprang in som trea (endast slagen av VM-löparen Adhanom Abraha och SM-silvermedaljören Efrem Brhane) på 14.56,04 (Abraha hade 14.48,91, Brhane var bara halvsekunden före med 14.55,04) medan ungdomsfinnkampslöparen Bergentz blev femma på 15.10,21 (men han var helt överlägsen av löparna födda på 2000-talet).
IF Starts Per Arvidsson och Mattias Nätterlund gjorde 15.45,87 respektive 16.13,09, KFUM Örebros Axel Sandberg, 19, sprang in mellan dem på 16.01,76. Tim Sundström bröt.
Sett till officiella tider var det här pers med över 40 sekunder för Karlsson, som är den 23:e distriktslöparen genom alla tider att gå under 15 minuter. Av nu aktiva finns Per Sjögren (14.30,27), Markus Bohman (14.34,39), Tim Sundström (14.43,62) och Linus Rosdal (14.47,9) på den listan (Albin Olausson gjorde 14.57,15 2012, men jag vet inte hur ”aktiv” han är längre).

Redan i tisdags vann William Wickholm, från samma träningsgrupp, 1 500 meter vid en resultattävling på Tingvalla IP i Karlstad, med 4.09,00. Wickholm var under fyra minuter redan 2018, men hade inte mycket till draghjälp i den här tävlingen (tvåan var över sju sekunder bakom). I B-heatet sprang KFUM:s veteran Lars Lundegård in på 4.53,20.

Martin Regborn, som också ingår i den där löpargruppen, lämnade lugnande besked efter dagens två landslagsträningar (se gårdagens inlägg om hans strulande höft). Han var näst snabbast i en sprint på Björkhaga (”Bra lopp och kändes mycket bättre i höften efter behandling i går”) och snabbast av alla (på löptid, men spurtslagen om den riktiga segern) i en jaktstart i Käglan (”Stabilt lopp och snällare terräng för höften. Ut som trea och var ikapp Isac och Simon halvvägs ut på andra slingan. Brände lite för mycket krut för att gå ikapp så fick ge mig i spurten”).

På herrsidan var sig mycket likt när säsongens fjärde deltävling av Moto tour avgjordes på onsdagskvällen. Robert Brundin vann igen (han har bara tagit stryk av Ludvig Berg, som bara åkt en etapp) och Jimmy Axelsson var tvåa för andra gången i rad med Oskar Ekholm som trea för andra gången i rad. Över 13 kilometer med individuell start och rätt snäll kupering var det kanske något jämnare än vanligt – 30.10 på Brundin gav ett försprång på 13 sekudner till Axelsson och 43 till Ekholm – men det var på damsidan det verkligen var utropstecken: Olivia Hansson, som varit ensam till start i de tre första tävlingarna och förstås vunnit samtliga, fanns inte på startlinjen men i stället dök tre andra upp: Garphyttans Elin Fjellström vann på 38.28 närmast före sin mamma Åsa Fjellström på 40.24 medan Nelly Mårtensson knep tredjeplatsen på 43.50.
I sammandraget kan förstås ingen ändå hota Hansson, en på herrsidan och på herrsidan drar Brundin ifrån ytterligare. Han har nu 106 av 110 möjliga poäng efter fyra etapper, och toppar före Ekholm på 72.
Första halvan av cupen avslutas med en rekordlång etapp, 40 kilometer med samling på parkeringen utanför Mariebergs galleria nästa lördag, den 27 juni. Det blir en tur på fina vägar på Närkeslätten, på andra sidan E20 sett från köpcentret.

Damer och herrar – vi har ett resultat från Göteborg (men oroväckande nyheter om Regborns höft)

På den tredje dagen (eller egentligen fjärde?) har nu äntligen resultatet från söndagens 10 000-meterslopp på Slottsskogsvallen (Löparkväll på Slottsskogsvallen) ramlat in på nya friidrottsstatistik.se, där alla resultatlistor från friidrotts-Sverige från och med nu ska ta plats. Fem herrar gick under 30 minuter (fyra av dem slog personligt rekord, värst var Jonatan Fridolfsson med 29.21,35) – men framför allt sprang Liduina van Sitteren in på 35.15,21 (som andra dam bakom Sävedalens Linn Söderholm på 34.22,90), och Lilian Forsgren blev sjua på 37.48,83. Personligt rekord på båda.
van Sitterens tid är, som jag skrev när jag fick den preliminär, pers på milen i tävlingssammanhang med över 80 sekunder och gör henne till distriktsfyra på distansen genom alla tider, bara tre sekunder bakom Mikaela Kempi (35.12,16) och Josefin Gerdevåg (35.12,38) och 19 bakom Karin Forsbergs (då Sennvall) distriktsrekord på 34.56,72. van Sitteren gjorde ju 35.09 i Mikael Kroons testlopp på tio kilometer landsväg på Väster för tre veckor sedan och är anmäld till ett nytt 10 000-meterslopp i Stockholm om två veckor. Blir kul att se vad hon kan göra då.

Jag var ute i skogen vid Mogetorp i förmiddags och besökte orienteringslandslagets läger. Den här dagen inleddes med en tävlingslik medeldistansträning, och jag snackade bland annat med Tove Alexandersson efteråt. Desto mer oroande var det att Martin Regborn inte alls hade någon bra dag, klagade över en höft som gjort ont en längre tid när han sprungit just i stenig och hal terräng (det hade regnat på morgonen), och det här var innebar stora problem för honom, han kunde inte hålla någon fart. ”Riktig misär. Funkade inte alls med höften att springa fort på halkiga stenar så kunde inte koncentrera mig på orienteringen överhuvudtaget. La ner att försöka springa fort efter halva och lufsade runt oinspirerat”, skriver han i sin träningsdagbok på Strava. Återstår att se om det bara påverkar honom i just den här terrängen, eller om det är något värre problem som hotar attacken på 10 000 meter på torsdag. Han var ganska fåordig efter träningen (eller snarare var det nog jag som ställde dumma frågor, kändes så när jag lyssnade av ljudfilen efteråt).

KFUM-kvartett springer 5 000 i Västerås – och här är datumet då Regborn kan slå distriktsrekordet från 1986

Nu ska KFUM Örebros gäng med långlöpare – under ledning av Mikael Kroon – äntligen få tävla igen. Först ut är Tim Sundström, Jack Karlsson, Wilhelm Bergentz och Axel Sandberg, som springer 5 000 meter i Allard open (namngivet efter framgångsrika Västeråstränaren Daniel Allard) i morgon, onsdag.
I startlistan till elitheatet, där Eskilstunas VM-löpare Adhanom Abraha är huvudattraiktionen men även Västerås egna Efrem Brhane och Merih Hagos utmanar örebroarna, finns även IF Starts Mattias Nätterlund och Per Arvidsson till start. 20.10 går starten, förhoppningsvis i humana förhållanden efter en dag som ska bli het.
Sundström har ju distriktsrekordet på 1 500 meter inom- och utomhus (3.49,13 respektive 3.46,75) men noterade sitt bästa resultat när han sprang för Tureberg 2016–förra sommaren (3.45,16 ute). Först på senare år har han börjat springa lite längre än medeldistans, och enda resultat på 5 000 meter jag hittar på honom är 14.43,62 från augusti i fjol (han startade, men klev av, på friidrotts-SM). Sundström vann Kroons testlopp på 3 000 meter för drygt en vecka sedan på 8.46, vilket väl indikerar att han är god för en 5 000-meterstid på en bit under 15 även nu.
Jack Karlsson sprang på 15 blankt i testloppet på 5 000 meter den 1 maj Det lär därmed bli perskross med tanke på att han har 15.36,83 som bästa officiella tid, från junior-SM i fjol. 17-årige Bergentz har bättre pers (15.32,58), men var 15 sekunder bakom Karlsson i testloppet. Axel Sandberg har pers på 16.37,18 och sprang på 15.50 i testloppet. Nätterlund har gjort 15.42,53, Per Arvidsson 16.00,36.
För övrigt meddelade Alexander Larsson, som också ingått i Kroons grupp, häromdagen att hans friidrottskarriär nu är över (tillfälligt, i varje fall) och att han nu ska satsa på crossfit istället. Larsson har tre sjätteplatser på ungdoms- och junior-SM som bästa resultat (på 800, 1 500 och 5 000 meter, i olika åldersklasser). För en crossfit- och konditionsidrottsintresserad som jag kommer hans fortsatta karriär bli väldigt spännande att följa.

Nästa tisdag (och tisdagen därpå) är det sedan dags för Långlöparnas kväll, som traditionsenligt arrangeras av FK Studenterna på Stockholms stadion (för 22:a året i rad, tror jag). Tävlingen den 23 juni kan sägas vara huvudarrangemanget (man lade till en ny drabbning den 30:e, när platserna på den första tog slut snabbt), men båda kvällarna är det 10 000 meter som gäller. Från KFUM medverkar även då Karlsson, Bergentz och Sandberg, men också Martin Regborn och Jonatan Gustafsson (och dessutom länsfostrade löparna Louise Wiker, Johanna Eriksson och Heshlu Andemariam). Regborn blir ju högintressant – han gjorde ju 29.36, tolv sekunder under Mikael Abrahamssons gamla distriktsrekord på 10 000 meter (29.48,95 från SM-bronsloppet i Karlskrona 1986), på det där testloppet över tio kilometer på Väster för tre veckor sedan. Springer Regborn snabbare än så blir han den förste att slå ett officiellt distriktsrekord på en distans över 1 500 meter sedan 1993! Men mer om det när tävlingen närmar sig nästa vecka.
Till tävlingen den 30 juni är bland andra Liduina van Sitteren (nej, ännu inga resultat inrapporterade från söndagens tävling i Göteborg), Fredrik Johnsson och Björn Engqvist anmälda.

Apropå Regborn så publicerades det officiella resultatlistor från dagens sprintträning på det pågående landslagslägret – för Sverige och Norge – i Örebro. I dag höll löparna till vid Ladugårdsängen, men jag är inte helt på det klara med vilken typ av upplägg det var på träningen (något som ska likna knockoutsprint?). Hur som helst kördes tre heat, och IFK Göteborgs Victoria Hæstad Bjørnstad och Kåres Isac von Krusenstierna vann två var (Lina Strand och Kasper Fosser de två andra). Regborn var trea–femma–felstämplad, 25 respektive 36 sekunder bakom von Krusenstierna. Josefin Tjernlund var femma–femma–fyra, 48, 34 respektive 89 sekunder bakom segrarna. Många fler länslöpare deltog, och KFUM Örebros Lovisa Gustafsson knep en femteplats i sista heatet (före Tove Alexandersson, eftersom världens bästa orienterare stämplade fel) medan Gustav Hindér var närmast Sverigeeliten på herrsidan med dubbla sjundeplatser, runt minuten bakom täten.
Tjernlund och Hindér dubbeljobbade och fixade på kvällen segrarna i Tisarens långdistans-KM. Hindér var 54 sekunder före tvåan Anton Hallor och drygt sju minuter före trean Valter Pettersson medan Tjernlund vann med över 4,5 minuter före Lovisa Persson och var nästan kvarten före trean Anna Hallmén.
I morgon väntar medeldistansträning för landslagen. På tre klubbmästerskap (medeldistans, sprint, långdistans) i vår har Tisaren därmed tre olika herrsegrare (Filip Jacobsson, Pettersson, Hindér) medan Tjernlund varit etta–tvåa (bakom Persson)–etta.

Efter alla inställda tävlingar är det kul att kunna meddela att två nya nu ramlat in i Närkes friidrottsförbunds officiella tävlingskalender: Dels Gallaberget trailrun nästa tisdag (som nu fått sanktion), som jag redan rapporterat om här på bloggen, och dels Markanatten trailrun som kommer att få sin andra upplaga den 7 november. Tävlingen avgjordes för första gången i höstas, i och i terrängen runt Markaspåret.

Filip Danielsson krossade Petter Northugs rekord i skidtunneln: ”Var lite nervös – inte säker på att jag skulle slå det” (och så resonerar länets två triathlontävlingar om sommarens arrangemang)

I fredags träffade jag Filip Danielsson, på tillfälligt besök hemma i länet, för att prata igenom genombrottssäsongen som var, hans framtidsplaner (och landslagsuttagning) och hans fotointresse som börjat bli ett arbete vid sidan om skidåkningen. Mycket mer om det kommer senare, på na.se och i papperstidningen. Vad han däremot inte berättade för mig då var att han i dag skulle utmana Petter Northugs gamla tvåvarvsrekord i skidtunneln i Torsby i dag: 2 574 meter med 50 höjdmeter. Orsaken? En insamling som klubben gjort under den hårt ekonomiskt tyngda våren, där olika summor inneburit att elitlöparna ställt upp på olika utmaningar. Och för Danielssons del handlade det alltså om tvåvarvsrekordet som Northug – världens kanske bästa manliga skidåkare genom tiderna – noterade under ett intervallpass: 5.02.
Hur det gick? Jo, Vedevågssonen som fick sitt stora genombrott i landslaget i vintras och tog sin första världscuppoäng (i en sprintetapp i Ski tour) fixade rekordet med bred marginal och skrev in sig i historieböckerna med tiden 4.50,50 (det ger alltså en snittfart på 24,83 kilometer i timmen mot Northugs 23,82 – en rätt väsentlig förbättring).
– Man var lite nervös, jag var inte säker på att jag skulle slå det. Det var nog flera år sedan, när jag gick på gymnasiet, som jag körde två varv i full fart. Det kändes som att det fanns lite förväntningar på att vi skulle slå det – men jag var inte alls säker Danielsson till Värmlands Folkblad som var på plats.
Även Gabriel Thorn körde två varv (4.55,0) medan Anton Persson slog Björn Linds gamla envarvsrekrod (2.06,31 mot det tidigare 2.17 och Lovisa Modig etablerade ett- och tvåvarvsrekord för damer på 2.34.34 respektive 5.30,94). Dessutom körde långloppsrävarna Bob Impola och Ludwig Tärning 100 varv (12 8,7 kilometer med 2 500 höjdmeter) i tunneln, vilket ingen gjort under samma dag tidigare.
Den Kopparbergsbördige och Fjugestaboende Vasaloppstvåan Impolas långloppslag Team Serneke (som han kört för under alla sina säsonger i den internationella långloppscikusen) har ju lagt ned under våren, och han har ännu inte presenterats som nyförvärv av något av de andra lagen. Förmodligen är det bara en tidsfråga. Men i samband med rekorddagen i Torsby stod det i varje fall klart att han kommer att köra vidare för SK Bore, och tillhöra deras långloppsteam i svenska tävlingar, även i vinter. Däremot utgår brorsan Bill Impola, som ju lite överraskande dök upp som ett comebacknamn i Bores lag i fjol men som till slut bara körde en tävling (långloppspremiären i Grönklitt) i vintras. På de traditionella distanserna kör Danielsson vidare, liksom Modig, Thorn, Maria Jonsson, Anton Persson och Pontus Hermansson. På de traditionella distanserna kör Danielsson vidare, liksom Modig, Thorn, Maria Jonasson, Anton Persson och Pontus Hermansson. Oscar Persson och Pontus Hermansson lämnar.

Redan i slutet av förra veckan kom beskedet om att Stockholm marathon, som hade flyttats till september, nu definitivt är inställt. Inget talar för att sådana massararrangemang kan äga rum redan då. Det återstår att se om SM-klassen går att rädda på något sätt (med hårda kvalregler?).
I dag kom en betydligt positivare nyhet i dag: Orienterings-VM 2021, som skulle bli ett rent skogsmästerskap (första sprint-VM skulle ju gått i år, i Danmark, men fick ställas in på grund av coronan) kommer härbärgera två av tre sprintdistanser: Den ”vanliga”, individuella sprinten, och mixedsprintstafetten (däremot inte den nya knockoutsprinten, som skulle göra VM-premiär i år men nu får vänta med det till 2022). Allt inom ramen för VM i Tjeckien i början av juli. Därmed blir det både sprint-EM och allround-VM nästas säsong för Regborn och gänget i svenska landslaget (som just nu är på läger i Örebro).
– Ett bra beslut. Det hade blivit väl långt mellan världsmästerskapen i sprint annars (förra VM med sprint var 2018, i fjol var det första renodlade skogs-VM:et). Tjeckerna brukar vara duktiga arrangörer så jag tror det kommer att bli en riktigt bra VM-vecka. Vi ser fram emot distanser i både skog och stad, säger landslagschefen tillika örebroaren Håkan Carlsson till Svenska orienteringsförbundets hemsida.

Blir det något triathlon i länet i år, kanske någon undrar. Både Örebro triathlon (tidigare Kilsbergen triathlon), Hälleby triathlon och Vrestorps triathlon är ju numera nedlagda, och frågan är om något av de två som finns kvar – Utmaningen i Nora (som brukar gå under Noradagarna, som redan ställts in) och Vikersmästerskapen i triathlon (strax söder om Nora) – kommer att bli av i pandemitider. Båda har valt att avvakta. IFK Nora, som är arrangör för Utmaningen, lovar besked inom kort (tävlingen ska enligt ursprungsplanen hållas den 3 juli, med avbrott endast 1990 har den ägt rum sedan 1984 och Oskar Larsson och en viss Liduina van Sitteren är regerande mästare) medan Dalkarbergs IF, som arrangerar i Viker, ska ta ett beslut om sin tävling – som var tänkt att genomföras den 11 juli (och där Mattias Jansson och Olivia Hansson vann i fjol) – senast på ett styrelsemöte den 27 juni.
I den närbesläktade multisporten (där Örebro multisport lagts ned) står det sedan en tid tillbaka klart att Ekoloppet – liksom hela Askersund outdoor-mässan – flyttats rån 29–31 maj till 2–3 oktober.

Emilia Fahlins franska lag FDJ Nouvelle-Aquitaine Futuroscope fortsätter förlänga cyklisternas kontrakt i en rasande fart. I dag skrev franska 20-åriga talangen Jade Wiel, som redan hade kontrakt över 2021, på för två nya år och är därmed först i laget med kontrakt över 2023. Fahlin har ju avtal över 2022. Den långsiktiga satsningen är tydlig. Wiel var hjälpryttare åt Fahlin i Omloop van het Hageland i våras, där Fahlin blev fyra. Även i fjol körde de en del tävlingar ihop.
– Det är helt naturligt att förlänga trots att det återstod ett år på kontraktet. Jade är en symbol för framtiden, säger sportdirektören Stephen Delcourt i ett pressmeddelande.

Det har fortfarande, konstigt nog, inte trillat in några officiella resultat från Löparkvällen på Slottsskogsvallen, med Liduina van Sitteren och Lilian Forsgren, så vi får väl avvakta ännu en dag innan vi får svart på vitt exakt hur fort det gick.

van Sitteren med svensk topptid (tre sekunder från att bli distriktstvåa genom tiderna!) – och alla andra resultat från söndagens friidrottspremiär

Det har fortfarande inte tickat in några resultat från Löparkvällen på Slottsskogsvallen i Göteborg, där både Liduina van Sitteren och Lilian Forsgren i kväll sprang 10 000 meter. Rapporter på twitter (tack, Björn Engqvist!) gör dock gällande att van Sitteren sprang på 35.15 (enligt egna klockan) och ”var mycket nöjd” efter ett ”varmt och tufft” lopp med ”många som bröt”.
van Sitteren gjorde ju 35.09 i Mikael Kroons testlopp på tio kilometer landsväg på Väster för tre veckor sedan, men 35.15 skulle vara banpers med nästan två minuter, pers på milen i tävlingssammanhang med över 80 sekunder och och göra henne till distriktsfyra på distansen genom alla tider, bara tre sekunder bakom Mikaela Kempi (35.12,16) och Josefin Gerdevåg (35.12,38) och 19 bakom Karin Forsbergs (då Sennvall) distriktsrekord på 34.56,72. van Sitteren som för bara några år sedan var en glad motionär (persade på maran med 3.23.58 2016, gick under 40 på milen först året därpå) till Sverigeelit och snart förmodligen bäst i länet genom tiderna. På friidrotts-SM i fjol hade 35.15 räckt till en femteplats, och på hela säsongen sprang bara sju svenskar snabbare. Det är trots allt något helt annat än fjolårets 12:e- respektive 13:e-platser på halvmaraton- och maraton-SM och 2018 års 26:e-plats på terräng-SM.
Får återkomma i morgon när resultaten förhoppningsvis landat officiellt.

I Stockholm (Spåret 5 000) verkar det ha blivit DNS – ej start – på Louise Wiker. Några ”DNS” finns förvisso antecknade i resultatlistan medan Wiker saknas helt, men man får väl förmoda att det berodde på att hon avbokade sig i tid … (Uppdatering: Precis så var det, hon ställde in redan i går!)
Förre IF Start-löparen Heshlu Andemariam sprang däremot in som åtta, på 14.33,50 (pers med 43 sekunder, och då sattes förra perset så sent som i mitten av september!). Andemariam, som flyttade till Stockholm för några år sedan och tävlar för IFK Lidingö sedan hösten 2018, har haft en ruskigt fin utveckling sista tiden och gjorde nu en tid som mycket få löpare i länet genom tiderna kan matcha (fem kilometer landsväg blev officiell rekordgren först i år, och i distriktsstatistiken har den ännu inte förts upp, men på bana är Bo Engdahls 14.19,82 från 1991 distriktsrekord). Segraren i Stockholm, tidigare svenske maratonrekordhållaren David Nilsson, gick in som Europafyra den märkliga säsong med 13.57,77.
Rebecca Högberg, som jag trodde skulle springa åttor runt sina motståndare i utomhuspremiären i Södertälje i dag (Kringelkastet) slutade faktiskt sist av de tre löparna på 400 meter med 56,05. I stället vann klubbkompisen (i KFUM Örebro) Emma Jansson loppet på 55,64. Hon är mindre intressant ur bloggens perspektiv eftersom hon kommer från kortare distanser (100, 200) medan Högberg ju är regerande svensk mästare på 800.

Permitteringen över! (Blogg varje dag – och fet genomgång inför söndagens återstart av friidrotten!)

I dag hävs vår korttidspermittering på NA-sporten, och bloggen är därmed tillbaka i full styrka precis lagom till att idrotten får dra igång igen i morgon. Det är förstås ingen slump; när det åter finns levande idrott att bevaka så finns det betydligt mer för oss sportjournalister att göra också. I dag, lördag, hävs ju reserestriktionerna inom landet för personer som inte tillhör riskgrupper och inte har några sjukdomssymptom, och från och med i morgon är det fritt fram att arrangera tävlingar för seniorer igen (även sådana som inbegriper närkontakt, alltså, övriga har ju hela tiden varit tillåtna) så länge det inte blir några folksamlingar med fler än 50 personer.

Friidrotten startar på en gång, med tävlingar framför allt i Södertälje och Göteborg, båda med klar elitinriktning. I Kringelkastet i Södertälje är den längsta distansen 400 meter, men den kan ändå vara intressant ur ett konditionsbloggsperspektiv eftersom Rebecca Högberg, som ju slog distriktsrekord på 800 meter (tillika svenskt veteranrekord; 2.08.65, så snabbt har hon inte sprungit sedan 2010 då hon gjorde ett av sina fyra framträdanden i Europacupen/lag-EM) i vintras och som därtill tog SM-guld på distansen och var med och fixade svensk dubbelseger i Nordenkampen i landslagscomebacken, springer halva distansen i sin utomhuspremiär: 400 meter (där gjorde hon 55,43 i vintras, men ute bör hon kunna gå under 55 – perset är 53,01 från 2009 – redan i säsongspremiären om allt stämmer). Rapporter från träning säger att det gått riktigt snabbt där. Hon lär dock inte få mycket till sparring – klubbkompisen Emma Jansson är förvisso snabb men specialiserad på 100 och framför allt 200 meter (har inte ens något pers på 400 i anmälan) och IF Upsalas Klara Helander, som är den enda andra anmälda, har ett drygt 2,5 sekunder sämre pers. Tävlingarna direktsänds på nätet. Högbergs heat startar 17.10.
Nere i Göteborg springs 800 och 10 000 meter i Löparkväll på Slottsskogsvallen, utan Lisa Bergdahl men med både Liduina van Sitteren – som äntligen ska få omsätta vårens grymma form i personligt rekord – och förra landslagsorienteraren Lilian Forsgren (som även i friidrott representerar OK Tisaren). van Sitteren har anmält ett pers på 35.09, vilket ju är en sanning med modifikation – det var tiden hon sprang på i en inofficiell testtävling på Väster i Örebro för tre veckor sedan. ”Riktiga” perset är i stället 36.38 från Riddarsprånget i fjol och ska man vara riktigt strikt är banperset – alltså personliga rekordet på 10 000 meter, vilket är vad som ska utövas i Göteborg på söndag – 37.13,27 från DM-segern på 10 000 meter i Hallsberg i augusti i fjol. Nu är van Sitteren dock i sådana bar form att Karin Forsbergs (då Sennvall) distriktsrekord på 34.56,72 från 2010 inte alls känns onåbart (det krävs bara banpers med två minuter och 17 sekunder för att nå det …).
Att formen finns vet vi. Under tiden tävlingsförbundet rått har van Sitteren alltså sprungit en del osanktionerade smålopp: Gjort 35.09 (tio kilometer landsväg) och 17.24,5 (5 000 meter) i Mikael Kroons testtävlingar och 1.19.03 (halvmaran, till ”Larras” minne), vunnit alla etapperna och totalen i Rusakulan vertikal tour plus Lanna öppen trail och #diabeteshjältar VK trail. Dessförinnan vann hon både Nora marathon (tillika DM), var snabbast i Inneserien och gjorde några riktigt vassa parkruntider.
Lilian Forsgren har angett ett pers på 37.32.
Som draghjälp kommer de båda länslöparna ha bland andra Sara Christiansson, Malin Strand och Johanna Larsson. På herrsidan finns inga länslöpare med, men väl namn som Omar Nuur, Mikael Ekvall, Johan Rogestedt och Andreas Åhwall.
I Stockholm löps dessutom Spårvägens och Turebergs samarrangemang Spåret 5 000 på Sollentunavallen (där det på tisdags skulle ha varit premiär för den svenska GP-serien, men den är uppskjuten), en tävling som bjuder på både 1 500- och 5 000-meterslopp med två länsanknutna namn på startlinjen på den längre distansen: Först och främst förra VM-löparen (2015, 2017) Louise Wiker som i år är tillbaka efter att ha blivit mamma för nästan exakt ett år sedan. Den Hälleforsbördiga 41-åringen hann göra 17.40 på 5 000 meter i augusti i fjol (2,5 månader efter förlossningen!) och dessutom ett landsvägslopp över tio kilometer i Manchester den 1 mars (samma dag som Vasaloppet, just före coronapandemin slog till med full kraft). Då gick det på 36.18, drygt 1,5 minuter från perset från 2017, men några bra träningsmånader senare ska nog sub 17 på 5 000 inte vara omöjligt med bra sparring i söndagens mixedheat (Wiker har gjort 16.25,46 på distansen, 2012, och 16.33,62 så sent som 2016, i loppet som gav SM-brons; numera satsar hon ju främst på maraton, där hon gjorde 2.36.39 i Amsterdam 2016). I Spåret 5 000 springer hon i B-heatet. I A-heatet finns förre IF Start-löparen Heshlu Andemariam, som numera bor i Stockholm och tävlar för IFK Lidingö (Wiker tävlar ju för övrigt för Hässelby sedan många år), Han hann sätta fetpers på tio kilometer landsväg i Spåretmilen innan tävlingsförbudet infördes (31.01 i sin debut den 4 april, att jämföra med hans banpers på 31.48,36 från i fjol), och därtill dubbla pers på 3 000 meter inomhus i vintras. Han lär med andra ord kunna sänka sin bästanotering på 5 000 meter (15.16,39) rejält när det nu äntligen får tävlas på riktigt igen. Mot sig har Andemariam löpare med sub-14-potential som David Nilsson, bröderna John och Otto Kingstedt och Simon Sundström. Emil Blomberg harar. I Wikers heat finns också bland andra Cecilia Norrbom, Carolina Wikström och jättetalangen Alice Magnell Millán (som fyller 15 på torsdag men var i SM-final på 800 meter – för seniorer – inomhus i vintras och vann 1 000 meter på undoms-SM i Örebro).
Var KFUM Örebro-killarna håller hus, kanske ni undrar? Jo, de ger sig snart in i elden. På onsdag ska det springas 5 000 meter i Västerås och veckan därpå 10 000 meter i Stockholm. Då kommer det med all sannolikhet också att gå undan.

Emilia Fahlins franska proffslag FDJ Nouvelle-Aquitaine Futuroscope – som hon förlängde kontraktet med, över 2022, förra veckan – meddelade i går att de också förlängt avtalen med franska trion Maelle Grossetéte, Victorie Guillman och Eugénie Duval över 2021. Därmed har nu elva av 13 cyklister i laget kontrakt även över nästa år – bara australiska Shara Marche och danska stjärnan Cecilie Uttrup Ludwig (som är tänkt att dela kaptensrollen med Fahlin om årets säsong kommer igång) har utgående avtal.

Axelsson och Hultgren vann Kvarntorp runt (och snart är bloggen tillbaka varje dag – korttidspermitteringen upphör!)

Ingen Anton Hallor denna gång – men däremot dök en av länets andra, allra bästa terränglöpare upp när Anders Björk för andra gången på två veckor arrangerade ett litet lopp i Kvarntorp: Jimmy Axelsson. Karlslundslöparen, som ju är stark både på längdskidor (144:a i Vasaloppet i år) och i terrängen (vann alla tre tävlingarna i Rusakulan vertikal tour i fjol) vann 9,6-kilometerstävlingen Kvarntorp runt lekande lätt (jag var tvåa, nästan fyra minuter bakom, och Almbys Janne Werner ytterligare en knapp minut efter). Tävlingen startade med en sväng upp och nedför barnbacken på Kvarntorpshögen, fortsatte uppför den beryktade trappan och efter att man tagit sig ned från högen och genom skogen avslutades det med åtta kilometer platt asfalt. Ett lopp med lite av varje, alltså. Anna Hultgren sprang hem segern på 47.28, nästan fem minuter före tvåan Anna Skult, medan Axelsson hade 36.40 (och jag 40.34). Björk har förhoppningar om att arrangera ytterligare något lopp senare i sommar, och det får man verkligen hoppas på efter de här två fina tävlingarna.

Djerfs Elin Lindblad och Rasmus Pettersson var snabbast på långa banan i veckans motionsorientering i Degerfors (på Vikenkartan, mellan Degerfors och Svartå), som också lockade några Hagabylöpare.

På söndag är det äntligen fritt fram för seniorer att tävla i friidrott igen, och jag har hittat spännande lokala långlöpare i anmälningslistorna både i Stockholm och Göteborg. Men mer om det på lördag, då bloggen vaknar till liv på riktigt igen eftersom NA beslutat sig för att häva korttidspermitteringen för sportmedarbetare och jag därmed kan blogga varje dag med gott samvete igen. På återhörande då!

Gallaberget trailrun första tävlingen när förbudet lyfts – men fem av åtta SM-distanser i orientering inställda

På söndag är det alltså fritt fram för idrottstävlingar igen (men man får inte samla mer än 50 personer på samma ställe), och även om lättnaden i restriktioner och Svenska friidrottsförbundets rekommendationer sett någon akut boom av tävlingsverksamhet så börjar den nu smyga igång lite. Ett exempel är Gallaberget trailrun, vars femte upplaga kommer att arrangeras om två veckor, tisdagen den 23 juni. Det bjuds som vanligt två distanser på terrängspåren runt den vackert belägna skogssjön i Sydnärke: 6,2 kilometer i motionsklass och tio kilometer i tävlingsklass. Vretstorps IF arrangerar och max 49 deltagare är välkomna (tidigare deltagarrekordet är 33, men med årets brist på tävlingar kan det förstås bli fler den här gången).
Redan helgen som gick avgjordes en liten, osanktionerad tävling i Vretstorp: Anna Karlssons eget backyard ultra. Rutinerade backyardräven Tom Johnson (pappa till bloggbekantingen Leonora Johnson) dök upp och sprang tio varv, ett mer än arrangörs-Anna och veteranlöparstjärnan Marie Dasler. Totalt deltog elva löpare.

50-personersrestriktionen gör att större arrangemang fortsätter att ställas in. SM i löpningens 100-kilometersdistans, som skulle ägt rum under SM-veckan och som IFK Halmstad sedan letat en ny möjlighet att arrangera, är nu definitivt inställd 2020. I orienteringen står det nu klart att det inte blir några SM-tävlingar i varken långdistans, medeldistans, stafett, ultradistans eller i knockoutsprint. Än så länge är det bara nattorienteringen, sprintdistansen och sprintstafetten som ställts in. Eftersom alla internationella tävlingar utom Euromeeting, för-VM, också ställts in (bland dem VM, EM och hela världscupen) precis som O-ringen återstår det därmed inte mycket av orienteringssäsongen.