Högberg klar för första Finnkampen på tio år – Jansson och Larsson tog varsitt SM-guld –(och Wengelin vinnare när säsongen startade om)

Det blir ju en Finnkamp i helgen, har det beslutats sent omsider – och när truppen släpptes på måndag fanns hon med, Rebecca Högberg. Fjärdeplatsen på SM oroade förstås vad gäller chanserna, men utöver det loppet har hon ju hela sommaren varit stabil topp tre i svensk 800-meterslöpning – och därmed belönades hon också med en av tre platser i truppen (det finns kanske även viss chans att hon får springa långa stafetten, vi får väl se). Högberg var med i Finnkampen både 2009 och 2010 (och har flera lag-EM på meritlistan), men har sedan comebacken (efter att ha fått två barn och haft strul med en fot) sommaren 2018 klivit upp från 400 till 800 meter och raderat ut distriktsrekord efter distriktsrekord.
med sig i helgen får hon svenska mästaren (och statistiska Serigettan) Lovisa Lindh samt 15-åriga jättetalangen Alice Magnell Millán (som är Sverigesjua sett till tiderna). Sverigetvåan Hanna Hermansson springer i stället 1 500 meter och -femman Linn Söderholm 5 000. SM-bronsmedaljören Senna Ohlsson är inte uttagen alls, oklart varför.
Tidsprogrammet för Finnkampen är ännu inte presenterat, men när Högberg än startar så kommer det bli första insatsen av en medel- eller långdistanslöpare från länet i seniorernas kamp sedan Hälleforsbördiga Louise Wiker sprang 10 000 meter 2016.

I fredags publicerades ju också den slutgiltiga startlistan till maraton-SM på Djurgården på lördag. Ur länsperspektiv blev det inga förändringar: Det är Erik Anfält och Liduina van Sitteren som representerar länsklubbarna medan även Louise Wiker och Fanny Schulstad finns med som ex-länslöpare. Startfälten håller toppklass, det kommer bli bästa svenska maratonloppen någonsin. Visst hade man kunnat önska sig David Nilsson, Meraf Bahta, Hanna Lindholm och Ebba Tulu Chala, men vi snackar ändå Mustafa Mohamed, Mikaela Arfwedson, Charlotta Fogberg, Adhanom Abraha, Samuel Tsegay, Carolina Wikström, Johanna Bäcklund och många fler. Det kommer gå undan.

Förutom allt annat jag rapporterat om från helgen var avgjordes första SM-helgen i mountainbikeorientering, utanför Södertälje. Och som vanligt blev det framgångar för de två exilörebroarna Viktor Larsson (som numera tävlar för Ärla) och Marcus Jansson (som bor i Linköping men fortfarande representerar Garphyttan). 2018 tog de ett historiskt EM-silver i stafett tillsammans, och nu delade de broderligt på gulden: Jansson vann lördagens sprint (där Larsson missade två kontroller, han var annars i mål 1,5 minuter före Jansson, men blev förstås diskad, så Jansson tog guldet 1.19 före IFK Moras Gustav Johnsson) och Larsson vann söndagens medeldistans med över fem minuters marginal till Jansson, som blev tvåa. Den 26 september avgörs långdistansen utanför Norrköping.

Samtidigt startade också mountainbikesäsongen om, och det blev en betydligt trevligare start för Matthias Wengelin den här gången än i våras, då han helt saknade form och skrev på instagram att han hade ”en hel del att fundera på innan jag ställer mig på startlinjen igen” efter Cyprus sunshine cup. Nu blev det seger med nästan två minuters marginal över Rättvik David Risberg (och 3.40 ned till Örebrokolleagna Axel Lindh på tredjeplatsen) i Järfälla XCO. Wengelin är regerande svensk mästare, och det här var förstås ett fint formbesked inför titelförsvaret i Skatås, utanför Göteborg, 19–20 september.

Regborns nya toppresultat – och Högberg slog svenskt rekord på udda distansen men kunde gjort mer: ”Blev tyvärr felpositionerad …”

Överlägsen seger i medeldistansen i går – i dag följde Martin Regborn upp med att bli tvåa (och bäste svensk bakom Eskil Kinneberg) på långdistansen i de första svenska elittävlingarna i orientering för året, i skogarna utanför Västervik. Regborn var länge snabbast ute på banan, men tappade nästan 1,5 minuter på ett sämre vägval (och en minibom) på Kinneberg till den 18:e av de 20 kontrollerna, och var 29 sekunder bakom i mål. Å andra sidan över 1,5 minuter före alla andra (alla svenskar).
Lilian Forsgren var bästa länslöpare på damsidan för andra dagen i rad, och tog andra rak topp tio-placeringen. Nu tia, sex minuter bakom Tove Alexandersson och drygt två från pallen. Josefin Tjernlund 14:e, Andrea Svensson 15:e.
KFUM Örebros Jonatan Gustafsson vann herrarnas B-heat (på samma bana som elitheatet, men i en senare startgrupp för att bara 50 personer skulle vara ute i skogen samtidigt), och visade att han borde haft en plats i A-heatet: Tiden hade gett en åttondeplats där, före starka namn som Max Peter Bejmer, Simon Imark, Viktor Svensk och Rassmus Andersson.
På fredag är det dags för natt-DM (stafett-DM två dagar senare är inställt), och efter lång- och medeldistans-DM helgen därpå är det dags för SM-tävlingar över samma distanser i Göteborg.

Rebecca Högberg har ju sänkt sitt distriktsrekord (som också är svenskt rekord i K35-klassen) på 800 meter i etapper den här säsongen: Från hennes gamla 2.08,94 från 2009 via 2.07,39, 2.06,81 och 2.06,58 till 2.06.52 (personliga rekordet och veteranrekordet är dock 2.05,63, men det är från ett mixat heat, så det gills inte som distriktsrekord).
På lördagen passade hon på att använda formen till att även knipa det svenska K35-rekordet på den något udda distansen 600 meter, i en specialarrangerad minitävling på Stockholms stadion med 14 löpare fördelat på två heat (där det totalt blev fyra svenska veteranrekord). Sara Liljegrens två månader gamla svenska rekord låg på 1.37,07 – Högberg krossade det med 1.29,85.
”Blev tyvärr felpositionerad så det gick för långsamt första 400 meterna än vad jag hade tänkt innan. Det blev i alla fall svenskt rekord med cirka 7,5 sekunder. Jag får helt enkelt kapa mer nästa sommar”, skriver Högberg på instagram.

För övrigt råkade jag läsa förbi Hugo Örns namn i resultatlistan från ungdoms-SM i friidrottens löpgrenar när jag skrev gårdagens inlägg. IF Start-löparen, som kanske är mer känd som orienterare, följde upp vinterns fina sjätteplats på 1 500 meter på inne-SM i Tybblelundshallen med en femteplats på dubbla distansen. Örn sänkte sitt knappt månadsgamla pers med nästan tio sekunder när han gick i mål på 9.45,06, bara en hundradel bakom fyran Isak Anderberg, Mölndal (men 24 sekunder från medalj).

Fahlin äntligen topp åtta på världstouren igen – och Regborn ställde av övriga orienteringseliten i första tävlingen (plus: Bergdahls superpers och seger, van Sitteren vann igen, Nätterlund tog hem kampen)

Klockan börjar bli mycket, så vi kör bara några korta noteringar från senaste dygnets konditionsidrottande:
** Emilia Fahlin vann klungspurten om sjundeplatsen, bakom sex utbrytare, i La Course i dag. Det är Fahlins bästa placering på världstouren efter förra årets huvudskada, och alla topp åtta-placeringar på högsta nivå är väldigt viktiga ur SOK:s synvinkel inför OS (om det nu blir av nästa år). Fahlin har ju skakat fram en kvalplats åt Sverige, men har ännu inte blivit uttagen. Nu har hon ännu en gång visat att hon har topp åtta potential. Jag pratade med Fahlin efteråt, artikeln kan ni läsa här. Fahlins nästa tävling är Giro d’Italia med start nästa fredag. Jonathan Ahlsson stängde cykel-EM med en 48:e-plats i går.
** Martin Regborn visade klass när säsongens första svenska orienteringstävling med riktigt elitstartfält avgjordes sent omsider avgjordes utanför Västervik på lördagen. Över sex kilometer och 35 minuter medeldistans var Regborn nästan minuten före tvåan Anton Johansson och minst 1.42 före övriga 97. Ett riktigt statement, men också en extra knäck – hur surt är det inte för honom att alla internationella tävlingar (utom Euromeeting) blivit inställda när Regborn verkar vara i sitt livs form? Lilian Forsgren, Andrea Svensson, Josefin Tjernlund och Ellinor Tjernlund var nia, tia, 19:e och 26:a. Forsgren var drygt fem minuter bakom som vanligt överlägsna Tove Alexandersson, knappt tre minuter från andraplatsen. I morgon är det dags för långdistans.
** Fellingsbrofostrade Lisa Bergdahl kom sent igång med sin säsong, men i dag vann hon 5 000 meter vid Göteborg GP på 16.56,07 – personligt rekord med över nio sekunder (och då var personbästat tre år gammalt, i sommarens två lopp har hon inte varit under 17.15!).
** Liduina van Sitteren avslutade (?!) veckan med att vinna Östansjöloppet på 38.39 över tio kilometer ganska krävande terräng. Tisarens Ewa Pettersson, som jag hade dålig koll på, bjöd dock riktigt bra motstånd och gick i mål bara 52 sekunder bakom (Petra Hanaeus trea på 43.34). På herrsidan vann Starts Mattias Nätterlund kampen mot Örebro AIK-duon Jonas Nilsson och Gustaf Leonardsson – 35.46 på Nätterlund mot 35.54 på Nilsson och 36.48 på Leonardsson. De två sistnämnda sparrade varandra i det här annorlunda loppet där löparna startar två och två.
** Karlskogas Anna Ferletta var enda länslöpare på medel- eller långdistans på USM i löpgrenar i Norrköping i dag, och tog en niondeplats på 800 meter i F15-klassen med personliga rekordet 2.24,47 (Alice Magnell Millán, som redan varit i senior-SM-final, vann förstås).

Helgens höjdare – Fahlin (”en tuffare tävling än vad många tror”), Östansjöloppet och elittävling i orientering

1) La Course
La Course by Le Tour de France heter tävlingen som när den startade 2014 ofta benämndes som ”damernas Tour de France”, vilket jag själv därefter ofta fortsatt använda här på bloggen och annorstädes. Ett slängigt uttryck, eftersom det alltid handlat om en endagarstävling. De tre första åren på herrarnas finaldag, på samma rundbana inne på Champs-Élysées, och med stort publikuppbåd. Senaste åren på andra ställen. I år (i morgon, lördag) körs tävlingen tillsammans med starten av herrarnas treveckorslopp, i Nice. Damerna kör de första 96 kilometerna av herrarnas 170 kilometer långa etapp, två varv på en 48 kilometer lång slinga med start och mål i centrala stan, och med en klättring på sex kilometer och 494 höjdmeter per varv.
– När man hör ”en klättring per varv” och 96 kilometer så låter det kanske inte jättefarligt, men jag tror att det kommer bli en tuffare tävling än vad många tror. Backen kommer direkt från start, och om klättrarna vill tävla så kommer de hinna göra ganska stor skada på klungan på sex kilometer, sa Emilia Fahlin när jag pratade med henne efter elfteplatsen på EM i går.
Är det en tävling som skulle pass en Emilia Fahlin i form?
– Vi får se hur stor gruppen blir. Om det blir ett sådant race där det blir en mindre grupp kvar efter backen så kan det vara till min fördel. Men det är svårt att säga när man inte sett backen och inte vet hur finalen ser ut. Förhoppningsvis hinner vi reka banan under lördagen.
Eurosport sänder med start 10.05 (målgång beräknad till 12-tiden), och sedan följer herrarna från 14-tiden.
Fahlin körde La Course de två första åren, som hjälpryttare i Wiggle Honda och därför utan några som helst framskjutna placeringar. I år har hon danska Cecilie Uttrup Ludwig, en duktig klättrare, med sig i sitt FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope-stall, och därtill australiska Brodie Chapman, norska Stine Borgli och hemmaåkarna Évita Muzic och Jade Wiel. Enda andra svenskan till start är Hanna Nilsson, för Parkhotel Valkenburg.
Tävlingen är den fjärde som verkligen blir av i årets världstour.

2) Östansjöloppet
Långloppscupen är struken, men somliga av tävlingarna kommer ändå bli av. Som den 17:e upplagan av Östansjöloppet, det trevliga terrängloppet på spåren vid Motorp utanför Östansjö. Fulla distansen är tio kilometer (eller däromkring), och det speciella med tävlingen är att löparna startar två och två, med 30 sekunders mellanrum (ihopseedade för att det ska bli bra matchningar) – det låter coronaanpassat, men så har man alltid startat i just det här loppet.
Liduina van Sitteren fortsätter sitt furiösa tävlande (10 000 meter på Stockholms stadion i tisdags, klubbrekord på fem kilometer hemma i Örebro i onsdags) och går ut tillsammans med IF Starts David Berg. Start- och träningskompisarna Mattias Nätterlund och Per Arvidsson kommer att få sparra varandra, medan Örebro AIK:s starka Jonas Nilsson och Gustaf Leonardsson blir sista paret ut.Andra starka löpare i startlistan (som är definitiv, det blir ingen efteranmälan i coronatider): Petra Hanaeus, Therese Persson, Oskar Hansson och Johan Ingjald.

3) Spetstävlingar i orientering
Äntligen samlas den svenska orienteringseliten igen! Västerviks OK bjuder in till medeldistans på lördagen och långdistans på söndagen för gräddan av Sveriges orienterare (100 herrar, 100 damer, varav hälften seedas till elitstartfält), och länet är förstås välrepresenterat: Martin Regborn anför, och bakom finns Tisarens ex-landslagslöpare Lilian Forsgren, Josefin Tjernlund och Andrea Svensson och starka namn som Ellinor Tjernlund, Lovisa Persson, Gustav Hindér (Tisaren), Jonatan Gustafsson, Melker Forsberg (KFUM Örebro) och Love Sintring (Hagaby) och på lördagen också Anna Hallmén och Valter Pettersson (Tisaren). Pettersson är ju en av landets vassaste juniorer, men här är det bara seniorklass som gäller, så han och de andra kommer få mäta sig med de bästa (elit- och B-heatet springer på samma karta). Regborn går allra sist i herrarnas elitfält på lördagen (motsvarigheten på damsidan är Tove Alexandersson) medan övriga länsherrar springer i B-heatet, Forsgren, Tjernlund x 2 och Svensson har seedats i elitheatet på damsidan.

Fahlins nästa utmaning: Giro d’Italia (och här är länslöparna som får springa maraton-SM)

Emilia Fahlin brukar alltid vara rak och ärlig och inte sådär överdrivet ödmjuk som somliga andra idrottare. Pratar inte ned sig själv. I vanliga fall. Men både inför VM i fjol trodde hon inte ens att hon skulle komma i mål, men slutade ändå på en 15:e-plats. Och inför dagens EM-start trodde hon inte på någonting, efter att ha haft en månad med riktigt dålig känsla i kroppen som påverkat både träningsmängden och prestationerna på tävling. Båda gångerna med all rätt, måste man säga. Fjolårets huvudskada höll henne borta från tävlandet i fem månader och träning i över tre, mitt under säsongen. Och nu kom hon alltså återigen in på bakfoten. Men trots det överraskade Fahlin sig själv och alla andra igen. Hon fick gräva djupt och kriga hårt, men på något sätt lyckades hon krigade sig tillbaka till tätklungan flera gånger, och i mål spurtade hon om en sjätteplats och blev elva. Sensationellt bra, med tanke på förutsättningarna (även om det för SOK:s del förstås hade varit ännu bättre om hon lyckats knipa tre placeringar till i spurten …).
Jag pratade med henne efteråt, och hon var sprudlande glad över kämpainsatsen, placeringen och att kroppen äntligen kändes lite bättre. Jag passade förstås också på att fråga vad som händer efter lördagens La Course (mer om den tävlingen på bloggen i morgon), och svaret var en skräll: Giro d’Italia. Varför en skräll? Jo, därför att Fahlin ofta valt bort de långa etapploppen. Girot, som på damsidan oftast varit nio–tio etapper långt (i år nio), har hon förvisso kört sex gånger, men bara en gång de senaste fem åren. Då, 2018, blev hon 69:a i sammandraget efter att som bäst ha blivit sjua på tempoprologen och nia på en linjeetapp. Det är hennes enda topp tio-placeringar i loppet, 2010, 2011, 2013, 2014 och 2015 blev hon utan.
Girot körs normalt i juli, men startar i år i Grosseto, norr om Rom på italienska västkusten, den 11 september och har mål i Motta Montecorvino (mittemellan Neapel och Bari, längre söderut i Italien) åtta dagar senare.
– Valet var mellan Girot och Boels ladies tour, och det blev inställt, men jag hade ändå hoppats få köra Girot i år. Jag tror att det är bra att få ett stort etapplopp i benen inför oktober (som blir en intensiv månad då alla vårklassikerna i Belgien ska köras, plus för första gången Paris–Roubaix), och det passar när det inte är så många race direkt efter (det är elva dagar mellan sista etappen på Girot och Vallonska pilen), sa Fahlin om valet att köra tävlingen i år.
Men först väntar alltså La Course på lördag.

Stockholm marathon ställdes ju in först på ordinarie datum i juni och sedan på reservdatumet i september, men ett SM blir det ändå, på en 6,7-kilometersbana (backyardlängd!) på norra Djurgården nästa lördag, den 5 september. 40 herrar startar 9.00, 40 damer 13.00. Kvalkriterierna är förstås strikta, herrar måste ha gjort under 2.30 på maraton eller 1.08 på halvmaran under 2019 eller 2020, damerna under 3.00 respektive 1.20. Eftersom 80 löpare med de meriterna inte anmälda sig så har arrangörerna därefter fyllt på med wildcards och löpare som gjort något sämre tider (2.35/3.06, 1.12/1.25).
I morgon ska nya bekräftade start- och reservlistor publiceras, men som det såg ut när den nuvarande publicerades förra fredagen fanns Erik Anfält (SM-brons 2018!) med som 13:e-seedade herrlöpare och Louise Wiker som femteseedade damlöpare, Fanny Schulstad som sjundeseedad och Liduina van Sitteren som tolfteseedad. Dessutom fanns Erica Lech, som sprang så himlas tarkt på Dovra trail i söndags, som andrareserv (jag tror hon kommit in, men låter det vara osagt). Det är starka startfält med Mikaela Arfwedson, Charlotta Fougberg, Carolina Wikström, Mustafa Mohamed, Samuel Tsegay och Adhanom Abraha i topp (men ingen David Nilsson, tyvärr), och av lokala löpare saknar man väl främst Linus Rosdal (och hela och formstarka Josefin Gerdevåg, Jonas Nilsson och Mikaela Kemppi, förstås, plus Johanna Eriksson om vi räknar den Zinkgruvanfostrade Motalabon som länslöpare fortfarande).
Det ska bli spännande att se om det dyker upp några nya namn på listan i morgon.

Virtuella Wadköpingslöpet (man fick springa på den riktiga banan, men under en hel vecka, och skicka in sin tid) har nu äntligen publicerat sin resultatlista. Mattias Nätterlund var som väntat starkast över de tre varven med 43.53 (att jämföra med hans egen segertid 44.00,5 på den riktiga tävlingen i fjol och Jonatan Gustafssons banrekord på 42.18,5 från året innan), men ingen dam gav sig på mer än ett (Ellen Svensson, sex år, var snabbast över det enda med 42.30!).

Hela långloppscupen ställs in, van Sitteren slog klubbrekord dagen efter loppet på Stadion och Hansson har avgjort Moto tour

Långloppscupen – denna bastion i länets långdistanslöpning – avbryts och ställs in. Det beslutet meddelades i går, till sist, från Närkes friidrottsförbund. Av de 18 tävlingar i cupen som vid det här laget skulle ha genomförts har bara två kunnat arrangeras enligt ordning (den tredje på lördag, Östansjöloppet), medan två blivit uppskjutna och 14 inställda.
Långloppcupen startade 1999, och något liknande har förstås aldrig hänt tidigare. Liduina van Sitteren och Per Arvidsson kommer därmed vara regerande mästare även 2021. Om det nu blir någon ordentlig cup då, såg nämligen att det redan börjat ställas in tävlingar även nästa år: I dag kom beskedet att det inte blir något skidorienterings-EM i Bulgarien i februari. Kanske en föraning om det som komma skall.
Så var läget i långloppscupen när det nu ställdes in:
Genomfört: Nora marathon (maraton-DM), DM på 10 000 meter.
Uppskjutet: Korta terräng-DM (Vretstorp), DM på 5 000 meter (Glanshammar).
Inställt: Startmilen, Örebro AIK halvmarathon, Rusakulan vertikal (genomfördes, men utanför cupen), Kumla stadslopp, Wedevågsloppet, Hälleforsterrängen, Vintrosaloppet, Rallarrundan, Lindesjönloppet, Fröviloppet, Semesterhalvmaran, Dalenrundan, Stripastafetten, Wadköpingsloppet (genomfördes coronaanpassat, ”virtuellt”).
Kvar på programmet: Östansjöloppet (29 augusti), Norasjön runt (DM i halvmaraton; 12 september), Tarstaborgsrundan (27 september), Hostruset (3 oktober), Åstadsloppet (10 oktober), långa terräng-DM (17 oktober), Kilsbergsleden (31 oktober), Lucialoppet (5 december).

På onsdagskvällen avgjordes Örebro AIK:s klubbmästerskap över fem kilometer landsväg på banvallen mellan Karlslund och Latorp (samma plats där tiokilometersloppet gick tidigare i somras, men nu med betydligt behagligare temperaturer). Liduina van Sitteren följde upp sitt 10 000-meterslopp på Stockholms stadion i går med 17.06,3 – nytt personligt rekord och klubbrekord för Örebro AIK, vilket gav en överlägsen seger (nästan tre minuter före Tuva Svedin, 22, som tog andraplatsen på 20.00,5 och ytterligare en före Therese Persson som blev trea på 20.58,9) och en sjätteplats totalt i A-heatet.
Med tanke på vilka som var anmälda blev det en nästan lika väntad seger för Gustaf Leonardsson på herrsidan, på 16.22,9 (25 sekunder före Pär Johansson som spurtslog Martin Duberg, 16.47,5 respektive 16.49,3). Viktor Wikdahl skrällde med en fjärdeplats nio tiondelar bakom Duberg och sex sekunder före Jonathan Kandelin.

Moto tour körde i kväll den andra deltävlingen efter sommaruppehållet, och den sjunde av totalt nio i år. 20 kilometer masstart vid Kvismaren, stod på programmet, och och en viss Olivia Hansson slog till med säsongens sjätte seger (på sex starter) medan Robert Brundin tog den femte (på sju starter, han blev faktiskt slagen av traillöpningskungen Jimmy Axelsson senast). Hansson var ensam dam till start, men nia av totalt 29 åkare, mindre än 3,5 minuter bakom Brundin som vann 50 sekunder före Kevin Henriksson och Adam Nyrén (de fick samma tid, men Henriksson tog andraplatsen). Hansson har nu avgjort sammandraget medan Brundin behöver starta en tävling till för att även matematiskt säkra totalsegern.
De två tävlingarna som återstår är Karlsunds öppna klubbmästerskap över 14 kilometer med intervallstart i Yxe den 9 september och finalen över 35 kilometer masstart med start i Närkes Kil den 26 september.

Fahlin med oroande skadebesked – och evigt unge Johnsson glänste med dunderpers på Stockholms stadion

Emilia Fahlin åkte på en punktering redan efter 30 kilometer i världstourtävlingen GP de Plouay i dag, men krigade sig tillbaka och var med i tätgruppen som, konstigt nog, inte lyckades fånga de två utbrytarna. Drygt 50 cyklister fick därför göra upp om tredjeplatsen, och Fahlin slutade som 19:e. Så långt allt gott, en normal dag på cykeljobbet. Men när jag pratade med Örebros cykelstjärna efteråt kom betydligt mer oroande uppgifter. Hon har den senaste månaden dragits med ordentliga problem med högersidan på kroppen – rygg, höft och ben – och trots undersökningar inte alls kommit tillrätta med de diffusa symptomen. Fahlin kommer att köra torsdagens Europamästerskap (som går över åtta varv på den loop som de avslutade på i dag, så banan kan hon väl) och söndagens La Course, men hon har inga förhoppningar om något toppresultat och kommer efter veckan att utvärdera om det är värt att fortsätta tävla eller om hon måste ta ett brejk för att komma tillrätta med problemen. Läs mer i artikeln här.
Dagens tävling? Den vann förra världsmästaren Lizzie Deignan (tidigare Armitstead) före landsmannen Lizzy Banks; det var de två som var i den fyra mil långa utbrytningen. Italienska Chiara Consonni tog hem klungspurten. Norska Stine Borgli var bästa cykilst i Fahlins stall FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope med en tiondeplats och Fahlin var enda svenska till start.

Betydligt roligare var det att följa FK Studenternas senaste arrangemang på Stockholms stadion i  kväll – Sommarspelen, med åtta 5 000-metersheat.
I A-heatet dyngpersade ex-örebroaren Heshlu Andemariam och ex-hälleforsaren Haben Kidane (som gjorde sen säsongspremiär efter skadeproblem) med 14.25,71 (pers med över tio sekunder) respektive 14.48,84 (pers med över 16 sekunder) för fjärde respektive nionde plats (Jonas Leandersson vann på 14.17,30).
Mest imponerande var nog ändå Örebro AIK:s evigt unge Fredrik Johnsson, som 45 år gammal dyngade till med superperset 16.15,76 i C-heatet (enligt mina noteringar var hans tidigare pers 16.58, men han hade fyllt i ”16.55″ när han anmälde sig). En enorm prestation, förstås. ”Bra känsla från start. Riktigt skönt trött vid passering fyra kilometer. Bet ihop. Gjorde jobbet”, skriver Fredrik nöjt på facebook.
Ex-hälleforsaren Louise Wiker sprang i samma heat 16.34,15, VM-löparens bästa 5 000-meterstid sedan 2016 (och en sekund från den bästa sedan perset 16.25 sattes 2012). Liduina van Sitteren, som tog DM-guld på dubbla distansen i lördags och möjligen var lite sliten, var däremot 40 sekunder från perset med 17.30,45.
I morgon ska Johnsson och van Sitteren springa halvmilen igen, men nu på landsväg. I varje fall var det tanken i ursprungsläget, för de är båda anmälda till Örebro AIK:s klubbmästerskap på banvallen. Gustaf Leonardsson och Jonathan Kandelin finns bland andra snabblöpare som är anmälda, liksom Martin Duberg och Björn Engqvist.

Cykelbröderna Ahlsson fixade dubbla topp 15-placeringar på EM – och nu startar Fahlins hektiska vecka

Jacob Ahlsson gjorde mästerskapsdebut (i U23-klassen), Jonathan Ahlsson drog igång sitt andra raka junior-EM när tävlingarna vid cykel-EM i franska Plouay drog igång i dag. Bröderna kommer ju från Kumla, men tävlar för Motala AIF respektive Örebrocyklisterna, och tog varsitt SM-guld i just tempoloppet – som var dagens disciplin – i Lekeryd i slutet av juli. Nu mötte de hela Europaeliten, och stod upp riktigt bra: Båda var bästa svenskar i sina klasser, tog topp 15-placeringar, var runt 1,5 minuter från pallen och runt halvminuten från topp sex-placeringar.
Jonathan, som i fjol bara fick köra linjeloppet (och bröt det) på EM, blev 14:e man, 1.34 bakom segrande tjecken Mathias Vacek över 25,6 kilometer knixig och kuperad tempobana.
Jacob, som faktiskt var lite besviken när jag pratade med honom efteråt, blev 15:e man, 1.33 bakom segrande norrmannen Andreas Leknessund (som sajnat ett treårskontrakt med världstourlaget Team Sunweb inför nästa säsong).
Båda klasserna körde samma bana, med några få timmars mellanrum, så man kan jämföra tiderna: 32.30,66 på Jacob mot 34.12,39 för Jonathan.
Jonathan fyllde 18 år på måndagen, och blir därmed överårig för juniorklassen inför nästa säsong (och Jacob gör sitt sista år i U23, nästa år konkurrerar han bara med seniorerna även internationellt; hemma i Sverige bär han ju redan mästartröjan). Men före dess väntar linjelopp för båda (och kanske, kanske ett VM senare i höst, även om det är högst oklart om det kommer att bli något), på torsdag för Jacob och på fredag för Jonathan.

Emilia Fahlin var inte uttagen till dagens tempolopp (hon blev ju trea på SM, Lisa Nordén körde istället hem en 14:e-plats åt Sverige, 2,5 minuter bakom Anna van der Breggen), men kommer ändå få en rejält hektisk vecka efter en alltför lugn sommar: I morgon kör hon 101 kilometer långa GP de Plouay, på torsdag är det dags för linjeloppet i EM och på lördag kör hon ”damernas Tour de France”, La Course. Fahlin kommer närmast från att ha hjälpt Cecilie Uttrup Ludwig till seger i Giro dell’Emilia i tisdags, och danskan finns med i laguppställningarna till veckans båda tävlingar med FDJ-Nouvelle Aquitaine-Futuroscope-stallet också. Även norska Stine Borglie och australiska Brodie Chapman kör båda tävlingarna för laget, medan Eugénie Duval och Victorie Guilman bara får köra GP:t och Évita Muzic och Jade Wiel tar hand om La Course.
I EM ställer Sverige bara upp med ett tvåmannalag, Fahlin flankeras av Hanna Nilsson, Kristianstadcyklisten som hunnit med två tävlingar (sjua på tempo-SM, 30:e på Giro dell’Emilia för sitt proffslag Parkhotel Valkenburg) efter coronaåterstarten.
Fahlin har kört GP de Plouay två gånger tidigare (2016, 2018) precis som La Course (2014, 2015), utan några framskjutna placeringar. EM blir hennes 19:e internationella mästerskap. I fjol missade hon just Europamästerskapet, men 2018 spurtade hon om medalj när kedjan hoppade.

Bergentz tog sjätte SM-medaljen på sex starter och Franzén knep nytt silver – och Lech och Axelsson snabbast runt Dovra

Medan jag sprang FKT på Munkastigen – mer om det senare – så hände det en hel del andra roliga saker framför allt på springfronten:
** Wilhelm Bergentz fortsatte sin svit av att ta medalj i alla SM-starter han gör utomhus (tidigare ungdoms-SM-guld respektive -silver på 3 000 och 1 500 meter 2018 följt av silver på 1 500, 3 000 och 2 000 meter hinder 2019) med ett SM-brons över 5 000 meter i P19-klassen, som han klivit upp i inför årets säsong, vid JSM i Linköping. 12.33 efter 4 000 meter var inget mördande tempo för Bergentz som gjorde 15.10 på 5 000 tidigare i sommar, men sedan gick det snabbare och med ett halvt varv kvar såg han ut att vara slagen på fjärdeplatsen. Han hade ”en bra bit från bronsplatsen” rapporterar tränaren Mikael Kroon i sociala medier och fortsätter: ”På något sätt hittade han krutet och avslutade med en stark forcering på upploppet och knep bronset”. Hälles Nils Bredin passerades med sju tiondelars marginal, och Bergentz hade faktiskt bara 1,5 sekunder upp till Hälles Sharmarke Ahmed på andraplatsen. Tiden i mål? 15.26,48. Eskilstunas underbarn Emil Millán de la Oliva (guld på 10 000 meter på senior-SM förra helgen) var dock i en klass för sig och varvade hela fältet på väg till nya svenska juniorrekordet 13.56,57. Axel Sandberg blev nia i M22:ornas 5 000-metrslopp på 16.26,14.
** Henrik Franzén har börjat bygga upp en liknande svit: I dag tog han SM-silver på 800 meter i P17-klassen (på 2.00,18, efter ett långsamt lopp, det var sex sekunder över hans månadsgamla pers), efter att tdigiare ha tagit silver på distansen i fjol och brons på 1 500 meter hinder 2018 (å andra sidan har han en retfull fjärdeplats på 800 från 2018 i statistiken också). Nu var han mindre än sekunden bakom Bollnäs Alexander Nyström efter en spurtuppgörelse där större delen av fältet var inblandat.
** Klara Frih följde upp gårdagens femteplats på 1 500 meter med en fjärdeplats på 800, i F19-klassen, drygt en sekund från medalj och 2,5 från segrande Lovisa Bivstedt, Hässelby. Tide 2.15,89 var tre sekunder från perset hon noterade på senior-SM i Uppsala förra helgen.
** Erica Lech och Jimmy Axelsson (trailkungen!) vann andra upplagan av länets kanske mest tekniska stiglopp: Dovra trail, som också är första deltävlinen i Ullmax trailtour. Lech var 22 sekunder före Skövdes My Svensson (men över fem minuter före Noras Kristalina Smårs – hon som har tidernas snabbaste totaltid på En svensk klassiker – på tredjeplatsen) medan Axelsson hade nästan 2,5 minuter till godo på Erik Anfält (som kom med lördagens 10 000-meters-DM i benen). Anfält hade å andra sidan nästan sex minuter bak till Fredrik Härdfeldt som vann en sekundkamp mot David Klasson (mer känd som landsvägscyklist) om tredjeplatsen.
** En virtuell variant av Wadköpingslöpet, med öppen bana och registrering av tider på nätet, genomfördes också under dagen, men eftersom man har hela måndagen på sig att bokföra sin tid så finns ingen resultatlista publicerad ännu.

I morgon förmiddag är det dags för bröderna Jacob och Jonathan Ahlsson i cykel-EM:s tempolopp, i U23- respektive juniorklasserna.

SM-silver till Jonatan Gustafsson, van Sitteren distriktsmästare för åttonde gången i rad (och Sundström för tredje gången i karriären) – och så gick det i första Porla Brunnsloppet

I vintras tog Jonatan Gustafsson SM-brons inomhus i herrjuniorernas 22-årsklass. I dag toppade han det, med SM-silver i Linköping. Loppet var taktiskt, och för Gustafssons del säsongens allra långsammaste, men när det blev dags att spurta var det bara Oliver Löfqvist, Spårvägen, som var vassare än KFUM Örebro-löparen. 4.02,43 på honom, 4.03,12 på Gustafsson och 4.03,67 på trean, hemmalöparen Abdul Majiid Musse. Han var i sin tur bara 1,7 sekunder före Stocksäters Michael Welday (som tillhör samma träningsgrupp under Mikael Kroon som Gustafsson), som tog en finfin fjärdeplats på säsongsbästat 4.05,37.
I F19-klassen blev Klara Frih femma på samma distans. De fyra löparna i täten var samlade inom 85 hundradelar, medan Frih hamnade i ett ingenmansland, nio sekunder bakom, på nya årsbästat 4.39,81.
Noha Olsson hade otur och blev seedad i B-heatet på P19-killarnas 1 500-meterslopp, blev tvåa där på 4.13,73 men fick nöja sig med tiondeplatsen i sammandraget.

På hemmaplan avgjordes ju i dag årets andra distriktsmästerskap i löpning, tillika årets andra deltävling i långloppscupen (den första efter att coronan slog till på allvar och 50-gränsen infördes) – DM på 10 000 meter på Transtensvallen i Hallsberg.
För damklassen gjorde coronan varken till eller från – Liduina van Sitteren är alldeles oavsett länets vassaste löpare för tillfället och tog hem sitt åttonde raka distriktsmästerskap (hon har vunnit samtliga som avgjorts 2019 och 2020). Lägger man till 2018 har hon tio guld och tre silver på de 13 senaste distriktsmästerskapen. Den här dagen var hon ensam dam i A-heatet och visste från start att hon ”bara” behövde understiga Petra Hanaeus 41.24,73, och det är ju faktiskt ”bara” med tanke på att van Sitteren gjort 35.05, 35.15 och 35.55 (mer taktiskt lopp på SM förra helgen, där hon blev tolva) i sina tre tidigare 10 000-meterslopp den här säsongen. Med tanke på att det inte behövde gå fortare, och att van Sitteren förra helgen sprang både 5 000 och 10 000 på SM var det inte konstigt att hon kostade på sig ett något mer sparsamt tempo den här förmiddagen: 36.55,63 och DM-guld med nästan 4,5 minuter, alltså. Siri Englund kom inte till start, så Therese Persson tog DM-bronset på 46.54,31.
På herrsidan sprang Tim Sundström sitt första 10 000-meterslopp (i varje fall sedan han återvände till KFUM Örebro från IFK Lidingö, men jag hittar inga noteringar någonstans om att han provat distansen tidigare), och tog hem DM-guldet med drygt 37 sekunders marginal till klubbkompisen Markus Bohman som i sin tur hade knappt sex sekunder till godo på Erik Anfält: 32.19,16, 32.56,34 respektive 33.02,04. Sundström sprang exakt en minut snabbare på landsvägsmilen på Mikael Kroons testlopp på Väster tidigare i somras, och har gjort fyra sekunder snabbare i officiella sammanhang (32.15 i fjol). I DM-sammanhang var Sundströms guld hans tredje (i det här distriktet, i varje fall) efter dubbla på korta terräng-DM, först 2014 och sedan 2015.
Även Per Arvidsson (33.32,14) gick under 34 minuter, Mattias Nätterlund bröt.
Anfälts tid gav honom DM-guld i M40-klassen, övriga veteranmästare: Sandra Almer Carlsson (K35, 48.15,23), Mathias Viktorsson (M35, 36.40,86), Hanna Fridhamre (K40, 52.50,34), Petra Hanaeus (K45, 41.24,73), Mats Johansson (M45, 39.17,01), Annica Sjölund (K50, 54.35,01), Peter Törnqvist (M50, 41.04,59), Mikael Hansson (M55, 47.39,30), Alf Ekblad (M60, 48.46,00), Susanne Malmqvist (K65, 50.53,06), Per Börjesson (M65, 54.01,30). Ingen ställde upp i K55- och K60-klasserna, och 70-plussarna har ju inte tillåtelse att tävla för tillfället.
van Sitteren står i och med nya segern på maxpoängen 16 efter två deltävlingar i långloppscupen, Therese Persson är tvåa på 13 och Hanaeus trea på sju. Arvidsson går om Gustaf Leonardsson (sjua i dag) i herrcupen, och toppar nu på elva poäng före Leonardsson på tio och Sundström på åtta. Återstår att se om det blir en fullständig cup i år, men Östansjöloppet ser i varje fall ut att bli av på lördag.

Hemma i Porla avgjordes i dag den första upplagan av Porla Brunnsloppet, där Erik Höglund (som ser stark ut, minns att han var trea i sammandraget i Rusakulan vertikal tour i fjol) dominerade. Han vann såväl prologen, alla omgångarna i knockoutsprinten i mossen (trots fall i finalen!), keirinloppet och finalen. Janne Werner tog andraplatsen medan Tomas Galmén tog hand om tredjeplatsen. Anna Karlsson (hon som hade en egen backyard i Vretstorp i våras) blev bästa dam på tredjeplatsen.