Gräfnings och Impola står över helgens tävlingar – Örebro AIK halvmaraton flyttas och Wedevågsloppet ställs in

Det blir ingen start för varken Maria Gräfnings (som tackade sitt team för resan redan efter Vasaloppet, så jag misstänkte att hon inte skulle tävla mer i år) eller Bob Impola (som haft problem med skidmaterialet i år och var djupt besviken efter att ha varit oförmögen att hänga med klungan i Vasaloppet) i helgens båda långlopp i Vålådalen. Därmed blir det inga länsåkare alls (om man inte räknar Johan Kanto, som är född och uppvuxen i Lindesberg men som sedan många år bor i Göteborg) i tävlingarna.

I dag blev det klart att Örebro AIK halvmaraton flyttas från den 21 april till den 19 maj, för att undkomma de drakoniska coronarestriktionerna. Förra året bollade arrangörerna med flera alternativ innan de till sist blev tvungna att ställa in helt. Återstår att se hur det blir den här gången.
Tävlingen skulle ha varit deltävling fyra i långloppscupen, där sedan tidigare den första (Nora marathon) blivit inställd och den andra (Startmilen) skjutits upp. Rusakulan vertikal (den 14 april) har ännu inte meddelat hur de kommer att göra (de har också tävlingar i sin egen cup 12 och 16 april). Varken de eller Kumla stadslopp (den 24 april) har hur som helst öppnat anmälan.
Wedevågsloppet (den 8 maj) meddelade redan för två veckor sedan, ser jag nu, att de ställt in årets tävling.

Närkes friidrottsförbund tappade 335 000 i intäkter under coronaåret (men egentligen bara 65 800)

Närkes friidrottsförbund publicerade i dag verksamhetsberättelsen inför onsdagens årsmöte, och även om det inte var några kioskvältare däri finns väl några saker man kan notera:
** Under coronaåret 2020 minskade förbundets intäkter från 415 600 året innan till 80 800 i fjol, men kostnaderna minskade samtidigt från 398 500 till 83 000. Därmed minskade resultat blott från en vinst på 17 200 till en förlust på knappt 2 200 vilket gör att det egna kapitalet alltjämt är på stabila 355 000. De där siffrorna ser dock mer dramatiska ut än de är – långtifrån allt beror på corona. 2019 arrangerade förbundet nämligen Svealandsmästerskapen inomhus, vilket gav intäkter på 269 000 och kostnader på 230 500. Om man räknar bort dessa engångsposter har intäkterna bara minskat med 65 800 och kostnaderna med 76 000. I budgeten för 2021 räknas med identiska intäkter som 2020 men något ökade kostnader för en total förlust på 6 530 kronor.
** Det fastslås att det inte är någon slump att det ännu inte fastslagits mer än två DM-datum (lördagens inställda maraton-DM och halvmaraton-DM i Norasjön runt): ”Restriktionerna på grund av covid-19 gör att det inte känns meningsfullt att fastställa ett program för 2021 års DM-tävlingar. Datum och arrangörer får bestämmas efterhand som det under säsongen öppnas upp för normal tävlingsverksamhet.” Man skriver också att man redan på Höstmötet slog fast att man ”ska försöka prioritera långloppscupen för 2021 och genomföra den även om det blir ett år med restriktioner. Exakta detaljer hur det ska gå till är ej klara, men förbundet ska försöka.”
** Svenska friidrottsförbundets arbete med att slå ihop distrikten till större enheter går vidare, och nu verkar det klart att det blir Västmanland, Södermanland och Värmland som klumpas ihop med Närke (som geografiskt spänner över långt mer än Närke; hela Örebro län utom Karlskoga och större delen av Degerfors kommun). Sammanslagningen väntas ske 2022.
** Valberedningens förslag till ny styrelse är ännu inte redovisad.

Fahlin besviken efter elfteplatsen i Belgien – Ekström står över när landslagskollegorna kör långlopp: ”Spar mig”

Det blev nästan en topp tio-placering, men ändå ingen rolig dag för Emilia Fahlin i Nokere Koerse. Jag pratade med henne strax efteråt (för en text ni kan läsa här), och hon var besviken över framför allt två saker: Dels att frambromsen på cykeln inte alls fungerade (trots att hon uppmärksammat mekanikerna på problemen efter träningar på plats i Belgien) och dels att lagkamraterna inte understödde henne tillräckligt i jakten på de tre utbrytarna (Lauren Kitchen, Victorie Guilman och Jade Wiel bröt relativt tidigt, så Maëlle Grossetête och Eugénie Duval var de enda som var med där framme) – men också att FDJ-teamet fick dålig hjälp av andra lag som borde haft intresse av att fånga in utbrytningen, främst Liv Racing (med Lotte Kopecky, som till slut vann klungspurten om fjärdeplatsen), Movistar (med formstarka danskan Emma Norsgaard) och Team DSM (med Lorena Wiebes). Amy Pieters, Grace Brown och Lisa Klein kom loss med runt 45 kilometer kvar, och höll alltså hela vägen. Där bakom kom en 30-mannagrupp där Fahlin spurtade in som åtta, alltså på plats elva totalt. På söndag ställer FDJ upp med ett riktigt starkt lag i italienska världstourtävlingen Trofeo Alfredo Binda, och det återstår att se om Fahlin får chansen att tävla för eget resultat då. Bloggen återkommer förstås med mer inför den tävlingen närmar söndag.

Häromdagen rapporterades det att landslagsåkare som Ebba Andersson, Jens Burman, Emma Ribom, William Poromaa och Andrew Musgrave ska köra helgens dubbeltävlingar i långloppsvärldscupen ski classics i Vålådalen. Jag drog förstås ett sms till Axel Ekström för att höra om han kommer göra landslagskompisarna sällskap, men så blir det inte. Han laddar istället vidare inför nästa helgs final i Sverigecupen, i Falun, och stundande SM-tävlingar i Kalix. ”Jag har jobbat hårt med en del detaljer som jag hoppas ska ge en extra skjuts inför säsongens sista traditionella tävlingar, så jag spar mig inför dem”, skriver Ekström.
I dag kom för övrigt det förväntade beskedet att Reistadløpet, finalen i ski classics, ställs in. Därmed blir de tre tävlingarna över två helger i Vålådalen säsongens sista.

Karin Forsberg säkrade andraplats i Zwiftcupen – och liten guide till Emilia Fahlins första chans i år

I går avgjordes den tionde och sista deltävlingen av den första fullvärdiga säsongen av Sverigecupen i e-cykling (alltså Zwift). Karin Forsberg, den tidigare Finnkamps- och EM-löparen, avslutade med vinterns tredje pallplats. Efter en seger och en tredjeplats tidigare tog hon nu åter en tredjeplats, och säkrade därmed andraplatsen i sammandraget. Marlene Bjärehed vann den 28 kilometer långa tävlingen på 40.42, medan Forsberg var 33 hundradelar från Emma Belforth på andraplatsen (2,9 sekunder bakom Bjärehed). Bjäreheds seger var hennes femte i vinter, och hon tar därmed hem cupen i stor stil. Jag pratade med Forsberg om andraplatsen i dag, för ett reportage som förmodligen kommer publiceras på na.se på torsdag morgon. Håll utkik!
På herrsidan deltog ingen av de länscyklister som gjort starkast resultat i vinter – Jacob Ahlsson, Jonathan Ahlsson, Matthias Wengelin, Johan ”Limpan” Lindbom – men Marcus Jansson körde hem 23:e-paltsen, nio sekunder bakom segrande Samuel Brännlund. I sammandraget var Wengelin den ende av dem som fick ihop de åtta tävlingsresultat som maximalt får räknas, och han tog en 15:e-plats. Jonathan Ahlsson, som körde sju tävlingar, blev 17:e. Jacob Ahlsson, som ju vann en tävling, körde bara tre och blev 38:a.
Wengelin har i stället fortsatt köra den nordiska e-cykelcupen, där han efter 36:e–platsen i premiären var 27:a i andra tävlingen och 14:e senast, i onsdags. Då var han tredje bästa svensk. I sammandraget är han 16:e. Sista deltävlingen körs i morgon.

I morgon, med start 10.00 (och beräknad målgång 13.20), kör Emilia Fahlin Nokere Koerse, en belgisk tävling på nivån precis under världstouren (pro series). Det här lär bli Fahlins första riktiga egna chans, efter hjälpryttaruppdragen åt Cecilie Uttrup Ludwig och Marta Cavalli i Omloop Het Nieuwsblad och Strade Bianche. Med sig har Fahlin australiska Lauren Kitchen och franska kvartetten Victorie Guilman, Eugénie Duval, Maëlle Grossetête och Jade Wiel. Många av de allra vassaste cyklisterna avstår tävlingen inför lördagens världstourtävling Trofeo Alfredo Binda (om Italien, med sina nya striktare coronarestriktioner, inte stoppar tävlingen med kort varsel; Fahlin ska annars köra även den), och från topp 15 på världsrankningen finns bara Belgien-ettan Lotte Kopecky (sexa), Amy Pieters (tolva) och Sarah Roy (14:e) och Wiebes (15:e). Något som lär öppna möjligheter om Fahlin (som just nu är 34:a på den rankningen) har en bra dag.
Nokere Koerses fick sin damklass först 2019 (Fahlin körde inte, Lorena Wiebes, som kör i år också, vann då), och sedan dess har banan gjorts om något. Då var den 121,6 kilometer, nu 124. Loppet startar i Deinze i östra Flandern, och efter elva kilometer kommer cyklisterna fram till ett stort varv på 30,5 kilometer som körs 2,5 varv. Därefter följer tre varv på en tolvkilometersslinga som till 99 procent består av en del av tremilavarvet. Stolstraat-backen uppför Nokereberg ska därmed tas totalt fem gånger, sista gången med bara ett par kilometer kvar. Sista 350 meterna bjuder dessutom på en höjdskillnad på 20 meter, med en snittlutning på 5,7 och en maxlutning på sju procent. Totalt har loppet 15 namngivna backar (fyra olika som tas totalt 15 gånger). Det verkar tyvärr inte bli någon tv-sändning överhuvudtaget.

Beskedet: Både Dovra trail och Talludden trail arrangeras på nytt: ”Innan semestern eller under hösten”

Äntligen lite glada nyheter mitt i träsket av inställda tävlingar: Arrangörerna bakom Ullmax trailtour kommer förvisso inte arrangera någon tour i år, men det blir både Dovra trail och Talludden trail. Det skriver de på hemsidan. Alltså dubbelt så bra som jag hade trott efter att ha pratat med tävlingsledaren Fredrik Backéus i fjol (då lät det som att det bara skulle bli Dovra). Trailtouren har, under de två åren den funnits, bestått av tre tävlingar – men något Örebro crazy trail blir det inte 2021. I fjol flyttades alla tävlingarna, på grund av corona, till hösten – och något liknande i år. Några datum är ännu inte spikade, utan är beroende av när restriktionerna lättar. ”Någon gång innan semestern eller under hösten”, står det på hemsidan.
Dovra trail är ett 18 kilometer långt lopp som startar nere i Östansjö och går upp och genom (åt båda hållen) vackra Dovradalen. Talludden trailrun är millångt och går mestadels på Snårsjöleden, runt Snårsjön, och har start och mål vid Tisaren, strax utanför Åsbro.
Att det inte blir någon cup i år innebär att Noras Kristalina Smårs (mer känd som den med snabbast totaltiden någonsin i En svensk klassiker) och Karlslunds Jimmy Axelsson (kanske mer känd som topp 100 i Vasaloppet i år) får sitta kvar på tronen som regerande mästare, kanske för alltid. Axelsson vann också den första upplagan, 2019, medan OK Milans Jessica Korkeakoski vann damklassen den gången.

Så här (tror jag) att Ullmax vinterserie slutade – och de vann i sådana fall

Dagens delomgång i Ullmax vinterserie (även känd som Nattcupen, men i helgen med möjlighet att välja om man ville springa i ljus eller mörker), som avgjordes i mycket krävande terräng ovanför Klockhammar (i terrängen runt Rusakulan), ställde nya krav på mig som försöker göra någon sorts sammanställning. Det publicerades nämligen (i varje fall inte ännu) regelrätt resultatlista, utan alla som ville laddade upp sina gps-filer i analysverktyget Livelox, och så var det bra med det (vilket naturligtvis inte är några konstigheter när det bara är en träningstävling, men de sex första delomgångarna bjöds det ju på fina listor). Problemet är dels att jag inte tror att alla resultat kommit in (i sådana fall störtdök antalet deltagare plötsligt) och dessutom har alla inte startat och (framför allt) stannat sina pulsklockor vid start och mål, vilket gör att man får räkna manuellt på tiderna (och en sådan som Nelly Mårtensson på damernas mellanbana bommade sista kontrollen, vilket man fick kolla ganska nära för att notera). Nå, jag tror att jag sorterade ut det hela och att Järlas Erik Berzell (som bor, eller i varje fall bott, i Hallsberg) var snabbast på långa banan trots att han är fyra i resultatlistan (jag ber om ursäkt för eventuella felräkningar). Orions Anton Johansson (som är sambo med Ellinor Tjernlund i Örebro) blev med samma uträkning tvåa i dag och säkrade hur som helst segern i sammandraget närmast före Simone Niggli, som inte lämnat in något resultat i dag. Bästa dam blev i stället Ellinor, 13 sekunder före systern Josefin Tjernlund och drygt fem minuter före klubbkompisen och landslagslöparen Lilian Forsgren (som jag var ute i Klockhammar och träffade för ett reportage ni kan läsa på tisdag).
Karin Lindgren tog hem mellanbanan, men Lovisa Gustafsson, som bara var åtta sekunder bakom, säkrade ändå ”totalsegern” närmast före Sofie Bodin som var trea, distanserad med knappt fem minuter.
Och anledningen till att det inte räknades några riktiga resultat eller totallistor i år var att regeringen infört totalförbud mot tävlingar för alla under elitnivå, därför har tävlingarna fått genomföras som träningstävlingar, utan sammandrag (mer än på denna blogg). Återstår att se om det ändå görs några mer ordentliga listor från finalen, och om jag i sådana fall får anledning till att uppdatera listorna nedan.

Ullmax vinterserie, preliminär slutställning 2021. Uträkning: Jonas Brännmyr

I dag avgjordes också tredje och sista mountainbiketävlingen (Alanya avocado mtb cup) i turkiska Alanaya för den här gången, en nivå upp jämfört med de två tidigare tävlingarna (den här på UCI 1-nivå). Örebroaren Axel Lindh slutade på 20:e plats, drygt sju minuter bakom franska Victor Koretzky som precis som de två tidigare dagarna vann närmast före polska Bartlomiej Wawak.
”Kom ut risigt i starten och fick springa delar av första varvet i lång, långsam kö. Framme vid första langningzonen var jag redan dryga minuten efter täten och vid varvning ut på andra varvet klev Turkiska mästaren, som jag körde med, av för han ansåg sig vara för långt bak för att fortsätta. Jag gnetade vidare utan att hitta nåt särskilt gott flyt”, berättar Lindh på instagram.

Karlskogingen Åsa Zetterberg-Eriksson avslutade säsongen, där hon varit ensam skidorienterare från länet, med en tolfteplats på långdistans-SM i Alfta.

Axel Lindh förste mountainbikecyklisten att dra igång säsongen – fyra minuter bakom trefaldige världsmästaren i dag

Misströstar ni? Mja, men det finns åtminstone en konditionsidrottare i länet som tävlar i helgen. Mountainbikecyklisten Axel Lindh, 27, som förvisso inte tävlar för någon Örebroklubb (han tävlar – tävlade i alla fall i fjol – för Team Ormsalva), men bor i varje fall i stan. Och han, som den här tiden på året brukar vara på Cypern och köra ihop med vapendragaren Matthias Wengelin (som den här gången är kvar hemma i Örebro och trampar Zwift) är nere i turkiska Antalya och tävlar. I torsdags blev Lindh 19:e i Karaburun mtb cup, en täving på UCI 2-nivå med starkt startfält där franske OS-deltagaren (och trefaldige stafettvärldsmästaren) Victor Koretzky vann en spurt mot polacken Bartlomiej Wawak (Lindh var knappt sex minuter bakom dem i mål, två bakom brorsan Vilgot Lindh, som däremot inte har någon anknytning till Örebro – avstånden framåt blev stora eftersom Lindh fastnade bakom en stor krasch). Och i dag blev han 13:e, drygt fyra minuter bakom Koretzky som vann igen (men nu bara knappa minuten bakom Vigot) i en UCI 2-tävling med namnet Justiniano hotel mtb cup. I morgon avslutas veckosluttets tävlingar i Alanya med en tävling på snäppet högre nivå, UCI 1, under namnet Alanyca avocado mtb cup.

Precis om i medeldistansen förra helgen slutade Karlskogabördiga Åsa Zetterberg-Eriksson tia (återigen som enda representant för länet) när sprintdistansen avgjordes i skidorienterings-SM i Alfta. I morgon avslutas skido-säsongen med långdistans-SM som också är 13:e och sista deltävlingen i Sverigecupen.

Nytt långlopp inställt – nu blir det tre på åtta dagar i Årefjällen

När jag skrev om avslutningen på skidsäsongen i går glömde jag ju ett långlopp – finska Ylläs–Levi som skulle gå mellan de båda svenska och norska Reistadløpet (som inte lär bli av på grund av de norska restriktionerna). Nå, i dag blev även Ylläs–Levi-loppets elitdel inställd (sedan tidigare var motionstävlingen inställd) och precis som Birkebeinerrennet flyttat till Södra Årefjällen där sedan tidigare Årefjällsloppet körs varje år. Ylläs–Levi är normalt 67 kilometer långt, och ersättningstävlingen – som fått namn efter en samby och kommer heta Tåssåsen
criterium 64 – blir nästan lika långt, 64 kilometer. Kriterium är ju cykelslang för varvlopp, men det här loppet består faktiskt bara av två varv, 32 kilometer var. Start och mål i Vålådalen och nästan helt platt, bara en rejäl backe (cirka 100 höjdmeter) per varv. Det känns nog bra för åkarna, eftersom tävlingen kommer äga rum dagen efter Vålådalsrennet som är betydligt mer kuperat. Den tävlingen försöker efterlikna Birkebeinerrennets banprofil med en tung klättring på första halvan och en lättåkt andra halva genom att först avverka två varv på ett 15-kilometersvarv med en 300-metersstigning och sedan gå ut på ett längre, flackare varv över 24 kilometer för totalt 54. Start och mål även där i Vålådalen.
De två loppen avgörs lördag–söndag nästa helg. Lördagen därpå körs sedan den ordinarie tävlingen i Vålådalen – Årefjällsloppet. Den har för året förlängts till 100 kilometer, och blir därmed den första tävlingen i långloppsvärldscupen ski classics historia som är längre än Vasaloppet. Det är runt 400 meter mellan högsta och lägsta punkten och några långa, sega klättringar, men sista 35 kilometer är tämligen platta (och där tappar man hundratalet höjdmeter).
Alla tre tävlingarna är förstås bara öppna för eliten – sådana som kör för lag i ski classics plus de som klarar speciella kvalkriterier, förmodligen stipulerade fis-poäng.
Det återstår att se om några länsåkare kommer till start, men Maria Gräfnings och Bob Impola har ju åkt rubbet i långloppsvärldscupen i år (mja, Gräfnings har varit anmäld till allt men stod över start i den vrålkalla premiären i La diagonela), så det är troligt att de kör även nu.

Så blir avslutningen på skidsäsongen – världscupen, Sverigecupen, SM och långloppen

Vad händer med resten av skidsäsongen? En klart befogad fråga. Det var ju bara VM-åkare som blev uttagna till den rekordtidiga (?!) världscupavslutningen i schweiziska Engadin i helgen, så Axel Ekströms debutseger i Sverigecupen senast tjänade inget till ur den bemärkelsen (hade Ekström blivit uttagen till VM hade han nog för övrigt haft hyfsade möjligheter att få köra både det ena och det andra, med tanke på att Calle Halfvarssons tidiga avhopp – i stafetten hade ju Sverige till exempel två sprintåkare på de klassiska sträckorna), och häromdagen meddelades att finalen i Sverigecupen, som skulle körts i Gällivare nästa helg, ställs in. Ekström och Filip Danielsson är tolva och 17:e i cupen, mycket beroende på att de missat eller nollat i fyra tävlingar var. Nu ser det ändå ut som om det ska kunna arrangeras någon typ av finaltävlingar i Falun 27–28 mars. Därefter återstår SM i de tre distanser som inte avgjordes i Borås: Stafett, sprintstafett och 30/50 kilometer (som körs med intervallstart i SM). De avgörs 8, 9 respektive 11 april, uppe i Kalix.
Ungdoms- och veteran-SM skulle ha avgjorts den här veckan, i Högbo respektive Skövde, men eftersom bara elit just nu får tävla är båda inställda.
På långloppssidan återstår Vålådalsrennet (ett nytt 54-kilometerslopp som ersatt inställda Birkebeinerrennet) och Årefjällsloppet (som även det startar i Vålådalen och i år förlängts till 100 kilometer) avgörs 20 respektive 27 mars, och därefter är det planerat med final i Norge den 10 april. Men med tanke på att alla andra skidtävlingar i Norge blivit inställda i vinter lär även Reistadløpet bli det.
Nordenskiöldsloppet, världens längsta skidtävling – över 22 mil med start och mål i Jokkmokk – gör som Vasaloppet och arrangerar dels en elittävling, dels en motionsvariant där man kör för sig själv. Tävlingen avgörs i år redan den 27 mars, och bland de 99 anmälda finns hela sju från Karlslund. Oklart dock om någon mer än Olivia Hansson räknas som elit.

Gubbracet ställs in och Vårruset blir virtuellt – och finalen i Nattcupen sprids ut över tre dagar

Efter Vårrusets besked häromdagen om att årets 20 tävlingar, i Örebro och på 19 andra orter, blir någon sorts virtuell tävling via app men ändå med medalj, goodiebox och picknickkorg (till lagen) ringde jag upp KFUM Örebro och kollade läget, för en text ni kan läsa här. Klart är att Gubbracet – KFUM:s egna tävling som löps på samma bana som Vårruset men kvällen före (i år 5 respektive 6 maj) och riktar sig till den andra halvan av befolkningen – helt ställs in för andra året i rad. Vårruset kommer, som det ser ut, inte att bli någon tävling i ordets rätta bemärkelse, och ingen segrare kommer att koras. Däremot kommer man att kunna skicka in sin tid via den där appen. Det kommer att finnas tre olika femkilometersbanor markerade, men det är inte säkert att den ”riktiga” Vårruset-banan i Örebro kommer vara en av dem (den är ju rätt tråkig att springa en vanlig dag, utan publik), och det är inte ens säkert att alla tre kommer vara i Örebro (det kan lika gärna bli en bana i Kumla eller Nora, hälsar arrangören). Man kan också springa precis vart man vill, och man har hela veckan på sig istället för en specifik dag.
Det har ju länge pratats om att det kan vara lättnader för motionslopp på gång, men just nu råder totalt tävlingsförbud för alla idrottare som inte klassas som elit i Sverige. Därmed lär fler inställda tävlingar följa. I löpning är hittills Nora marathon, Munkastigen trailrun och Gubbracet inställda, Startmilen uppskjuten och Varvetmilen och Vårruset förändrade till virtuella varianter.

Ullmax vinterserie, även känd som Nattcupen, har i år ställt om och klassas som träningstävling – med betoning på träning – och kan därmed alltjämt genomföras. Inför finalen, som ska avgöras i KFUM Örebros regi i 2017 års SM-terräng i Klockhammar till helgen, har arrangörerna nu ställt om från en dag (söndag) till tre. Det blir fri starttid mellan fredag 19.00 och midnatt mot måndag, och alla får skriva ut sin egen karta på förhand. De allra bästa inbjuds att starta mellan nio och elva på söndag förmiddag, vilket var den ursprungliga starttiden.